Kursutvärdering Religion 1, eller, uppdatering av didaktiska utvecklingsområden

Under hösten 2015 har jag experimenterat med flera områden av min undervisning: ett rigoröst samarbete med skolans bibliotekarier, kollaborativ formativ bedömning, digitala hjälpmedel, en ny modell för instruktioner samt elevexempel och -inflytande. Vid skiftet till vårterminen avslutades en av religionskurserna och jag har fått respons från eleverna som jag vill delge här. I detta inlägg kommer jag att skriva om 1) hur jag använde Google Formulär för att skapa en enkät och 2) elevernas respons kring undervisningen.

Google Formulär för att skapa enkäter


Inför kursutvärderingen av Religion 1 förberedde jag ett enkät i Google Formulär. Jag vill passa på att tacka min kollega Tobias som introducerade mig till verktyget förra året. Googles tjänst för att skapa enkäter är ett enkelt och användarvänligt instrument där du kan välja mellan bland annat flervalsfrågor, fritext och listor. Jag programmerade mina svar enligt samma metodik som när jag skapar mina Mentimeterundersökningar, det vill säga jämna svarsalternativ uppföljt av textavsnitt där de kan elaborera sina svar. I denna enkät fick eleverna klicka i en fyragradig skala och sedan skriva i en textruta. Om du gör din egen undersökning fyller du i din fråga under "Question title" och klickar sedan "Add item" för att lägga till nya frågor. Mer avancerade alternativ för till exempel bild och film finns vid pilen till höger om rutan du precis klickade på. Frågorna kan enkelt modifieras genom att klicka på dem igen eller dra runt rutorna i den ordning du vill att de ska stå i.



Du kan se svaren i Excelformat via knappen "View responses" eller live om du trycker på "View live responses". Enkäten skickas enkelt  ut genom ett tryck på "Send form" där du kan välja att kopiera en URL-länk eller att skriva in mejladresser. Enkäten är även anpassad för mobila enheter utifall du använder surfplattor eller tillåter mobiltelefoner i klassrummet.


Värt att nämna är att inte alla elever deltog i enkäten på grund av frånvaro. 18 av 26 svar har registrerats trots försök med publicering av enkätlänken via mail och klassens Facebooksida. 

Elevernas respons kring undervisningen


Från data av de första frågorna kan vi se att eleverna verkar i överlag nöjda med kursen och upplägget. De flesta svaren lutar mot den övre delen av skalan vilket framställs i blått. När vi granskar kommentarerna angående förtydligande av kursmål förefaller det att eleverna är positiva men vi kan även finna några förslag: kursmålen ska bli tydligare från start och vara förenklade. Språket som kursmålen är skrivna i är något som jag har diskuterat med mina elever eftersom de känner att "Skolverket"-terminologin är invecklad och svår att ta till sig. Det är även Skolverkets rekommendation lärare ska tolka styrdokumenten: 


"För att eleverna ska kunna förstå vad som bedöms i det arbetsområde de planerat tillsammans med läraren så behöver läraren först tolka vad de aktuella kunskapskraven innebär i just detta område för att kunna tydliggöra dessa för eleverna" (Skolverket, 2015).

Skolverket problematiserar även att förenkla språket eftersom det inte nödvändigtvis förbättrar förståelsen: "förvanskar eller förminskar de [lärarna] kunskaper som beskrivs i kunskapskraven påverkas den nationella likvärdigheten" (Ibid.). Denna typ av arbete kräver alltså en särskild finkänslighet.

Svar till "På vilket sätt kan kursmålen förtydligas?"


Planering, genomgångar, redovisningsformer och didaktik fortsätter att presentera i regel positiv data likt ovan medan anpassning har lägre halt positiva svar. Data för de frågorna finner vi i de första fyra tårtdiagrammen nedanför. Nedanför finner vi en mer problematiserad bild angående samarbetet med skolbiblioteket. 

Svarsuppgifterna om samarbetet visar på att totalt 66,7 % av svaren är i den övre, positiva delen av svarsalternativen. Däremot innebär det att 32.3 % fann sig missnöjda med samarbetet. Det förefaller sig uppenbart att det finns ett förbättringsarbete som vi måste ta med oss till framtida planeringstillfällen.

Av kommentarerna kan vi finna några positiva tankar men de negativa är desto fler. Eleverna vill att det ska va färre workshops och redovisningar, inte lika repetitivt innehåll och mindre arbete med källkritik. Utan att få en allt för defensiv ton argumenterade vi att arbetet med källkritik och källhänvisningar behövdes eftersom det skulle vara något eleverna har stor nytta av. Eftersom eleverna läser på ett högskoleförberedande program är källkritiskt förhållningssätt essentiellt, speciellt när det fanns elever som inte använde korrekta källhänvisningar trots våra insatser. När jag reflekterar kring detta tror jag att vi måste förtydliga vikten av det källkritiska arbetssättet. Det korrelerar säkerligen med kommentaren om att tydlighet mellan lärare och bibliotekarierna måste bli bättre för att öka kvaliteten på samarbetet vilket blir något vi kommer att behöva fokusera på. 

