Hej och välkomna till Didaktiska laboratoriet som i detta inlägg redogör för ämnet rättssäkra bedömningar. I inlägget kan ni läsa om 1), vad är rättssäkra bedömningar?, 2) Varför är det viktigt att diskutera bedömningar? och 3) mitt tips om att jämföra frågan med med att ta körkort.

Nyckelord: bedömningar, rättssäkerhet, betyg

Vad är rättssäkra bedömningar?

Har du som jag tänkt på hur du ska utveckla din undervisning inför att chatbotar gör entré i skolans värld? Hur kan vi säkerställa att det är elevernas kunskaper vi faktiskt bedömer?

I Skolverkets Betyg och betygssättning från 2018 skriver de att “Betygssättningen ska vara rättssäker för eleverna samt vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.” (6)

På min skola har vi ett övergripande verksamhetsmål med att jobba med rättssäkra bedömningar. Rättssäkra bedömningar syftar till att säkerställa att bedömningsprocessen och resultaten är valida, tillförlitliga och likvärdiga, inför, under och efter betygssättning.

Validitet innebär att prov faktiskt mäter det man vill mäta och vi kan uppnå transparens genom att tydligt kommunicera bedömningskriterierna och förväntningarna för eleverna i förväg. Vi kan närma oss likvärdighet när alla elever får samma förutsättningar för en rättssäker bedömning - tänk om jag skulle använda hemuppgifter som underlag för betygssättning medan en annan lärare inte gör det?

Det handlar om att garantera att eleverna bedöms på ett sätt som visar deras kunskaper och att det är elevens egna kunskaper och förmågor som ligger till underlag till betyget - inte en vän, släkting eller chatbot.

Varför är det viktigt att diskutera bedömningar?

I börja av varje läsår försöker jag att blicka bakåt - hur gick det? - och sedan framåt  - vad kan jag göra annorlunda i år utifrån dessa lärdomar? - för att utveckla min undervisning. 

Skolverket skriver att “Läraren behöver på ett systematiskt sätt följa upp hur ändamålsenliga olika bedömningssituationer har varit” och att “resultaten av analysen kan användas för att utveckla de egna formerna för bedömning och dokumentation” (Källa: https://www.skolverket.se/skolutveckling/leda-och-organisera-skolan/systematiskt kvalitetsarbete/uppfoljning-av-betyg-och-nationella-provbetyg)

I ett av mina ämneslag har vi detta läsår valt att ägna våra möten åt erfarenhetsutbyten rörande hur vi skapar förutsättningar för att främja rättvisande och likvärdiga betyg. Det finns flera anledningar, och jag tror många av oss kan känna igen oss i:

• Elever som visat anmärkningsvärda skillnader mellan prov, nationella provbetyg och kursbetyg
• Skillnader i språklig nivå mellan, eller inom, uppsatser
• Svårt för lärare att avgöra om elevernas arbete är original eller är gjorda av någon annan eller en chatbot

Jag har inspirerats av mina kollegor och har bestämt att göra en rad filmer på temat rättssäkra bedömningar. Men jag behöver även förklara för mina elever varför skolan har förändrats i och med tillgången till chatbotar.

Tidigare kunde lärare behöva använda Urkund för att se om elever plagierat men idag fångar inte sådana verktyg upp AI-skrivet material. Det är därför jag använder mig uteslutande av skriftliga och muntliga för bedömning.

Tips: jämförelse med att ta körkort

Många av mina elever vill använda hemuppgifter, inlämningar eller liknande som underlag för sina betyg, varpå de brukar tycka att jag inte är tillmötesgående när jag säger nej. Jag förklarar då mina elever att lärande, prov och betyg påminner mycket om att ta körkort.

