Skolverket har ett gediget material för kvalitetsarbete och beskriver systematiken med rubrikerna Var är vi?, Vart ska vi? Hur gör vi? och Hur blev det? (2015, 2019). Syftet med arbetssättet beskrivs som att "synliggöra kvalitet och likvärdighet, vad vi gör, varför och vad det leder till. Genom att planera, följa upp, analysera, dokumentera och utveckla utbildningen kan vi skapa och dela kunskap om vad som leder till framgång"(2019). Ett passande tillfälle att ställa sig dessa frågor är efter ett avslutat läsår och inför det kommande.

Jag pratade med engelskläraren Hesti Suarti (för mer information om Hesti och hennes erfarenheter med skolor runt om i världen, se eller läs om vår intervju) om hur hon som lärare i Indonesien förväntas uppdatera sina "teaching instruments" inför varje nytt läsår. Ett teaching instrument är inom indonesisk skola en lärares sammanlagda arbete nedbrutet i en "academic calender", "lesson plans" samt en analys över hur dessa möter statens krav på läraruppdraget. 

En academic calender beskriver hela årets planering, både gällande hur hon disponerat sin undervisningstid, infärgning till andra ämnen och när alla hennes prov eller bedömningstillfällen är. Varje månads innehåll måste specificeras och ha en relevant koppling till kursplanen. Varje lektion ska ha en lesson plan för att beskriva vilka mål respektive lektion möter. 

Hesti bifogar tillsammans med sitt teaching instrument en analys där hon pekar ut relationen mellan det hon undervisar och indonesisk skolas läroplan, framför allt de gällande fyra egenskaperna "religious, social, cognitive, [and] psychomotoric skills“. Eleverna förväntas bemästra dessa egenskaper inom ramen för varje kurs och där ska läraren beskriva kriterier för hur det förväntade resultatet kan se ut. Hesti beskriver att lärarna behöver se över allt detta eftersom kraven från staten kan ha ändrats men också för att försäkra om att lärare både utvecklar sin undervisning samt att samtliga av dessa punkter finns beskrivna.

Mitt samtal med Hesti fick mig att reflektera över vilka förväntningar som finns på mig som lärare. Hur förbättrar jag min egen undervisning? Vilka mål sätter jag upp inför nästa läsår när jag ser tillbaka på det jag gjort? Finns det en systematik eller går jag på den berömda magkänslan? Jag kom i min jämförelse med Hesti fram till att det finns färre uttalade förväntningar på mig; vid mina medarbetarsamtal diskuterar jag och min rektor mina mål men den i praktiken förankrade målbilden ansvarar jag själv för. Man kan därmed enkelt beskriva det som att i Hestis kontext förväntas ett omfattande förbättringsarbete medan i mitt fall innebär det mer personligt utvalda fokusområden. Till exempel har ett sådant område varit min strävan efter öppet kartlägga min undervisning för att kunna  ha en transparent dialog med mina rektorer och kollegor.

Jag har i tidigare inlägg skrivit om Bessemerskolans och mitt eget kvalitetsarbete. I det inlägget beskrev jag hur arbetet med ett processinriktat arbetssätt har påverkat min syn på undervisning och om de utmaningar samt förbättringar som kommit med ett nytt arbetssätt. I mitt tidigare inlägg beskrev jag arbetet som:

"Sammanfattningsvis ämnar processkartläggningen att visualisera det arbete som du som lärare genomför eller redan gör. Du belyser hur undervisningen struktureras och av vilken anledning stegen sker i sin ordning  för att försäkra att din didaktik uppnår den effekt du eftersträvar." Inledningsvis upplevde jag kvalitetsarbetet som att jag behövde göra något nytt eller utöver mitt vanliga uppdrag men i själva verket kom jag enbart att behöva förtydliga min praktik.

Hesti beskriver i sitt teaching instrument ett arbete som hon redan gjort - sin planering över året och uppdateringar av sin undervisning vid eventuella nya direktiv - och precis samma logik gäller inom ett processarbete. Vårt samtal inspirerade mig till att ta ännu hårdare tag med att förbättra min egen undervisning. Två års uppehåll från kontinuerlig undervisning har också gett mig utrymme att fråga mig Var är jag?, Vart ska jag? Hur gör jag? och Hur blev det?

