Tips för distansundervisning, eller, undervisning genom kameran

digitalisering
Välkommen till Didaktiska laboratoriet som skriver med anledning av den rekommenderade distansundervisningen vid svenska gymnasium och komvux. Skolverket informerar på sin informationssida och uppdaterar löpande med mer information. Längst ned på den sidan finns ett avsnitt för Frågor och svar där information om bland annat nationella proven besvaras. För de som söker efter mer information har Skolverket stödsidan https://skolahemma.se/ om att sköta skolgång hemifrån. Sidan har tagits fram genom ett samarbete mellan RISE, SKR, Swedish Edtech Industry och UR.

På skolan där jag undervisar har samtliga lärare fått en snabbkurs i hur man håller lektioner via Microsoft Teams. Lärare använder mötesfunktionen för att hålla digitala lektioner med hjälp av laptopkamera, chatt och sin pedagogiska kunskap. Detta inlägg kommer att ge praktiska undervisningstips för hur man som lärare kan använda digitala verktyg vid distansundervisning för 1) övergripande lektionsstruktur, 2) för överblick vid övning och 3) att testa och tycka till.

Nyckelord: distansundervisning, digitalisering, pedagogik

Tips för övergripande lektionsstruktur


På min skola följer vi elevernas schema för att behålla skoldagen intakt och lektioner fortsätter likt innan men att lektionerna sker digitalt. Klassrumsstrukturen är oerhört viktig där vi det första tipset är att lägga extra tid på att kommunicera en tydlig lektionsstruktur. Det första mina elever och mentorselever har undrat kring är hur schemat kommer att se ut och när lektionen äger rum. Här understryker vi att hela skolan börjar och slutar sina lektioner på utsatt tid. Lärare försöker hålla lektionerna likt hur de var när undervisningen bedrevs i klassrummet för att stärka lektionsintegriteten.

Inför min distansundervisning kommer jag att skicka en överblick av lektionen till eleverna innan lektionen påbörjat. Detta kommer att ske via den chat som vi använder i Microsoft Teams. Syftet är att ge eleverna en möjlighet att få en överblick innan jag bjuder in dem till videosamtalet där lektioner kommer att bedrivas. Lektionsstrukturen kommer att vara densamma som när jag har vanliga lektioner:

  1. När lektionen börjar
  2. Lektionens syfte och mål
  3. Föregående lektion
  4. Lektionens innehåll
  5. Hemläxa inför nästa lektion
  6. Exit ticket
  7. När lektionen slutar

På grund av utmaningar med att föra närvaro vid distansundervisning uppmanas lärare kolla närvaron flera gånger under lektionen. Ett arbetssätt är att använda sig av en exit ticket för att ytterligare stärka lektionsintegriteten. En exit ticket är en fråga och kontrollpunkt där läraren kan se varje elev och att hen har lärt sig om målet med lektionen. Ett enkelt sätt att ge en exit ticket är att ställa frågan “Vad har du lärt dig idag?” till varje elev vid slutet av lektionen där var och en får redogöra för vad de lärt sig om. Detta hjälper läraren utöver att fånga upp elevernas inlärning med att se vilka elever som faktiskt är närvarande.

Ett ytterligare tips rörande exit tickets är att be alla elever att skriva ned svaret under några minuter. Detta stimulerar elever att lägga mer tid på att metakognitivt tänka ut sina egna svar och även förhindrar att elever eventuellt upprepar vad någon annan ha sagt fast de egentligen lärt sig något annat.

Tips för överblick vid övning


När väl lektionen har startat kan det finnas utmaningar med att se vad varje elever gör när vi inte har samma visuella överblick som vi får i klassrummet. Här vill jag rekommendera att använda digitala verktyg som låter dig att få en snarlik överblick och den digitala whiteboardsidan Whiteboard.fi kan vara till stor hjälp.

Mitt första tips är att testa Whiteboard.fi som låter dig ge varje elev en egen digital whiteboard där du kan se alla elevers svar uppdateras i realtid. Verktyget låter dig snabbt fånga upp elevernas svar, se vilka elever som är aktiva eller inte och sen ta kontakt med de elever som behöver hjälp. Översikten hjälper dig att uppmärksamma eventuella oklarheter om innehållet och du kan beskriva och förklara undervisningens innehåll en gång till.

Mitt andra tips är att använda ITG Webtools om du vill dela upp din klass i grupper eller ställa frågor för att stämma av om deras inlärning. I ITG Webtools är en lysande samling verktyg där du enkelt klistrar in din klasslista från vilken du kan slumpa grupper vid gruppindelning, slumpvis dra namn, ha digital handuppräckning (no hands up) eller ge feedforward. 



ITG Webtools hjälper dig som lärare att ställa frågor till eleverna på ett snabbt och smidigt sätt; dela din skärm när du använder slumpverktyget och den drar ett elevnamn. Här kan du välja att exkludera elever som redan svarat för att få en digital variant av Williams glasspinnar. Fördelen med denna strategi är att alla elever blir förberedda på att deras namn kan dras varpå de kan behöva svara och därmed aktiveras till skillnad från om bara de som alltid räcker upp händerna svarar. Ett ytterligare tips är att understryka att det är OK att ta hjälp av en klasskamrat om man är osäker. Uppmuntra till ett klassrumsklimat där vi tillsammans kan hitta det rätta svaret och du kan leda gruppen i rätt riktning genom att ställa stöttande frågor.

Det tredje tipset är att läsa högt tillsammans med eleverna. Forskning visar på att digital läsning kräver god struktur och goda strategier av läraren när man använder digitala läromedel och texter. Läs här om mitt tidigare inlägg om Lotta Perssons föreläsning Digital läsning.

Sammanfattningsvis kan vi med fördel låta eleverna ta tur med att läsa högt för hela gruppen för att alla elever ska kunna komma närmare undervisningsinnehållet. Jag tror även att det finns sociala styrkor med detta arbetssätt där vi kan stärka den sociala tillhörigheten genom att alla förenas kring ett gemensamt material. Bland mina mentorselever fanns det de som kände oro inför att inte träffa sina klasskompisar och det finns säkert andra elever som känner att det kommer att finnas ett socialt tomrum när de inte går till skolan. Genom att välja övningar som gör att alla deltar i inlärningen och uppmuntra till gemensamma digitala aktiviteter kanske vi kan komma något närmare den gemenskap de vanligtvis har i klassrummet.

Tips för att testa och tycka till


När du undervisar finns det flera smarta digitala verktyg som låter dig testa elevernas kunskaper. Ett mindre digitalt test ger dig som lärare en god överblick av vad eleverna har lärt sig och många av dessa är dessutom självrättande. Microsoft Forms eller Google Forms är två exempel som enkla att skapa och att använda. Se följande Youtube-filmer om hur man skapar quiz i Microsoft Forms och Google Forms.

Ett ytterligare tips rörande självrättande test är att ta dig tid för att gå igenom varje fråga tillsammans med eleverna efter de besvarat testet. Där du gärna be eleverna att läsa frågan, besvara den och även förklara varför det alternativet var rätt (samt att de andra var felaktiga). Detta hjälper dig som lärare att se till att elever har sett samtliga frågor och deras svar.