Liknelse med att lära sig köra bil finner jag pedagogiskt briljant eftersom alla vet hur slutresultatet ser ut. Det är ett lysande exempel på ett lärandemål: du kör bil, följer (förhoppningsvis) teorin och trafikregler för att köra säkert och miljövänligt. Det är ett konkret exempel på en kombination av kunskaper och förmågor

Utöver målets pedagogiska kvaliteter hjälper körkortsutbildning oss med att skilja på övning och prov. Tänk hur man övningskör, kanske i samma område med sin handledare, för att öva upp förmågan att köra, känna igen skyltar eller backa runt hörn. Men sen kommer uppkörningen och man vet inte vart examinatorn ber oss att köra. Samma gäller vissa av de kunskaper och förmågor som jag undervisar i mina kurser där eleverna förväntas att kunna applicera kunskaperna i liknande, men nya, sammanhang

I mina ämnen, engelska och religionskunskap, får eleverna skriva prov, uppsatser, hålla tal, visa sina kunskaper om abrahamitiska religioner, analysera etiska problem, etcetera. Inför dessa tillfällen får de testa på liknande upplägg, till exempel övar eleverna på att skriva uppsatser i olika sammanhang och sedan får de visa vad de kan vid ett nytt prov, såsom nationella prov. Likt uppkörningen vet inte eleven vart sitt skrivande kommer att ta den, men att de ska kunna visa vad de själva kan. Syftet med undervisningen är att leda dem dit. Jämför vi då med körkortsutbildnignen med hemuppgifter märker vi att bedömningen inte blir rättssäker.

Föreställ dig att jag vill ta körkort och kommer med en film som visar hur jag sitter i bilen och kör. Examinatorn ska då ta den som ett underlag för bedömning, likt en elev som skriver uppsatser eller prov på egen hand eller utan lärares närvaro. Filmen kan egentligen innehålla någon annan som kör bilen men det är mitt ansikte som syns med hjälpa av smart redigering. Tankarna för mig direkt till en text som kan vara plagierad eller skriven av en chatbot.

Som bedömande lärare som även sätter betyg vill jag ha ett säkert kvitto på att det är elevens kunskaper och förmågor det är jag ser. Kopierat innehåll, lånade argument eller stavningshjälp reflekterar inte vad eleven egentligen kan. Jag rekommenderar att använda liknelsen med körkortet när du förklarar för dina elever varför du som lärare vill använda rättssäkra bedömningsaktiviteter så såsom slutna provplattformer

Ok, så hur gör vi då? Mina tips är:

• Bygg din undervisning för att stegvis nå lärandemålet. Jag använder alltid 12 lektioner i en modul där vi bygger kunskap genom läxförhör, prov för kunskaper och förmågor. Målet ska alltid vara i sikte.
• Öva, öva en gång till och öva ytterligare en gång på att testa kunskaper och förmågor i slutna provplattformar. Låt eleverna bli bekanta med verktyget.
• Vi lärare behöver anpassa oss efter hur tiderna förändras och prov i sig är inte farliga och mina erfarenheter är att elevernas osäkerhet eller olust kan bekämpas med tydlighet. Likt målet med att köra bil kan vi stötta eleverna med att visa vart de ska med hjälp av elevexempel.

Sammanfattningsvis:

• Jag kommer att göra filmer på temat rättssäkra bedömningar, med fokus på inför betygssättning, hur jag informerar om betyg och betygssättning och sedan följer upp dem.
• Som lärare ska jag på ett systematiskt sätt följa upp mina bedömningsaktiviteter och utveckla dessa. Ta tillfälle i akt att reflektera rörande hur du skaffar dig ett underlag rörande elevernas kunskaper på att säkert vis
• Jämför övning, prov och betyg med att ta körkortet, där eleverna uppmuntras till att öva och att det är vid din “uppkörning” som de själva visar vad de kan

Eder tillgivne, 

Feke

Källor:

Skolverket (2018). Betyg och betygsättning. https://www.skolverket.se/download/18.6bfaca41169863e6a65d5c2/1553968119879/pdf4000.pdf

Skolverket (2023). Uppföljning av betyg och nationella provbetyg. https://www.skolverket.se/skolutveckling/leda-och-organisera-skolan/systematiskt-kvalitetsarbete/uppfoljning-av-betyg-och-nationella-provbetyg