Utöver källkritik framhäver eleverna deras arbetsmiljö i biblioteket där framförallt föreläsningssalens påverkan på till exempel koncentration känns allvarligt. Svaren visar även på att eleverna föredrar att vara i klassrummet vilket förefaller som något överraskande eftersom jag skulle trott att ett miljöombyte skulle vara uppfriskande. 

Data om samarbetet med skolbiblioteket

Slutligen har vi data om elevernas och mina insatser. Majoriteten av eleverna uppger att de är nöjda med sitt eget och mitt arbete under kursens gång. Jag vill förtydliga att syftet är inte att hylla min egen insats utan att låta alla elevers kommentarer komma fram, både positiva som konstruktivt negativa; jag bad eleverna att vara ärliga och ge mig konstruktiv feedback varpå flera förslag kommer fram ur kommentarerna som jag ska lägga särskilt fokus på. Kommentarerna pekar på att jag behöver förbättra mitt stöd i elevernas arbete, förenkla innehåll och beskrivningar, förbättra samarbetet  med biblioteket samt blir bättre med att leda klassen. Förtydligande och samarbetet med biblioteket bekräftar bilden vi fått tidigare angående kursmålen. Jag teoretiserar att det arbete som jag lagt på insatser med metodarbete, struktur och återkoppling säkerligen har tagit utrymme från de problemområden som eleverna lyfter. Det framstår för mig som tydligt att jag inte kan prioritera vissa delar över andra utan behöver finna en balans mellan varje aspekt inom läraryrket.



Tack för att ni tog del av återkopplingen från kursen Religion 1. Didaktiska laboratoriet kommer att presentera ytterligare kursutvärderingar under årets gång allt eftersom fler kurser närmar sig sina slut. Eftersom jag själv arbetar med bedömning känns det uppfriskande att själv få bli bedömd och driva vidare mitt förbättringsarbete med nya mål.

Eder tillgivne, 
Feke

Att formulera "intended learning outcomes", eller, ett verb för allt du ska lära dig

biblioteket
God fortsättning och välkomna tillbaka till Didaktiska laboratoriet, bloggen där jag skriver om min undervisning och de olika arbetssätt jag testar tillsammans med annan skolpersonal och elever. Materialet som jag presenterar är antingen baserat på forskning eller på egen insamlad data från min undervisning.

Eftersom vi kommit tillbaka från vår semester och står inför terminsstart kommer jag att skriva om att formulera inlärning- och syftesbeskrivningar. I detta inägg kommer jag att introducera 1) intended learning outcomes, 2) hur vi kan förtydliga inlärning genom verbalisering och 3) hur de kan ta form i tre exempel.

Intended learning outcomes

Jag har tidigare skrivit om att jag rekommenderar lärare att rikta sin blick från produkt till inlärning; när vi strukturerar vår undervisning baserat på vad eleverna ska ha lärt sig snarare än vilken produkt de ska skapa presenteras flera fördelar. Bland annat ökar elevens motivation eftersom de tydligt ser sammanhang och mål framför sig. På så vis är det viktigt att vi koncentrerar oss på hur vi formulerar målet med undervisningen vilket jag kommer att diskutera här under konceptet intended learning outcomes, eller förkortat ILO, som fått akademisk uppmärksamhet via bland annat den amerikanske utbildningspsykologen Benjamin Bloom. Blooms taxonomi är en utbildningsmodell jag kommit i kontakt med nyligen och har ännu inte testats men som jag ämnar att experimentera med under våren. Det är viktigt att förstå att modellen är ett sätt av flera som man som lärare kan använda för att utveckla sin undervisning och måste anpassas efter sitt sammanhang.

Bloom presenterar i sin Bloom's Taxonomy of the Cognitive Domain (1956) en rad förmågor som kategoriseras enligt olika kognitiva nivåer. Bloom, genom Biggs & Tang (2011), organiserar dessa som enligt bilden nedan.

Nivåerna beskrivs som en hierarki av verb som ska konkretisera de olika kognitiva förmågorna. På den enklaste nivån - remembering - hittar vi koncept som att hitta, beskriva, namnge, berätta och skriva. Under mer avancerade kategorier hittar vi till exempel egenskaper som att välja, implementera, analysera, relatera, producera, återge och strukturera. Slutligen, under de mest avancerade kognitiva nivånerna evaluating och creating skall personen bland annat uppvisa förmågor i att problematisera, argumentera, bedöma, skapa, planera eller producera.