Ett annat sätt att fånga upp elevernas lärande är med spelifierat lärande så som Kahoot! eller presentationsverktyget Mentimeter. Kahoot! och Mentimeter två exempel på digitala verktyg som inte kräver några resurser eftersom båda är gratis (i deras enklaste utformning). De är två verktyg som är visuellt stimulerande och hjälper alla elever att bli aktiverade och kräver endast av dig som lärare att du skapar frågor och svar; elevernas deltagande kräver endast att eleverna delas en kod som skapas automatiskt av verktyget. 

Image result for mentimeter
Källa: https://www.mentimeter.com/

Kahoot! passar väl för att återkalla alla elevers kunskaper och att det drivande tävlingsmomentet har enligt min erfarenhet alltid sporrat till aktivt deltagande. Mentimeter har styrkan att alla elever kan anonymt rösta, tycka till och kommentera om vilket ämne som helst. Båda verktygen gör att alla elever har samma fokus, antingen på tävlingsmoment i Kahoot! eller att tycka till via Mentimeter, något som förenar klassen kring ett lärandemoment.

Se gärna mina tidigare inlägg om digitala verktyg för en mer djupgående förklaring av deras pedagogiska användningsområden:

“Elevinflytande för dynamisk undervisning, eller, fatta mentimeterknapparna för inlärning”

“Från digitalt ax till multimodal limpa, eller, workshopen Smörgåsbord av molntjänster”

“Meningsskapande läxläsning, eller, digitalt flippade klassrum”



Tack för att ni tog er tid att läsa mitt inlägg. Jag hoppas att några av verktygen och strategierna har varit till nytta. Jag vill även passa på att önska oss alla lycka till med de utmaningar som vi står framför men jag är säker på att vi kommer att göra vårt absolut bästa för att erbjuda kvalitativ och likvärdig undervisning till våra elever.
Kommentera gärna med era reflektioner kring:
  • Hur har er skola hanterat frågan kring distansundervisning och hur kommer du att undervisa dina elever?
  • Vilka verktyg och arbetssätt kommer du att använda för att ge eleverna kvalitativ distansundervisning?

Eder tillgivne,

Feke




Källor:


Collaboration Coach, 2018. How to Create a Quiz with Microsoft Forms. https://www.youtube.com/watch?v=W31JF7pQtgo (hämtad 2020-03-19)

ITG Webtools, 2020. https://webtools.itgonline.se/ (hämtad 2020-03-19)

Kahoot!, 2020. https://create.kahoot.it/login (hämtad 2020-03-19)

Laxell.com, 2020. Whiteboard.fi. https://whiteboard.fi/ (hämtad 2020-03-19)

Mentimeter, 2020. https://www.mentimeter.com/ (hämtad 2020-03-19)

Microsoft Teams, 2020. https://teams.microsoft.com/start (hämtad 2020-03-19)


Skolverket, 2020. Skola hemma. https://skolahemma.se/ (hämtad 2020-03-19)

Technology for Teachers and Students, 2017. Google Forms Quiz Template for Teachers. https://www.youtube.com/watch?v=ayvhVM2BMv0 (hämtad 2020-03-19)

William, D. 2015. Practical Ideas for Classroom Formative Assessment. https://www.dylanwiliamcenter.com/2015/02/03/practical-ideas-for-classroom-formative-assessment/ (hämtad 2020-03-19)

Föreläsningen Digital läsning, eller, strategier för att undervisa med digitala läromedel

digitalisering
Torsdagen den 13e februari besökte Lotta Persson, processledare inom digital skolutveckling från Gleerups Sandvikens kommun och jag fick glädjen att lyssna på hennes föreläsning Digital läsning. Det här inlägget kommer att 1) sammanfatta föreläsningen och 2) hennes tips på lärandestrategier för ökad läsförståelse. 

Nyckelord: digitalisering; multimodal; läromedel; lärandestrategier

Sammanfattning av föreläsningen Digital läsning


Lotta Persson höll en informativ, proffsig och inspirerande föreläsning om digitaliseringens roll i skolan, forskning om digital läsning och dess inverkan på måluppfyllelse samt tipsade om strategier för att lära använda digitala läromedel. Hon berättade om dagsläget för skolan och den digitaliseringsvåg som skoldebatten omsvepts av. Persson underströk hur skolan behöver hitta en lärandeplats i samtiden eftersom samhället är redan digitaliserat. 

Persson beskrev den nationella strategin för skolans digitalisering med utgångspunkten att lärare och elever ska ha en digital kompetens.​ Digital kompetens innebär bland annat att behärska digital läsning vilket är en multimodal version av mer traditionell litteracitet där läsaren tolkar kombinationer av text, ljud, film och animationer. Multimodal läsning, till skillnad mot traditionellt läsande, är även icke-linjär eftersom läsupplevelsen på en skärm kan gå mellan sidor av information mer spontant samt innehåller text och bild som fångar läsarens uppmärksamhet. 

Till exempel kunde en hemsida få en läsare att först läsa dess titel, sedan titta på bilder eller till och med reklam som blinkar i kanterna för att sedan klicka på en länk som leder till en film om innehållet (eller rent av något helt annat!). Om vi jämför detta med den mer linjära läsningen i mer traditionella textsammanhang leddes läsaren från sida till sida (hen kan givetvis hoppa mellan delar) där innehållet alltid är statiskt sedan tryckdatumet. En hemsida eller ett digitalt läromedel kan uppdateras med nytt innehåll vilket en redan tryckt bok inte kan. Forskning som har utförts inom området har visat på både möjligheter samt utmaningar vilket Persson vävde in i sin beskrivning.

Forskningen om traditionella och multimodala läromedel samt införandet av datorer i undervisning har inte skapat någon större effekt på elevernas måluppfyllelse. Persson visade på studien "Hur påverkar studieprestationer i skolan av en dator per elev?" (Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, 2019) som pekade på "ingen förbättrade studieresultat med en dator per elev." Däremot kontrasterades detta med studier som visade att motivationen ökade hos elever med datorer samt att elever kunde skriva längre och bättre texter med tangentbord. Persson riktade sedan exemplen specifikt mot läsning och förklarade slutsatserna från en rad metastudier av Singer & Alexander (2017) , Kong, Seo & Zhai (2018) och Delgado, Vargas m.fl (2018). 

Slutsatserna från metastudierna visade på en viss positiv fördel i läsförståelse vid läsning på papper gentemot skärm och att just sakprosa behandlas något bättre på papper. Sattes läsaren under tidspress har läsning på papper en viss fördel men fanns ingen tidsbegränsning hittade inte forskningen någon mätbar skillnad. Studierna problematiserade sina egna resultat eftersom de flesta studier jämför linjär text på papper och på en skärm; de fann det svårt att inkludera andra multimodala exempel så som hemsidor eftersom forskarna fann utmaningar att dra en definition av text när tryckt skrift, digital skrift så som PDFer och hemsidor skulle jämställas med varandra. Slutsatsen som drogs var att det kanske inte spelade någon roll om att vi läste på skärm eller papper - snarare kanske det handlade om vilka strategier vi hade. Strategierna tycktes vara knutna till den tid vi ägnade åt läsningen för att få en djupare läsförståelse. Sänktes läshastigheten ökade läsförståelsen. Utmaningarna som syntes med digitala läromedel var att eftersom multimodala texter ofta innehåller distraktioner kunde läsaren behöva mer tid för att få en långsammare läsupplevelse och således nå en djupare läsförståelse. 

