I skrivande stund befinner jag mig i Stockholm och avnjuter ledighet samt den svenska vintern vilket har gett mig perspektiv på min tid i Japan. Jag har försökt vara transparent för er läsare här på min blogg och på min Youtube-kanal där jag pratat om mina studier och pedagogik; jag fokuserar oftast på objektiva ämnen snarare än mina subjektiva uppfattningar av upplevelser eller mitt yrke. I samma anda kommer jag försöka reflektera kring det erfarenhetsutbyte som skett under mina första månader på ett sakligt vis genom att följa Self-Reflective Awareness åtta steg för att stimulera meta-kognition. Dessa steg slås här samman till ett narrativ.

Min bakgrund har i stort sett varit homogen; jag är uppvuxen i ett etniskt svenskt hem med en traditionell familjekonstellation och i ett område (Furuvik, söder om Gävle) med normativ svensk etnografi. Därmed har bytet från Sverige till Japan varit bland de största kulturella förändringarna i mitt liv. Trots att jag har haft förmånen att frekvent kunna resa runt vår jord har jag aldrig bytt omgivning, levnadssätt, eller vant mig vid jordskalv på samma sätt som jag har nu. 

Jag upplever att jag mött denna förändring på ett öppet och nyfiket sätt; jag ville ha ett äventyr där jag skulle bli berikad och få utvecklas. Mitt liv i Sverige var inte stiltje på något vis utan denna möjlighet var snarare en dröm som fick gå i uppfyllelse. Samtidigt var jag beredd att möta svårigheter längst med vägen eftersom jag tillfälligt lämnar ett liv bakom mig, både privat och professionellt. Jag skulle få nya bekantskaper, nya vänner och nya insikter. Jag som person och min roll som lärare skulle utmanas.

Jag och mina nya vänner diskuterar ofta våra bakgrunder och just hur det är att vara lärare. Lärarrollen har en annan social inverkan i mina klasskamraters kontexter i form av stödinsatser i andra delar av samhället. Till exempel finns de som fortsätter att vara representanter för statens värdegrund efter arbetstids och bland annat besöker elevers familjer för att diskutera skolgång och beteende, andra arbetar på helger med elever som behöver stöd, andra gör punktinsatser i socialt belastade områden. Jag blir både inspirerad av deras energi och imponerad av deras hårda arbete som rättvist belönat dem med både uppskattning och utmärkelser.

Några av mina kamraters länder framhäver lärare på ett mycket positivt sätt (vilket nyligen tagit form i Sverige med bland annat galor och utnämningar, till exempel http://larargalan.se/). Jag beundrar till exempel en klasskamrat som varit med i en tävling för lärare där deltagarna tävlar i att planera och genomföra lektioner. Hon utsågs till den 5:e bästa läraren i hela sitt land (med en befolkning på flera hundra miljoner) efter bedömning av en expertpanel inom pedagogik. För mig blir det tydligt att jag har så mycket att lära mig av henne och andra lärares sätt att undervisa inom sin respektive kontext.

Alla lärare i min klass kommer från olika kulturer och det erfarenhetsutbyte som har skett har omformat min världsbild. Jag vill särskilt understryka hur jag fått lära mig mer om andra kulturer tack vare de personliga berättelserna som har delats. Jag upplever att mina historiekunskaper och uppfattning av omvärlden fått ett nytt djup när en annan människa väver sin egen historia. Min förståelse cementerades via dessa berättelser eftersom fakta lätt blir abstrakt utan något att relatera till. Exempelvis kände jag till olika uppfattningar gällande hur lärare ska kontrollera elevers utseende (med bland annat uniform) men det framkom att disciplin och skolkultur berör mycket mer än bara kläder. Mitt syfte var alltid att förstå och ta del av olika uppfattningar av vår värld och när jag öppnade pandoras pedagogiska ask om kultur, disciplin och ledarskap skapades en komplex platå för diskussion. 

Skoluniform är ett exempel på hur disciplin, kultur och i förlängningen värderingar formar en skolkultur; lärare och elev ska klä sig på ett sätt som anses passande för sina respektive roller och bryter en lärare eller elev mot dessa kan reprimander införas. Vid samtal med lärare från bland annat sydostasien så beskriver de hur det är obligatorisk bland deras skolor att klä sig på ett lämpligt sätt och även att vissa frisyrer inte heller är tillåtna. Lärare i vissa av dessa länder förväntas även hålla en specifik nivå även till vardags. Till exempel har en klasskamrat från Indonesien fått klippa flertalet elever när deras hår blir för långt och på samma sätt som detta överraskade mig blev såklart mina klasskamrater förundrade när jag berättade att det är olagligt i Sverige att inkränka på elevers val av kläder. Vi möter både liknande och unika utmaningar med elever som stör i undervisning och kan dela erfarenheter samt känslan av att försöka hitta strategier för att få undervisningen att fungera. Vi vill alla att eleverna ska få bästa möjliga undervisning som kan erbjudas, men det framkommer även att lärare har olika verktyg för att leda klassrummet.

Disciplin och ledarskap i klassrummet har även varit ämnen för diskussion när vi jämförde hur lärare hanterar elever som stör lektioner. Jag beskrev att i svensk skola är det en rättighet att elever får studiero och att om läraren inte kan hitta en strategi när någon stör denna ro så kan läraren be eleven lämna klassrummet. Det här är inte tillåtet i vissa av mina klasskamraters skolor och där måste läraren hålla eleverna i klassrummet så att eleven inte stör i korridorer eller gör odåd. I några av mina klasskamraters länder får även läraren aga elever. Förekomsten av aga var ingen nyhet för mig men däremot så har jag aldrig förut träffat (till min vetskap) personer som agat eller ser aga som något positivt för uppfostran. 