I min vision att transparent diskutera min undervisning befinner jag mig i en position där jag bloggat under flera år men enbart stundvis hittat tillfällen i min lärarvardag för samtal. Utmaningen ligger i att enskilda frågor diskuteras och det sker inte över längre tid. En kontinuerlig dialog om specifika mål - exempelvis alignment mellan bedömning, undervisning och lärandemål - är önskvärt. För att uppnå detta behöver min undervisning vara lättare tillgänglig för andra att ta del av. Hittills har jag fått fantastiska reflektioner av kollegor när jag delat med mig och jag hoppas även att kunna ta del av mina kollegors arbete för att lära mig av dem. För att stimulera ett mer systematiskt och dynamiskt arbete eftersträvar jag att publicera allt jag undervisar. Jag kommer att lansera en egen hemsida.

Inför höstterminen har jag arbetat på en hemsida i plattformen New Google Sites. Jag har i mitt skapande sett över min undervisning genom att utgå från min tidigare kartlagda undervisningsprocess och till större del arbetat med att göra hemsidan användarvänlig; mycket av innehållet fanns redan  i form av dokument på min Google Drive och jag behövde enbart klistra in det eftersom jag utgår från undervisningen jag redan bedrivit. Vid behov har jag uppdaterat och ändrat innehållet. Arbetet utgick ifrån följande tre frågor:

Hur gör jag undervisningen mer tillgängligt? Hur vet jag att de lärandeaktiviteter jag använder mig av är effektiv och lättförståeliga för elever och andra lärare? Hur förenklar jag samarbete med andra för att höja kvaliteten av mitt pedagogiska hantverk?

För att öka tillgänglighet valde jag att skapa en hemsida med en öppen planering och innehåll. Jag vill att allt ska kunna nås av elever, målsmän, lärare och andra intresserade istället för att de ska be mig skicka materialet. På förstasidan kan användaren navigera till respektive kurs som är uppdelad i moment (kallade nivåer) och under dessa finns syften, mål, kriterier och innehåll. Samtliga lektioner beskrivs med lärandemål och aktiviteter bäddas in direkt i hemsidan.



Berörande transparens har jag skapat avsnitt med lärarhandledning där jag beskriver varför undervisningen ser ut som den gör. Hur distribuerar jag mina lektioner över året? Får alla delar av undervisningen lika mycket tid? Ges det tillräckligt med utrymme för att introduceras till ett ämne, att testa och att öva? Här har jag varit noggrann med att beskriva vilken forskning jag utgått ifrån och hur undervisningen formas strukturellt. Under respektive nivå finns det en kortare lärarhandledning och där det saknas forskning står det utskrivet för att kunna bjuda in till ett förbättringsarbete.



För att höja kvaliteten behöver det finns ett sätt att föra en dialog när användare ska meddela att någonting inte går som tänkt. På hemsidan finns exempelvis en anonym frågelåda och en länk till en chatt som förhoppningsvis gör det lättare ta emot återkoppling. En logg över förändringar och en hänvisning till vem som bidragit med tipset gör det lätt för användaren att se vad som skett mellan uppdateringar.

Mitt slutgiltiga mål således är att ha en hemsida där alla mina lektioner, föreläsningar, planeringar, material och professionella ställningstagande finns tillgängligt för både elever, lärare och andra intresserade.



Tack för att ni läste om mitt kvalitetsarbete, mina visioner om min professionella utveckling och den hemsida som jag bygger. Kommentera gärna med era reflektioner kring:

• Vad är era tankar om Hestis teaching instrument?
• Hur påverkar sommarledigheten era reflektioner av er undervisning?
• Vilka områden kommer ni att förbättra under kommande läsår?
• Hur ser ni på att göra hela sin undervisning öppen för andra att ta del av?

Eder tillgivne,
Feke

Källor:

Google, (2019). Google sites.

Samtal med Hesti Suarti, 2019-06-20.
Skolverket. (2015). Kvalitetsarbete i praktiken. Stockholm.

Skolverket. (2019). Systematiskt kvalitetsarbete - så fungerar det.  (hämtad, 2019-07-07).