Persson beskrev en rad strategier som vi lärare kan använda oss av för att hjälpa våra elever att utveckla sin läsförståelse. En grundproblematik berörde att många lärare behandlar digitala läromedel som utlånade exemplar av mer traditionell kurslitteratur; det vill säga att man gav eleverna ett exemplar att ta med sig hem utan handledning, utan uppmaningar att göra kommentarer i marginalerna eller att arbeta med läromedlet under lektionstid. Nedanför sammanfattar jag några av de mer centrala strategierna som Persson rekommenderade.

Tips på lärandestrategier för ökad lösförståelse


Persson rekommenderade lärare att behandla multimodala digitala läromedel på det sätt som man behandlat mer traditionella läromedel: läs tillsammans med hela klassen, sammanfatta innehållet och arbeta språkutvecklande. Eleven bör inte lämnas ensam med sitt läromedel speciellt med de distraktioner som kan finnas i multimodala läsupplevelser. Vi lärare ska undervisa våra elever i lässtrategier för en digital värld.  

Den första strategin är att läsa tillsammans för att sakta ner läsningen. Persson rekommenderade att läsa högt ur läromedlet tillsammans med hela klassen för att lyckas sänka hastigheten vilket ska gynna läsförståelsen. Läraren kunde gärna visa och läsa läromedlet via en projektor för att hjälpa eleverna att följa med i texten.  När eleverna själva läser texten som grupp kommer de närmare innehållet eftersom de hanterar texten gemensamt , något långsammare än om de är själva och eventuella distraktioner kunde undvikas. Persson förordade även att använda digitala texter med så få distraktioner som möjligt som i undervisningen. 

Persson sköt in ett tips för de lärare som inte har digitala läromedel och använder exempelvis Wikipedia: ett Chrome-plug in som heter Wikiwand gör texten mer anpassad för digital läsning. Wikiwand omvandlar Wikipedias mer spretiga meningar till en sammanhängande text genom att föra in textbredden och förenkla det övergripande visuella formatet. Ett kondenserat läsformat har visat sig hjälpa till med läsförståelsen för att se helheten samt håller det läsaren till texten. 

Den andra strategin var att sammanfatta. När läraren och klassen läste gemensamt blev eleverna mer aktiva men de behöver ges uppgifter som gör att läste med ökad omsorg. ​Persson yrkade även på att att sammanfatta svåra texter tränade elevernas uthållighet istället för att välja enklare texter som eleverna hade lättare att klara av på egen hand. Här underströk hon lärarens roll att leda eleverna och lära dem god studieteknik.  

Den tredje övergripande strategin var att arbeta språkutvecklande. Arbeta med texten genom att använd de funktioner som finns inbyggda för att eleven ska komma närmare texten. Till exempel kan eleverna stryka under direkt i den digitala texten eller använda anteckningsfunktioner och kommentarer som syns i kanterna. Persson beskrev att det arbetssättet har också visats sakta ned läsningen och förbättrar läskunnigheten. Ytterligare ett tips var att läraren kunde använda de digitala understrykningspennorna för att själv sammanfatta eller ställa frågor till eleverna direkt i läromedlet. Lärare kunde be elever att välja ut nyckelord eller stryka under huvudbudskapet i texter för ökad läsförståelse. För de läromedel, till exempel Gleerups som Perssons arbetar med, kunde eleven slå upp begrepp eller ta reda på mer information direkt i läsvyn. 


                             ​

​Tack för att ni tog er tid för att läsa detta inlägg om föreläsningen Digital läsning och om de strategier som Lotta Persson gav för ökad läsförståelse i undervisning med digitala läromedel. För kontakt med Lotta, se: Lotta.persson@gleerups.se; 040-209 802.


Kommentera gärna med era reflektioner kring: 
  • Vad är era erfarenheter av digitala läromedel och digital läsning?
  • Hur arbetar ni med läsning och lässtrategier?
  • Vilka kompetenser känner ni att ni skulle behöva utveckla inom digital läsning?


Eder tillgivne, 
Feke

Källor: 

Delgadoa, P., Vargas, C., Ackerman, R., Salmeróna, L., (2018) Don't throw away your printed books: A meta-analysis on the effects of reading media on reading comprehension. Educational Research Review, Volume 25, November 2018, Pages 23-38.

Hall, C., Lundin, M., & Sibbmark, K., (2009) "Hur påverkar studieprestationer i skolan av en dator per elev?" Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering. 

Kong, Y., Seo, Y., & Zhai, L., (2018) Comparison of reading performance on screen and on paper: A meta-analysis. Computers & Education, Volume 123, August 2018, Pages 138-149.

Singer, L. M., & Alexander, P. A. (2017) Reading across Mediums: Effects of Reading Digital and Print Texts on Comprehension and Calibration. Journal of Experimental Education, v85 n1 p155-172 2017.

Feke och drömmen om helt transparent lärande, eller, en hemsida för hela min undervisning

cognitive apprenticeship


Välkomna till Didaktiska laboratoriet och det första avsnittet i en serie som behandlar min hemsida. Jag berättade i förra inlägget om arbetet med att migrera min undervisning till min hemsida och den har fått mycket av min uppmärksamhet efter arbetstid varpå det är med glädje som jag delar med mig av version ett-punkt-noll. Eftersom hemsidan ska samla allt jag gör och vara en förlängning av mig själv fick den namnet Feke. Besök gärna www.feke.online , mitt digitala didaktiska kärleksbarn.

I detta inlägg kommer jag att sammanfatta arbetet som ledde mig till att skapa hemsidan www.feke.online. Jag kommer att berätta om 1) den bakomliggande pedagogiska filosofin och 2) den övergripande strukturen. Med tiden kommer jag att beskriva kursupplägg, innehåll, enskilda uppgifter och funktioner på hemsidan.


Nyckelord: pedagogik, didaktik, hemsida, digitalisering, Google sites


Bakgrund


När jag började som lärare ärvde jag uppgifter och arbetssätt från mina handledare och jag försökte att göra detta arv till mitt eget genom min undervisning. I flera fall var inte min pedagogiska kunskap tillräcklig varpå jag vände mig bland annat till www.lektion.se eller kollegor som jag kunde fråga om råd. Kollegialt lärande skedde dock sporadiskt. Jag skrev ofta ut mängder av uppgifter och övningsblad. Min passion för yrket var stark och jag fann mig själv ofta att planera innehåll dagen eller kvällen innan det skulle undervisas.

Ibland blev övningar som jag gav eleverna enbart för att fylla tiden eftersom jag saknade ett långsiktigt synsätt; de övade på att lära sig stava, besvara instuderingsfrågor och även att utveckla sin skrivförmåga blev ofta fall av isolerad färdighetsträning. Det var svårt för mig att se övningarnas exakta syfte förutom att höja eleverna generella förmåga. Tänk hur rörigt det måste varit som elev! Jag tänkte att "de övar på att skriva, läsa - jättebra!" utan vidare teoretisk reflektion mellan mål, övning och bedömning. Hur visste jag att den undervisningen jag bedrev faktiskt ledde till att utveckla de kunskaper jag styrde eleverna mot? Och när jag visste det, hur kunde jag veta att det jag gjorde genererade positiva resultat?