Jag har tidigare skrivit om hur vi kan lära elever reflexiva förmågor och hur läroplaner har gått från faktaåtergivelse till uppvisandet av förmågor. Kravbilden som LGR11 ställer på samtida undervisning överensstämmer till stor del med den kognitiva stege som bland annat Bloom presenterar; djupare inlärning sker inte genom upprepning av stoff utan nås genom diskussion, reflektion och analys.


Förtydliga inlärning genom verbalisering

Biggs & Tang illustrerar hur dessa förmågor övergår från löst definierade syftesbeskrivningar till mer konkreta och aktiva sådana genom att verbalisera inlärningen; en intended learning outcome behöver ett aktivt verb som knyter an till det innehåll verbet är menat att behandla (2011: 125) . Det innebär att målet måste konkretiseras till både innehåll och sammanhang. Bilden nedan visar ett exempel på hur ett syfte kan skrivas om för att skapa tydlighet. Översatt övergår texten från:

"Att tillhandahålla en förståelse för maskiners kinematik och kinetik och fundamentala koncept om stress- och tryckanalys". För att göra meningen aktiv omskrivs den till "att beskriva de grundläggande principerna om maskiners kinematik och kinetik och fundamentala koncept om stress- och tryckanalys".

Den andra syftesbeskrivningen lyder: "att utveckla en analytisk förståelse om kinematik och kinetik och maskindelars elastiska beteenden under last", vilket konkretiserats till "enligt givna principer lösa ett mekaniskt problem som innefattar last och rörelse".

Vi kan urskilja små förändringar i det första exemplet; genom att byta ut tillhandahålla en förståelse till att beskriva de grundläggande principerna förtydligas inlärningen med en handling som eleven kan orientera sig efter. Genom att använda aktiva verb blir det tydligt vad eleven ska lära sig att göra.

Blooms taxonomi har fått kritik mot mer spontana inlärningsprocesser där elever som lär sig genom fria, kreativa sätt blir för begränsade.  Jag teoretiserar att det är viktigt att man inte tar en modell för en universallösning; jag betvivlar att det finns en modell för samtliga situationer. Däremot tror jag att det finns ett sunt tankesätt i att ge sin undervisning en konkret karaktär som både lärare och elever kan förhålla sig till, till skillnad från mer traditionella syftesbeskrivningar (vilket vi kommer se nedanför i mina exempel). Exempelvis argumenteras det att:

"how would you measure whether someone has "become familiar with" a particular tool? Use a more specific verb. If you want students to "understand" something, think more closely about what you want them to be able to do or produce as a result of their "understanding" (Illinios universitetsbiliotek, 2015).

Verb som borde undvikas på grund av sin vaga natur är förstå, uppskatta, känna till, bli bekant med, lära sig om, bli medveten om (Ibid.,).


Hur intended learning outcomes kan ta form i tre exempel



Låt oss se på tre exempel som visar hur jag tidigare har formulerat mig och hur jag nu ämnar att konstruera mina syftesbeskrivningar. Till höger är mitt första exempel: en av mina första uppgifter jag skapade som nyexaminerad lärare. Här ska eleverna se på en film och redovisa den i sju steg. Vi kan se att jag skapat ett checklisteformat som eleverna kan förhålla sig till. Fetstilta ord lyfter särskilda delar och tips som eleverna ska fånga upp. Sammanfattningsvis kan vi genom ett enkelt tolkningsarbete urskilja en förmåga som eleven ska visa prov på: minnas filmens handling för att beskriva handling, karaktärer, scenografi, viktiga händelser, budskap samt ge sin åsikt. I en stund av självreflektion tycker jag att det kräver en del pusslande från elevens sida för att se målet med denna typ av uppgift; eleverna är säkert vana med att skriva bok- och filmrecensioner men det framkommer inte vad de ska lära sig. Det förefaller som att eleven ska skriva recensionen och det är framförallt redovisning av innehåll de ska presentera.


Mitt andra exempel kommer från ett senare inlägg i min didaktik, så nära som för sex månader sedan. Eleverna skulle genomföra två intervjuer med UF-företag som de sedan skulle presentera skriftligt och muntligt. Här ser vi ett mer uppstyckat sätt att förklara mål och syfte; fokus låg här på vad eleven ska lära sig att utveckla och ger exempel på några särskilda kvaliteter som det ska visa prov på. Eleverna ska lära sig skriftlig och muntlig förmåga genom att skriva en reflexiv sammanfattning av intervjun och att redovisa denne i Powerpoint-format. Baserat på förmågorna ska eleverna visa prov på är anpassat språk, reflektion och jämförelse.
Ett exempel på en syftesbeskrivning med fokus på förmågor.

