Följande inlägg kommer att skildra hur jag tänker kring att ge formativ undervisning ett fylligt innehåll i form av moralfilosofiska frågeställningar. "En formativ bedömningsprocess kännetecknas av att målen för undervisningen tydliggörs, att information söks om var eleven befinner sig i förhållande till målen och att återkoppling ges som talar om hur eleven ska komma vidare mot målen" (Skolverket, 2014) Jag kommer att reflektera kring 1) Bedömning för lärande, 2) förmåga, John Stuart Mill och autenticitet 3) samt exemplifierande arbetsområden ur religions- och engelskakurser.

Måndagen den 2:a november deltog jag i en kurs i Bedömning för lärande som hölls i av Jesper Ersgård. Begreppet "bedömning" likställs som synonymt med det mer populära "formativa" synsättet. Under sin föreläsning nämnde han hur läroplanens förändring ställer nya krav på hur lärare bedömer elevers prestationer eftersom synsättet har förändrats sedan 80-talet fram till senaste läroplanen 2011. Professionen har gått från att summera fakta till att stimulera utvecklingen av förmågor; den kognitiva konstruktivismens fokus på individ och medfödd förmåga har ersatts med social konstruktivism där den kollektiva sociala kontexten och utveckling står i centrum. Ersgård pekade på att eftersom många lärare fortfarande genomför sin undervisning enligt det äldre synsättet kan inte den rådande pedagogiken nå Skolverkets nya mål. 

Ersgårds föreläsning hanterade även arbetet kring formativa strategier och hur vi bör tänka kring undervisningen för att stödja eleverna för ökad måluppfyllelse. Kontinuerlig bedömning - inte betygsättning - krävs för att vi som lärare ska hjälpa eleverna att nå kraven i den nya läroplanen. "Ambitionen är att ge eleverna vad de behöver för att kunna hantera en föränderlig och komplex omvärld", resonerade Ersgård. 

Jag tycker att det är sunt av varje lärare att fundera på hur de kan utforma sin undervisning för att leda eleverna till stärkta förmågor. Ersgård gjorde ett utmärkt jobb med att exemplifiera detta och lyfter fram fem formativa strategier enligt bland annat Dylan Wiliams forskning:

Ersgård pekar sedan på O´ Donovan, Price och Rusts forskning där de drar slutsatsen att vi inte bör uttrycka undervisningens mål i ord utan att de tar bäst form av exempel. Jag delar den synen och anser att det är centralt att eleverna ska få exempel på arbetsområdet (helst kodade sådana gjorda av andra elever) för att granska och dra lärdom av. Jag anser även att exemplen ska vara av en autentisk karaktär för att formativt utveckla elevernas förmågor i relation till kursmålet. Med autentisk karaktär menar jag material gjort av andra som använder samma förmågor, exempelvis att eleverna undersöker en argumenterande artikel som anpassat sitt språk efter dess kontrasterande syfte. För att förtydliga detta ska jag utveckla konceptet "autenticitet" kopplat till "förmåga".

"A person who derives all his instruction from teachers or books, even if he escape the besetting temptation of contenting himself with cram, is under no compulsion to hear both sides; accordingly it is far from a frequent accomplishment, even among thinkers, to know both sides; and the weakest part of what everybody says in defence of his opinion, is what he intends as a reply to antagonists. It is the fashion of the present time to disparage negative logic—that which points out weaknesses in theory or errors in practice, without establishing positive truths. Such negative criticism would indeed be poor enough as an ultimate result" (1869, 83).

Kännetecknande för Mills argumentation är förmågan att jämföra synsätt för att bilda förståelse, eller "positiva sanningar" som Mill själv kallar det. Diskussionerna i "On Liberty" har vilat i mitt sinne under många år och jag kom fram till att utbildning genomsyrad av etiska frågeställningar är en sund ansats för att ge den en meningsskapande karaktär. Vidare kan moralfilosofi ge den autenticitet studenter saknar i skolan; förankrar vi moralfilosofiska problemformuleringar där eleverna gör ställningstaganden från olika perspektiv kompletteras svar på deras problematisering av "varför gör vi det här?" utöver program-, examens- och kursmål.