Med tiden blev mitt arbete mer digitalt. Övningar och redovisningsformer övergick till att eleverna skrev i Word-dokument som de skickade in till mig. "Äntligen är undervisningen mer samtida och autentiskt!" tänkte jag. Samtidigt minskade övning till utrymme för av att eleven skapande via sina datorer. Till en början var deras insatser förflyttade från pappersform till dator. Successivt började jag att bekanta mig med mer interaktiva digitala verktyg som EF Class, EdPuzzle eller Kahoot! Under min studietid i Japan frågade jag mig själv: på vilket sätt stöttade mitt tidigare digitala arbete elevernas måluppfyllelse? Mitt syfte blev att digitalisera inom de områden där jag kunde hitta beforskade eller beprövade samband mellan digitalisering och ökad kunskapsutveckling. När jag skulle skapa en hemsida eftersträvade jag att hela tiden utgå från forskning, min pedagogiska tolkning av styrdokumenten och tidigare kursutvärderingar för att skapa ett innehåll som stöttar elevernas måluppfyllelse.


Mina pedagogiska behov och elevernas utvärderingar av min undervisning ledde till sex mål när jag byggde hemsidan:

  1. Allt material ska finnas tillgängligt och vara transparent, oavsett om man är lärare eller elev, för att möjliggöra att användaren äger sitt eget lärande.
  2. Visualisera elevens progression.
  3. All undervisning skall tydligt vila på evidensbaserad forskning.
  4. Digitalisering ska inte vara ändamålet; digitala verktyg ska förstärka undervisningen och hjälpa elever att strategiskt nå måluppfyllelse.
  5. Hemsidan skapar struktur för mig och eleverna vilket möjliggör att jag blir en mer närvarande lärare i klassrummet istället för att fokusera på logistik.
  6. Gränssnittet ska vara användarvänligt med få klick där så mycket innehåll som möjligt är direkt integrerat i användarupplevelsen.

Strukturen



Undervisningens struktur utgår från Kuhlthaus guided inquiry, constructive alignment och gamification. Kurserna består av "nivåer" som behandlar olika delar av kursens syfte, centralt innehåll och kunskapskrav. Alla nivåer innehåller lika många lektioner men de senare nivåerna ökar i utmaning genom att de låter eleverna öva på fler kunskapskrav. Inom nivåerna finns sex övergripande lektionstyper, likt en lärandeväg som eleverna vandrar:
  • Introduktionsföreläsning
  • Lärandeaktiviteter
  • Bemästringstest
  • Artefakt grupp och enskilt
  • Återkoppling
  • Bedömning
Introduktionsföreläsningen, lärandeaktiviteterna och bemästringstestet ämnar att inspirera och kontextualisera, träna och stämma av elevens kunskaper och förmågor (ett eget inlägg kommer att vigas åt att förklara alla lektionstyper i framtiden; för den som vill läsa en sammanfattning, se handboken här). Artefakten är i Vygotskiansk anda ett bestående bedömningsunderlag som eleverna skapar för att visa på sin måluppfyllelse; med andra ord är artefakten inte något som lämnas in och aldrig syns igen utan eleven äger den digitalt för att lättare se vad de de lärt sig. Eleverna får och ger återkoppling och feedforward. Slutligen bedöms deras inlärning.

För att stärka elevers övande har jag låtit forskning kring variationsteori och multimodal undervisning stärka mina lärandeaktiviteter. Jag strävar mot att allt innehåll ska kunna förmedlas genom text, bild, ljud och rörlig bild. Distributionen av tid för gruppövningar kontra enskild inlärning fördelades och mer tid för grupparbete lades till. Detta prioriterades efter en analys av tidigare kursutvärderingar. Även det digitala arbetssättet ville eleverna se mer av.

Datorn som ett stöttande arbetsverktyg har fått en ännu mer tydlig roll på min hemsida. Ett sådant exempel är hur jag bytt ut mina tidigare Kahoot!-läxförhör mot mastery-test (som jag översatt till bemästringstest). Kahoot! finns kvar men som en övning. Bemästringstest används för att stötta elevens minne genom att hen testas på sina kunskaper via självrättande test och enbart passerar om hen uppnått 90 % korrekt på testet. Detta ämnar att säkerställa att alla elever får grundläggande kunskaper och att jag som lärare kan få en överblick av att klassen begripit innehållet. Mina tidigare mer analoga övningar har vid flera ställen kompletterats av självrättande övningar. Syftet är att effektivisera snabb feedback vilket är ett bra exempel på hur digitalisering hjälper i lärandet. Eleven ska kunna äga sina lärandeaktiviteter där exempel på hur jag förbättrat tidigare flöden är hur elever har större valmöjligheter. Ett nytt tillägg är att eleven kan även välja själv vilket område som hen behöver att öva på under lektionstid. Eleverna utgår från sina tidigare kunskaper och väljer sedan övningar bland en bank som de har tillgång till via hemsidan. Jag leder sedan klassen genom gemensamma övningar när innehållet och förmågan är särskilt viktiga att för samtliga elever att öva på.

Avslutningsvis har en genomgång av hela min undervisning givit mig en otrolig överblick. Jag kunde se vart jag saknade en pedagogisk stringens mellan målet och övning, när materialet inte var tillräckligt eller när test inte överensstämde med lärandemålen. På det stora hela har arbetet främst handlat om att förfina och säkra kvaliteten på undervisningsinnehållet.




Tack för att ni läste detta inlägg och tog del av min hemsida www.feke.online. Í kommande inlägg kommer jag att visa på kursupplägg, enskilda uppgifter och funktioner.

Kommentera gärna med era reflektioner kring:
  • Vad tycker ni om den pedagogiska strukturen som hemsidan vilar på?
  • Vad tror ni är för och nackdelarna med är ha hela sitt kursmaterial online?
  • Hur skulle ni känna inför att göra säga steg i er pedagogik öppen?


Eder tillgivne,

Feke

Källor

Biggs, J.,& Tang, C., (2011). Teaching for Quality Learning at University. Open University Press.

Bloom, B. (2012). Interactive Bloom's Taxonomy. https://slcc.instructure.com/courses/339717/pages/interactive-blooms-taxonomy . Hämtad 2019-07-21

Bloom, B. (2019). Mastery learning. https://en.wikipedia.org/wiki/Mastery_learning. Hämtad 2019-03-11

Kuhlthau, C. (2019). Guided Inquiry Design. http://wp.comminfo.rutgers.edu/ckuhlthau/guided-inquiry-design/ . Hämtad 2019-08-18


SETT 2019, eller, digitalisering på nationell nivå

digitalisering
Välkomna till Didaktiska laboratoriet och detta inlägg om de montrar och föreläsningar som jag besökte under SETT-mässan 2019. Tisdagen den 9/4 åkte en busslast med skolpersonal ned från Sandvikens kommun och trots att jag precis återvänt till min tjänst efter ett och ett halvt års tjänstledighet uppmuntrade min chef mig att åka. För ett par år sedan stod jag i NEs monter där var ambassadör för digitala läromedel men denna gång åkte jag som besökare. Mitt fokus var omvärldsbevakning samt att ta del av relevanta föreläsningar som sen kan delas med kollegiet. I det här inlägget kommer jag att sammanfatta 1) tjänsterna som presenterades vid mässans montrar och 2) föreläsningarna om digitaliseringen av svensk skola.

Nyckelord: SETT, digitalisering, lärresurs, föreläsning, Skolverket

Tjänsterna som presenterades vid mässans montrar


SETT-mässan huserade över ett hundratal företag och andra aktörer som visade upp sina tjänster rörande digitalisering av skolan. Det huvudsakliga utbudet riktade sig till lärare för att inspirera till att digitalisera och på SETTs hemsida listar de följande fördelar:

  • “Hitta nya sätt att nå måluppfyllelse
  • Investering i den pedagogiska utvecklingen
  • Träffa andra pedagoger/lärare och utbyta erfarenheter genom kollegialt lärande
  • Plocka med dig inspiration hem till ditt arbetslag
  • Ta del av det absolut senaste inom pedagogisk utveckling” (https://settdagarna.se/vad-ar-sett/)
Utställningarna kan förenklat kategoriseras i tre större områden: digitala lärresurser, lärverktyg och lärplattformar.