Jag känner mig kluven på ett underligt sätt inför vissa av dessa frågor; det faller sig självklart att jag från en svensk kontext blir illa till mods när jag har kamrater som går emot barnkonventionen, men även hur detta beteende strider mot mina egna uppfattningar gällande människors rättigheter. Deras sätt att se på mig är troligtvis lika komplicerat; vi representerar olika människosyner och normaliserar olika typer av beteenden inom respektive kultur. Vissa av dessa frågor, så som klädkoder, är lättare att smälta eftersom de inte åsamkar någon fysisk smärta, men utifrån min kulturella kontext anses även inkränkande på individens frihet som negativt. Detta blir tydligt när det uppgör läroplanens första del som foksuerar just på denna fråga.

Sammanfattningsvis vill jag lyfta att syftet är inte att anklaga mina nyfunna vänner för de normer som råder i deras länder utan att sakligt observera och resonera kring dessa. Jag tycker naturligtvis att aga är fel och det är något jag håller fast vid. Däremot måste vi kunna samtala om dessa frågor på ett vuxet vis och dessa reflektioner syftar inte åt att säga hur jag som lärare i Sverige gör allting bättre än mina kamrater. Snarare vill jag diskutera hur vi som lärare kan arbeta med pedagogik och ledarskap för att delge lösningar utan aga eftersom det är det arbetssätt som råder i Svensk skola. 

Vidare finns det flera positiva aspekter med att diskutera våra synsätt; jag har lärt mig att i andra länder hyllas läraryrket och möts med höga akademiska förväntningar och lärare ges erkännande på nationell nivå. Lärare har en annan roll som representanter för samhället, för familjer och de utsatta samt fyller fler funktioner än bara innanför klassrummets väggar. Dessa roller är likaså värda att reflektera kring; vad är egentligen lärarens roll och i vilken grad ska lärarens vardag definieras av sitt yrkesval?

När jag återvänder till Japan vill jag genomföra en rad intervjuer med lärare om deras erfarenheter av att vara lärare i deras respektive hemländer. Syftet är att lära mig om andra lärares erfarenheter och att få sprida denna kunskap genom att lyfta fram deras egna röster. Jag är särskilt intresserad av att få veta om deras vardag, hur deras länders utbildningssystem är konstruerade samt lyssna på hur de resonera kring pedagogiska möjligheter och utmaningar.

Min ambition är att genomföra semi-strukturerade intervjuer för att leda samtalet kring ovan nämnda teman men även att låta respondenten få tillräckligt frihet för att prata om det som intresserar hen eller ämnen som vi närmar oss under intervjun. Fördelarna med denna metod är att respondentens erfarenheter står i centrum och formar intervjun till att beskriva hens unika upplevelser. Till dess nackdelar finns risken att vissa frågor utvecklas för mycket på bekostnad av andra när respondenten ges utrymme att prata om det intresserar hen. Det här ser jag dock inte som ett problem eftersom jag vill att respondenten ska ligga i fokus. 

Till intervjuerna har jag har skapat följande frågebatteri:

1. Vad heter du och vad är din bakgrund?
2. Varför blev du lärare?
3. Vart har du arbetat som lärare?
4. Vilka möjligheter och utmaningar möter du i din undervisningskontext?
5. Vad har du för erfarenheter av att undervisa enligt din kontexts läroplan? Hur sker övergång från styrdokument till undervisning?
6. Hur skulle du beskriva den arbetskultur du befinner dig inom, t e x mellan lärare, ledning och stat?
7. Vilka resurser ges du, t e x i klassrummet, lärarmaterial, IT?
8. Hur ser du på traditioner inom din kontext, så som morgonböner, uniform, likvärdighet, disciplin?
9. Hur ser du på ledarskap i klassrummet?
10. Vilka strategier eller metoder anser du är särskilt framgångsrika och bör spridas?

Tack för att ni valde att läsa Didaktiska laboratoriet som i detta inlägg har reflekterat kring mitt erfarenhetsutbyte med mina klasskamrater. Jag har resonerat kring lärarrollen där flera av mina kamrater uppmuntras i sin roll och fyller fler funktioner än som pedagog. Skolkultur och disciplin skiljer sig mellan länder varpå frågor som uniform, aga och ledarskap diskuterats. Slutligen presenteras intervjufrågorna inför mitt kommande projekt där jag ska intervjua lärare om deras erfarenheter av yrket.

Kommentera gärna med era reflektioner kring:

• Hur ser ni på olika ledarskapsstilar, speciellt i mötet med olika kulturers sätt att disciplinera elever?
• Vad tycker ni om lärarens roll som upprätthållare av värdefrågor utanför klassrummet?
• Vilken information vill ni ha från intervjuerna? 
• Vilka frågor ska omformuleras?

Källor: 

https://elev.skolinspektionen.se/sv/dina-rattigheter-i-skolan/du-har-ratt-till-arbetsro/

https://www.psychologytoday.com/blog/theory-knowledge/201609/self-reflective-awareness-crucial-life-skill

http://larargalan.se/

https://www.skolverket.se/regelverk/laroplaner-1.147973

https://www.skolverket.se/regelverk/mer-om-skolans-ansvar/klader-och-skoluniformer-1.263558