Kunskapsmålen för Engelska på gymnasial nivå passar väl in på det ovan nämnda synsättet vilket även syns i Skolverkets kommentarer till höger. Skolverket belyser här förmågorna för rimlig språkanvändning och meningsfulla sammanhang som exempelvis utanför klassrummet. I utdraget används bland annat begrepp som "autentisk, realistisk och relevant" (Ibid.,) vilket knyter väl ann till vår diskussion. Utöver detta tror jag även att vi gör ytterligare samhälleliga vinster om vi lyckas öppna etiska diskussioner inom samtliga områden av en kurs medan vi tittar på andra förmågor.

Valet av moralfilosofiska frågeställningar tycker jag ska få särskild uppmärksamhet. Det finns en hel uppsjö att välja mellan och det krävs enbart en enkel googling för att slängas in i denna etiska djungel.  Jag ställde mig frågan "finns det vissa områden som är mer värdefulla för skolelever att begrunda?" 

Jag försöker utveckla min engelskundervisning så att samtliga av mina moment har en moralfilosofisk frågeställning. I slutändan vill jag att till exempel de tre engelskakurserna 5, 6 och 7 ska ha etiska områden som knyter logiskt ann till nästa som en kedja av reflektioner. Engelska 5 ska ha något enklare frågeställningar som leder till Engelska 6 där de fördjupas ytterligare. Engelska 7 som är en kurs med större teoretiskt stoff kommer ha de mest komplexa frågorna för att skapa successivt mer utmanande frågeställningar.

Mina elever som läser Engelska 5 har ett moment där jag färgar in mot deras programval och arbetsplatsförlagda lärande. Eleverna får läsa exempel på CV:n samt personliga brev för att sedan skriva egna CV:n och personliga brev samt intervjuar varandra och ge feedback. Målet är att söka och få anställning på ett jobb de sökt via Platsbanken. Slutligen blir eleverna intervjuade av oss lärare i ett rollspel som gestaltar en arbetsintervju. I momentet för jag in en något enklare frågeställning som behandlar elevens styrkor och svagheter. Detta är en fråga som är givande att reflektera kring eftersom eleven synliggör deras egna och andras olika egenskaper vilket skapar utrymme för reflektion.

I kursen Engelska 6 får eleverna arbeta med temat "Factors of success" där de granskar framgångsfaktorer hos företagare. Målet är att eleverna besöker Företagarforum med ett frågebatteri för att intervjua företagare och sedan skapar en reflektion samt muntlig presentation kopplad till företagsinriktat språkbruk. Ett exempel på en fråga är "vad tycker du är värdefulla entreprenöriella egenskaper?" Eleverna reflekterar kring egenskapernas positiva samt negativa karaktär när de bearbetar intervjumaterialet. Till sist lyfter vi en klassgemensam sammanställning om vad som är de bästa egenskaperna i form av en Mentimeteromröstning där vi får omedelbart material för att diskutera vad vi lärt oss och hur vi kan använda dessa förmågor i framtiden.

Kursen Engelska 7 har en mer kraftfull teoretisk bakgrund varpå innehållet lyfter frågan högre. Det centrala innehållet ger exempel på retorik som ett arbetsområde varpå vi diskuterar frågan "hur får jag andra att lyssna på mig?" Eleverna läser först om Alan Monroes retoriska strategier kallade "Monroe's motivated sequence" och analyserar olika typer av tal. Eleverna testar sekvensen på slumpmässigt valda områden för att slutligen försöka övertyga resten av klassen. Medan den talande gör sitt utomordentliga tal sitter resten av eleverna med checklistor och se efter vilka argument eleven för, vad de kan lägga fram för frågor efter talet är slutfört samt om eleven följde Monroes teoretiska mall.

Tack för att ni tog er tid att läsa om mina tankar kring undervisning. Mitt framtida inlägg ämnar att ge praktiska exempel på hur vi kan öka elevinflytande och kollaborativ återkoppling genom att använda Mentimeter.