En av de vanligaste lärresurser som presenterades vid SETT är läromedel. Digitala läromedel ämnar att ersätta de böcker som används genom att erbjuda fler modaliteter än det vanligtvis textbaserade läromedelet. Läromedelsutställare - där de största montrarna dominerades av NE, Gleerups, Natur & Kultur, Liber och Bonnier - visade upp tjänster som innehåller text, ljud, bild och film. Läromedel som digital resurs har dock förändrats en del över åren. Min observation är att gränserna mellan läromedel, lärverktyg och lärplattformar börjar suddas ut. 

Jag har erfarenhet av att använda NE när jag undervisat religion och den dåvarande policyn var att läromedlet enbart skulle agera som läromedel; insamling av data, learning analytics, hantering av elevuppgifter och liknande tillhör lärplattformar. Läromedel nås genom plattformens gränssnitt men deras syften är skilda. Ett läromedel innehöll inte nödvändigtvis aktiviteter eller uppgifter, något som vanligtvis förknippas med lärresurser, vilket idag har förändrats. Flera aspekter som tillhör lärresurser har tagit steg in i läromedel där mängdträningsfunktioner är det mest vanligt förekommande. 

Flera av de ovan nämnda läromedlen hade integrerat interaktiva element i sina läromedel från digitala lärresurser och detta är något som välkomnas varmt. Digitalisering sker ofta i form av digisering där lärresursen blivit en “bok på burk” medan dagens digitaliserade lärresurser kan idag komma med multimodalt material tillsammans med exempelvis quizar. Jag testade Canvas och NEs uppdaterade versioner som hade flera interaktiva övningar som drag-n-drop-aktiviteter och inbyggd AI som gav användarna automatisk återkoppling. Dessa funktioner tangerar traditionella lärplattformar - även kallade learning management system - som samlar data och skolrelaterade uppgifter för formativ bedömning. Bland de lärplattformar som jag testade var Unikum den som jag fick störst inblick i.

När jag besökte och undervisade gymnasieklasser i Tokyo kom jag i kontakt med en lärare som använde verktyget LoiLoNote för att hjälpa eleverna att ta och sortera skärmdumpar för att skapa enkla presentationer. Jag träffade skaparna av LoiLoNote vid SETT vilket var en trevlig överraskning och jag fick testa på verktyget. Är dina elever ovana med att skapa presentationer eller vill snabbt skapa tankekartor kan detta verktyg intressera er.

Den gemensamma bild som jag fick av flera utställare var att många har börjat att skapa läromedel och lärresurser som erbjuder tjänster inom vilka elever både kan ta till sig och använda den kunskap som de ämnar att tillförskaffa sig. Detta fenomen syntes även bland de lärverktyg som visades upp som tillika har blivit mer interaktiva. Utställare visade upp molnbaserade provverktyg som Digiexam, programmerbara robotar, laddningsstationer för laptops och plattor, podd- och makerspace-material samt smarta skärmar där lärare själva kan skapa ett innehåll som ska engagera eleverna och ger snabbare respons.

Personligen tror jag att skiftet mot mer interaktiva lärresurser är positivt för att öka kvaliteten; undervisningens innehåll, mål och tillvägagångssätt ska med fördel vara sammankopplade enligt ett alignment-perspektiv. Genom att lärare kan säkert koppla innehållet till väl valda aktiviteter som inte bara är spaltade frågor stärks elevernas inlärning (Brame, hämtad 2019-04-12).

Min rekommendation är att testa det material som du tycker möter dina behov bäst och skriva upp er på en gratisperiod under vilken ni fritt kan testa materialet. På min skola väljer lärarna själva vilket läromedel som de vill använda men i några arbetslag har lärarna enats om ett läromedel som de testar en termin och utvärderar. Ibland saknar vissa förlag samtliga kurser och därmed kan det vara mer klokt att börja med att söka efter det som har just din kurs.

Föreläsningarna om digitaliseringen av svensk skola


Innan jag åkte till SETT hade jag redan valt att se föreläsningarna som berör den nationella handlingsplanen för digitalisering av skolan och digitaliseringen av nationella proven. Mitt intresse för hur skolan kommer att ledas samt hur dessa beslut kommer att påverka mitt arbete som lärare motiverade dessa val. Här kommer jag att i korthet sammanfatta de två föreläsningarna.

Föreläsningen #skolDigiplan - En nationell handlingsplan för digitalisering av skolväsendet (https://settdagarna.se/events/skoldigiplan-en-nationell-handlingsplan-for-digitalisering-av-skolvasendet/) av Annika Agélii Genlott gav bakgrunden och tillvägagångssättet för den nya nationella handlingsplanen. För den vetgirige kan ni hitta all information på Skoldigiplan.se

Handlingsplanens syfte är att stärka svensk skolas likvärdighet, att agera som ett stöd samt bidra till ökade kunskaper inom digitalisering. Målen ska vara uppfyllda 2022 och berör exempelvis digitalisering av nationella proven, ökad digital kompetens hos huvudmän, lärare och elever. För tillfället råder stora skillnader mellan svenska skolor vilket har lett till ett mindre likvärdigt skolväsende; vissa skolor har kommit längre i sitt arbete med att digitalisera sin undervisning och att ha personal som är vana med att arbeta digitalt. Med den nationella handlingsplanen ska statliga insatser leda till att vart man bor har minskad effekt på likvärdighet.

Sveriges kommuner och landsting som har fått ansvar för att ta fram handlingsplanen lyfter bland annat att utveckla adekvat digital kompetens som ett sätt som kommer att leda till ökad digitalisering. En sådan faktor är en brist på progression då olika lärare använder digitala resurser i undervisning i olika grad; viss undervisning är mer eller mindre digitaliserad. En orsak är att digitalisering inte är naturlig del i systematiskt kvalitetsarbete. Vidare saknar huvudmän och rektorer kunskaper. En nyckelfaktor är således att säkerställa att huvudmän ansvarar för att digitalisering kommer att lyftas på ett systematiskt vis samt att det åsidosätts ekonomisk support som stödjer både rektorer och lärares arbete med digitalisering. Vidare förordas att resurser inom digitalisering tas upp inom ramen för kompetensutveckling.

Föreläsningen Digitalisering av nationella proven (https://settdagarna.se/events/digitalisering-av-nationella-prov/) av Anders Boman och Karin Hector-Stahre redovisade Skolverkets plan med att digitalisera nationella proven på en nationell nivå. Proven ämnas att vara digitala i hela landet år 2022. De lyfter att syftet är ökad likvärdighet och rättvis betygsättning. Likvärdigheten kommer bland annat att uppnås med fullständig anonyma elevsvar samt att lärares bedömning kommer att stödjas av kunskapsresultaten från de bedömda proven.

År 2022 kommer det att vara obligatoriskt med att genomföra nationella proven digitalt och inför detta måste skolan vara förberedd. Planen kommer enligt föreläsarna agera som en "hävstång i skolans digitalisering". Förberedelserna berör att elever och lärare måste bli vana med att använda redskapet i undervisningen, vilket kommer att tillhandahållas genom kurser på webben. Skolor behöver även utrustas med teknik och kompetens, ett område där de beskriver att Skolverket kommer att ge stöd inom.

Skolverket utvecklar en tjänst där elever och lärare kan använda en säker inloggning på en webbplats där provet genomförs. I tjänsten kommer det att finnas automatisk rättning för att underlätta lärarnas mekaniska arbete och öppna frågor som bedöms av externa bedömare. Skolverket specificerar en kravbild uppifrån på en säker anslutning till en gemensam inloggning samt en infrastruktur som tillhör en identitetsfederation såsom BankID eller Skolfederationen.

Skolor kommer att behöva adekvata digitala enheter, adekvat digital kompetens samt adekvata rutiner. Begreppet adekvat syftar åt att reflektera hur arbetet är kontinuerligt och ska reflektera att kunskapsbehovet kommer utvecklas över tid.


Tack för att ni läste detta inlägg. I och med att jag har återvänt till Sverige kommer Didaktiska laboratoriet att både innehålla material från den svenska och den japanska kontexten till den svenska. Nästa inlägg kommer exempelvis att vara en intervju med en klasskamrat om hans nya projekt där han skapat en plattform för diskussion kring hur man kan stödja elever i utvecklingsländer.

Kommentera gärna med era tankar kring:
  1. Hur ser arbetet med digitalisering ut i er undervisning och på er skola?
  2. Vilka möjligheter och utmaningar ser ni med digitala nationella prov?
  3. Vad önskar ni utav en digital skola?

Källor:

Brame, C. J. Active learning- what is it? https://cft.vanderbilt.edu/wp-content/uploads/sites/59/Active-Learning.pdf (Hämtad 2019-14-12)

Scandinavian Educational Technology Transformation, 2019 https://settdagarna.se/ (Hämtad 2019-14-12)

Utvärderingar och framåtsyftande tankar del 2, eller, vart vill jag ta min undervisning?

AI
Välkomna till det andra inlägget av två som ämnar att återkoppla till de mål som jag satte upp inför läsåret 2016-2017. Klicka här för att komma till det första inlägget.
Följande inlägg kommer att behandla det sista målet från förra sommaren. Texten kommer att redogöra för 1) mindre frånvaro (från mig som lärare) och 2) mina nya mål inför 2017-2018.

Mindre frånvaro - fortfarande bortrest men med fler inspelningar
Till att börja med vill jag lyfta den kritik jag fick angående min frånvaro under förra läsåret. Det framkom i enkätdata att elever tyckte att jag var borta för mycket på kurser och konferenser. Eftersom jag har ett stort intresse av att delta vid dessa typer av evenemang får jag försöka hitta strategier för att få min undervisning att fortlöpa utan att eleverna känner att de blivit övergivna när jag överlämnat ansvaret till en vikarie.
Läsåret 2016-2017 var stort för mig eftersom jag fick äran att bli finalist i kategorin Årets nytänkare vid Framtidsgalan, åka på förstelärarkonferenser, hålla i föreläsningar för lärare och skolledare och samarbeta med Microsoft samt Nationalencyklopedin som ambassadör för deras digitala läromedel. Behovet av att hitta en lösning var uppenbar och jag har försökt parera eventuella problem vid frånvaro genom digitala lösningar. Under läsåret har jag använt mig av bland annat Screencast-o-matic och Youtube i mycket större utsträckning än tidigare. Syftet var att spela in material som eleverna kunde ta del av då jag reste bort, men även som flippat material.


Screencast-o-matic användes för att spela in instruktioner och återkoppling. Jag spelade in synliggörande av elevtexter genom att kommentera och stryka under med färger. Vid muntliga framföranden kommenterade jag deras inspelade material för att ge framåtsyftande återkoppling. Programmet passar även för att skapa instruktioner till övningar, tips inför nationella prov eller andra aktiviteter som eleverna ska göra.

Youtube har blivit en ny arena för mig där jag har lagt upp filmer som visar hur jag arbetar med olika digitala lärresurser och enheter. Jag har även spelat in fler lektioner än någonsin varpå jag har lagt upp dessa som olistade filmer på Youtube. När en film är olistad kan endast de elever som fått en länk se filmen.


Alla dessa insatser har till större del mottagits positivt, även om det fortfarande finns de som vill ha mer tid ansikte mot ansikte. I framtiden ska jag försöka bli ännu bättre med att spela in material i förväg, inte enbart vid min egen frånvaro, utan även i flippat syfte för att elever som är borta (eller vill repetera) ska ha möjligheten att se innehållet så många gånger de önskar.

Mina nya mål inför 2017-2018

Mina nya mål har satts upp efter de behov jag ser och de önskemål som elever har lyft i mina enkäter.
Hittills har tips och strategier om generell studieteknik givits av vår skolas eminenta skolbibliotekarier. Tillsammans tror jag att vi kan hitta den plattform som ger elever goda förutsättningar för att hantera de utmaningar som tjugohundratalets utbildning ställer dem inför. Min vision är att ge eleverna en längre introduktion till nya läromedel och lärresurser. Förslagsvis kan detta innebära en till två veckor (bedömningsfria? Vad tycker ni om det?) i början av terminen eller kursen som enbart berör tekniker för att studera med digitala läromedel. Till exempel kan eleverna öva på att hitta information i modaliteten, förklara hur funktioner används och sedan testas i ett enkelt, gärna humoristiskt, fake-prov. Här kan även framtida provprogram som exempelvis Digiexam användas.
I föregående inlägg beskrev jag hur elever har fått konstruera sina egna slutprov utifrån ett frågebatteri som gick under arbetsnamnet “provbuffé”. Eftersom denna arbetsform mottogs så positivt vill jag fortsätta utforska den. För att ”buffén” ska bli framgångsrik behöver min dokumentation genomgående följas upp och gärna bli ännu bättre på att synliggöra elevens kunskaper. Inom detta område tycker jag att framsteg redan har gjorts men ser utrymme för förbättringar. Som nästa steg ser jag hur mina elever i religion kan fortsätta med att välja frågor från ett batteri likt i år, där frågorna förbättras och blir mer välformulerade. I engelska har jag inte testat buffén. Rimligtvis kan jag använda buffé-metoden även i engelska. Kurserna religion och engelska skiljer sig något eftersom religion har fler fakta- och stoffrelaterade kunskapskrav jämfört med engelskan som främst bedömer elevens språkliga förmåga. I engelska behöver elever både besvara mina prov men även bejaka metoden de väljer eftersom sättet de genomför provet är centralt för deras betyg.
I framtiden vill jag lära mig mer om artificiell intelligens och hur smarta datorprogram eller appar kan användas i utbildningssyfte. Till exempel ska jag fortsätta att utveckla självrättande övningar och prov via Google forms och Hemingway app. Min drömbild är hur eleven får automatisk och anpassad återkoppling om vad eleven ska öva på härnäst utifrån sin prestation. En av de framgångsfaktorer som bland annat Hattie tar upp är det som kallas för “mastery-tester”, vilket innebär att elever genomför självrättande övningar tills de visar att de uppnått en viss procent korrekta svar (till exempel 100% rätt vid ett glosförhör). Jag föreställer mig att AI passar väl till mastery-tester eftersom återkopplingen från AI:n leder eleven närmare det uppsatta mastery-talet. I optimala förhållanden kommer eleven att äga sin utveckling och motiveras att lära sig mer och själv se målet tydligare under hela processen.
Utifrån utvärderingarna behöver jag fortsätta med att förbättra mitt ledarskap och göra så att mina instruktioner inte upplevs som komplexa. Slutligen så vill jag även lära mig att programmera. 😂
Tack för att ni tog del av mina mål och tillhörande reflektioner. Detta var inlägg två där jag ser tillbaka på läsåret och reflekterar över vad jag samt mina elever har upplevt. Om ni inte läst del ett så hittar ni det här. Vad är era mål inför kommande läsår? Dela gärna med er, kära läsare, av era tankar och visioner!
Eder tillgivne,

Feke

En diskussion om digitala läromedel, eller, elevernas utvärdering av NE och EF Class

digitalisering
Välkommen till Didaktiska laboratoriet och detta inlägg om digitala läromedel. Under läsåret 2016-2017 har jag testat två olika tjänster - Nationalencyklopedin (hädanefter NE) och EF Class - som jag har utvärderat tillsammans med mina elever. Detta inlägg kommer att behandla 1) en forskningsbaserad översikt av digitala läromedel och lärresurser, 2) en utvärdering av NE 3) och en utvärdering av EF Class.

En forskningsbaserad översikt av digitala läromedel och lärresurser


Digitala läromedel och lärresurser är "allt material som är digitalt och till nytta i undervisning och lärande" (Skolverket, 2016). Därmed kommer både läromedel och andra typer av digitala resurser att behandlas tillsammans i detta inlägg.

Digitalisering av skolan ökar i successivt popularitet (se bild nedan) och vid SETT (Scandinavian Educational Technology Transformation) - en enorm mässa om teknologi och utbildning - i Kista syntes det i stor utsträckning. Mässan dominerades av program för formativa arbetssätt, programmering och digitala läromedel - ofta sammanslagna i en kombination.

Google trends "digitala läromedel" mellan 2010-2017. Toppar och dalar representerar sökhistorik under perioder.


Digitala läromedel och andra typer av digitala resurser granskas av flera aktörer, så som Skolverket, Cambridge och Specialpedagogiska skolmyndigheten. Bland digitaliseringens möjligheter lyfter bland annat Svenska läromedel (2017-06-04) att de "ger en struktur till undervisningen, stöder lärare i att förstå hur olika moment kan behandlas och ökar likvärdighet." Utbildningsråd Katarina Lycken Rüter understryker att "det kan handla om möjligheter till interaktivitet eller kommunikation" och Skolverket (2015) lyfter Specialpedagogiska skolmyndighetens checklista för att värdera digitala lärresurser (hämtad 2017-06-04). Listan lyfter bland annat:


  • "Användarperspektivet  - hur ser gränssnittet ut mellan användare och resursen?
  • Pedagogisk kvalitet - särskilda möjligheter och begränsningar för eller i materialet
  • Didaktiskt perspektiv - lärande- och bedömningspotential" (2015).

Utbildningsutskottet tog 2015 fram en översikt av studier gällande digitalisering och deras inverkan på utbildning.  Det understryks att det finns positiva samt negativa effekter av digitalisering och en pedagogisk planering är en förutsättning för att lyckas. Exempel på positiva effekter är ökad motivation, engagemang, intresse, struktur och disciplin. Speciellt feedback har en central roll i Utbildningsutskottets undersökning där de understrykes dess positiva effekt på elevers inlärning och därmed att feedbackfunktioner behövs i digitala läromedel.

Berörande utmaningar belyser Utbildningsutskottets studie att att elever lockas av att använda datorer till annat än undervisning samt att lärare upplever en ökad arbetsbelastning när de börjar använda digitala verktyg. Vidare beskriver Lärarnas Riksförbund (2016) lärares behov av fortbildning och påpekar att huvudmän måste stötta lärare genom att köpa in digitala resurser då många lärare dagsläget skapar sitt eget digitala material vilket tar ca 6.6 timmar i månaden av lärares arbetstid. Tidigare ordförande Bo Jansson uttalar sig förstående till en PISA-studie som pekar på att elever som överkonsumerar material från internet har lägre skolresultat:

"Datorer och IT ska användas mer genomtänkt och medvetet än idag. Att de 15-åringar som surfar mer än fyra timmar om dagen presterar sämre i matematik och läsförståelse, är en tydlig signal om att den nya tekniken inte används för att utveckla lärandet, säger han. (2015)"

I Skolvärlden (2015) intervjuas Björn Sködén, forskare inom kognitionsvetenskap vid Lunds universitet. Han beskriver att flera av de tillgängliga tjänsterna var undermåliga, exempelvis då de saknade funktioner för feedback. Sködén ser även hur många digitala läromedel oftast bara blir "bok på burk". Skolverket (2015) står i enlighet med Sködén och kommenterar att digitala lösning inte ska spegla traditionella läromedel eller verktyg som exempelvis skolböcker eller skrivmaskinen eftersom det inte skapar förändring från tidigare arbetssätt. Skolverket pekar på att digitaliseringen har potential att aktivera elevernas utforskande genom att använda datorer för individanpassning eller att “ta in världen i klassrummet “.

Utifrån denna översikt ska vi granska mina och elevernas utvärderingar av de läromedel och lärresurser som jag använt under läsåret 2016-2017. 

En utvärdering av NE

I kursen Religion 1 har mina elever använt sig av Nationalencyklipedins läromedel. Läromedlet är multimodalt och således innehåller både text, film, ljud och bild för att beskriva kursinnehållet. Det finns en inbyggd talsyntes, övningar så som quiz och instuderingsfrågor och uppgifter för djupare studier. Begrepp kan slås upp genom att dubbelklicka på texten som tar läsaren direkt till NEs uppslagsverk. Kapitel och avsnitt kan anpassas genom att läraren kan bestämma vad som syns och i vilken ordning, däremot finns inte olika textnivåer i form av svårighetsgrad. 

Representanter från NE besökte min skola och efter att vi pratat fick jag möjligheten att vara ambassadör för NE vid SETT. Där fick jag både tillfälle att visa andra lärare hur jag arbetar med NE samt prata med andra lärare om deras erfarenheter. Vidare fick jag ta del av både läromedelsförfattarna samt utvecklarnas tankar gällande NEs utformning samt diskutera hur läromedlet kommer att utvecklas. Många besökare frågade efter dokumentationsmöjligheter av övningar eller att elever kan spara arbeten i NEs gränssnitt. Den funktionen kommer inte att tillkomma i dagsläget eftersom NE är tänkt att enbart vara ett läromedel och inte en läroplattform.



Min erfarenhet av NE är i överlag positiv och denna redogörelse är inte färgad av min roll som lärarambassadör. En av de främsta styrkorna med NEs läromedel är dess legitimitet; materialet är källkritiskt välanpassat med tydliga hänvisningar till källor (se bild till vänster). Jag som lärare kan vara säker på att innehållet är granskat samt att filmer, text och bild är av högsta kvalitet. Upplever jag att mina egna uppgifter inte är pedagogiskt starka så har läromedlet färdiga uppgifter som jag kan kan dela med elever genom länkar. Dessutom kan jag som lärare vara säker på att alla elever tar del av innehållet;  eleverna når NE på dator, surfplatta eller telefon eftersom gränssnittet är responsivt och anpassas efter enheten. 

Elevernas erfarenheter visar på blandande åsikter; vissa negativa i och andra positiva. Kritiken lyfter framförallt att eleverna fann läromedlet svårt att navigera och andra tyckte att det skulle varit lättare med ett traditionellt läromedel i form av böcker. Det här fann jag överraskande eftersom flera elever uttalade sig positivt till att läsa ett digitalt innehåll under lektionstid. Jag teoretiserar att det beror på en rad faktorer: eleverna är inte vara att använda digitala läromedel, de vet inte om hur man ska hitta rätt i ett digitalt gränssnitt (trots att jag delade kapitel via länkar). Vidare behöver mina instruktioner bli bättre; genom att jag jag själv blir bättre på att använda digitala läromedel och således stödja elevernas studieteknik så kommer troligtvis deras sätt att använda läromedlet bli smidigare. Utöver detta sa eleverna i början av kursen att de "inte haft läxor på år" -  kan det vara så att när jag gav de läxa att läsa kapitel så var det ett misstag eftersom jag inte lärt dem tillräckligt om NE och studieteknik?

Andra elever ansåg att det var smidigt att alltid kunna ha läromedlet med sig. Till exempel har jag undervisat elever som läser idrottsgymnasium där de utöver sin skolgång även idrottar på hög nivå. En elev beskrev att hen hade svårt att hinna med att läsa till min kurs då hen måste träna efter skoltid. I det fallet så visade jag eleven den inbyggda talsyntesen i NE som gjorde att eleven kunde lyssna på texterna genom samtidigt som hen tränade. Hen och andra elever uttalade som positivt kring detta och förklarade att det inte hade gått med ett traditionellt läromedel. Det är värt att problematisera huruvida att lyssna på läromedlet är positivt för elevens kunskapsutveckling i relation till att ha mer aktivt studerat i jämförelse med denna träning- och-studie-kombination. Den här eleven beskrev att hen fann det lättare att ta till sig innehållet av kursen och uppnådde en E-nivå vilket kan ses som att metoden var framgångsrik. 

Mina slutgiltiga tankar gällande NE är att det har bidragit med ökad struktur genom länkar som delar innehåll, stöd i form av talsyntes och stärkt likvärdighet eftersom elever alltid kan nå innehållet. Alla elever gavs förutsättning att ta del av kursinnehållet och kursen inbegrep allt som läromedlet innehöll vilket inte lämnade något innehåll orört. Det finns utvecklingspotential gällande det didaktiska eftersom det inte finns bedömningsfunktioner (vilket bland annat Specialpedagogiska skolmyndigheten lyfter) och pedagogiskt behöver jag som lärare bli bättre på att lära eleverna hur de ska använda läromedlet eftersom det ställer nya krav på arbetssätt för att eleverna ska lyckas använda det.

En utvärdering av EF Class


EF Class är en variant av ett läromedel samt en lärresurs från Education first där det finns både material samt dokumentation av elevernas aktiviteter i gränssnittet. Jag har använt EF Class kurserna Engelska 5, 6 och 7 men det är i framförallt Engelska 5 som jag använt det över hela året.  I EF Class kan lärare antingen använda färdiga lektioner från en lektionsbank eller skapa egna lektioner. Jag kom i kontakt med EF Class när en representant för läroplattformen hade planerat att komma till Gävleområdet. Dessvärre uteblev mötet men jag tog tillfälle i akt att utforska läromedlet på egen hand. EF Class responsiva innehåll och rika variation på övningar ger mig som lärare en möjlighet till elevanpassning samt att möta specifika programs examensmål.

I EF Class skapar lärare grupper för sina klasser och sedan kan läraren söka efter antingen specifika lektioner eller hela kurser som sedan delas med eleverna. Dessa lektioner undervisas genom att använda en start-och-stopp-funktion likt en mediespelare där läraren bara kan "spela" (vilket betyder att visa lektionen för eleverna) en lektion åt gången. Det innebär att lärare aktivt styr vilket innehåll som eleverna ser på sin skärm när de är inloggade i EF Class. Funktionen gör att läraren kan forma i vilken takt eleverna tar sig igenom innehållet. Lärare kan även låta elever ta sig igenom innehållet i sin egen takt om så önskas. Under lektionstid dokumenteras varje elevs prestation automatiskt i EF Class och läraren får en översikt i form av både procent och färg. 

Representanter från EF Class vid SETT 2017

Min erfarenhet av EF Class är överhängande positiv. Det finns en uppsjö av material som är lätta att modifiera efter lärarens önskemål och variationen gällande övningar är bred. Det finns allt från dra-och-släpp-övningar, översättningar, skriv- och diskussionsfrågor, film, bild och mycket mer. Övningarna har även förslag på tidsåtgång, syfte och utförande. Jag fann det användbart att kunna styra hur klassen arbetar sig igenom materialet eftersom jag kan följa upp varje aktivitet och det är smidigt att distribuera aktiviteterna genom ett knapptryck. En av EF Class stora fördelar är den översikt som läraren får av elevernas prestationer när de använder EF. Läraren får en snabb överblick av elevernas resultat vilket brukar kallas för "learning analytics". Det innebär att läraren får information om elevernas prestationer och kan således både stötta eleven gällande speciella färdigheter och förmågor som de behöver öva på vilket skapar effektiv framåtsyftande återkoppling. Min översikt av elevernas kunskaper var både användbar samt skapade intresse hos eleverna som gärna ville se klassens kunskaper.





Elevernas erfarenheter av EF Class är överhängande positiva i ena klassen och till större del negativa i den andra. Den kritik som lyfts berör framförallt att eleverna fann EF Class tråkigt och svårtillgängligt. EF Class kräver Google Chrome vilket inte alla elever hade som webbläsare varpå vissa elever var negativt inställda till att använda EF Class av den anledningen. Vidare uttryckte några elever brister i responsivitet då EF Class fungerar bäst i helskärmsläge och ibland glömde de att aktivera funktionen. Lektionstid kunde därmed gå åt att påminna och visa elever hur de slår på helskärmsläge och således började vissa elever att arbeta trots att de inte såg alla funktioner i gränssnittet.

Sammanfattningsvis upplever jag att EF Class bidrar till flera förbättringar i min undervisning, framförallt gällande den rika variationen av aktiviteter i form av ljud, text, bild, film och utförande. Den smidiga applikationen visar hur undervisning kan ske en digital miljö vilket ger en indikation på hur framtida undervisnings kan se ut. Översikten av elevers prestationer skapar förutsättningar för målinriktat lärande eftersom både procent och färg ger flera indikatorer; jag som lärare kan se analysera individuella resultat genom procentsystemet samt snabbt få en överblick över hur gruppen i helhet har presterat tack vare färgernas omedelbara återkoppling. Trots dessa behöver lärresursen bli mer tydligt eftersom det saknas tydlighet gällande urkunder och gränssnittet kan behöva förenklas något för att eleverna lättare ska nå materialet. Likt ovan kommer detta bli lättare när min egen expertis ökar och aktiva studietekniska insatser leder eleverna in i det digitala arbetet i undervisningen. 





Det finns flera funktioner av både NE och EF Class som jag inte beskriver här eftersom jag inte använt allt som finns i respektive verktyg. Därmed finns det aspekter av min beskrivning som kan nyanseras av andras erfarenheter. Jag vill tacka för att ni tog del av mina och elevernas erfarenheter. Vad tycker ni om digitala läromedel och hur använder ni dem? Dela gärna med er av era erfarenheter!

Eder tillgivne, 
Feke

Popular Posts

Carbonmade

https://fekenorman.carbonmade.com/