I en av mina senaste syftesbeskrivning, exemplifierat nedanför, har jag testat att använda mig av aktiva verb för att ge mina elever en successivt stegrande inlärningskurva. Verbens urvalsprocess stöddes av mina professionella bibliotekarier eftersom större delen av undervisningen ska ske tillsammans med skolbiblioteket. Syftet med uppgiften är att eleverna ska förberedas inför högskole- och universitetsstudier. Eleverna ska läsa Joseph Conrads Heart of Darkness, bearbeta en uppsats om kritik om boken i fråga samt se filmen Apocalypse now. De ska sedan lära sig en mild variant av metoden triangulering vilket innebär att "ta in information /---/ från flera källor och jämföra resultaten" (Psykologiguiden, 2016) via applicering av postkoloniala termer. Triangulering är en vanligt förekommande metod i högre akademiska studier. För att förankra kunskaperna i ett autentiskt sammanhang ska eleverna skapa en podcast där de redovisar sina nyfunna kunskaper. 

Momentet "Post-colonial theory" har följande syfte konstruerat efter aktiva verb:

  • Läsa avancerad teoretisk text för att beskriva postkolonial teori och litteratur 
  • Välja två postkoloniala begrepp för att exemplifiera grundläggande kännetecken i postkolonial text och film. 
  • Jämföra bok, artikel och film (triangulering) för att se samband mellan litteratur, teoretiskt material och film. 
  • Presentera en förklaring i din analys för att visa på rollen av postkoloniala teori i olika medier 
  • Reflektera över hur postkolonialismen fortsätter att forma oss idag för att visa på medvetenhet om demokratiska medborgarskap i en historisk kontext.
Ambitionen är att eleverna kan kunna orientera sig med större säkerhet kring sin inlärning och se målet med undervisningen. De aktiva verben kommer även kunna skapa en enkel checklista eftersom det är just dessa förmågor som kommer att bedömas när eleverna ska visa prov på sina kunskaper. Verben skrevs för att successivt bli mer utmanande och stimulera högre kognitiva förmågor; från att läsa och beskriva till att reflektera kräver olika insatser från eleverna. Det fordrar även att jag som lärare ger tydliga exempel på hur detta skulle kunna se ut (genom modellering och exempel) men även att jag har tydliga instruktioner på hur detta genomförs. En mer utförlig planering är under konstruktion tillsammans med skolbiblioteket för att möta dessa kriterier. Den färdigställda planeringen kommer att redovisas här på Didaktiska laboratorier i framtiden tillsammans med återkoppling från eleverna. 


Tack för att ni tog er tid att läsa årets första inlägg. Didaktiska laboratorier kommer att fortsätta experimentera med olika didaktiska metoder. I nästa inlägg kommer jag att redovisa den återkoppling jag fått efter att kursen Religion 1 avslutats. Under kursens gång har jag testat olika digitala verktyg som jag skrivit om här samt den didaktiska fyrstegsmodellen "Varför, vad, hur och när" som kan läsas om i tidigare inlägg. 

Eder tillgivne, 
Feke

Delade dokument för kollaborativt lärande, eller, delad kunskap är delad glädje

Google docs
Jag har tidigare skrivit om "kollaborativt lärande" vilket är det ämne jag kommer att granska mer i detta inlägg. Jag kommer att 1) definiera kollaborativt lärande, 2) exemplifiera med molnbaserade Google docs och Word Online samt 3) diskutera dess positiva och negativa effekter. 

Kollaborativt lärande - en definition

Kollaborativ innebär "a situation in which two or more people learn or attempt to learn something together.” (Dillenbourg, 1999: 1). Det har skrivits en hel del om ämnet och en förhållandevis utförlig Wikipediaartikel förklarar att bland de mest tydliga fördelarna med kollaborativt lärande är kring elevernas kunskapsinhämtning av varandra. 

En sökning i Google generar cirkus 20 000 träffar där bland annat Skolverket lyfter bloggar som ett framgångsrikt användningsområde i samarbetsövningar för ökad förståelse. Lärarnas nyheter pekar på andra digitala lösningar som QR-koder och Dylan Williams tankesätt "C3B4ME". "C3B4ME" (see three before me) innebär att eleverna instrueras att äga sina frågor och upptäckarlust där de skall försöka använda varandras kunskap (fråga varandra eller söka efter informationen minst tre gånger) innan hen vänder sig till läraren. De flesta skulle nog enkelt definiera kollaborativt lärande som samarbete eller grupparbeten.

Många lärare kan nog känna igen sig i hur elever deltar i grupparbeten och kommer till en lektion varpå den berörda elevens undervisning faller på grund av att personen som har dokumentet på sin dator är sjuk. Eleven känner sig lamslagen och kan inte arbeta eftersom hen inte vet vart gruppen var och uppstartsprocessen blir påfrestande varpå lektionen lätt blir bortkastad. Med molnbaserade digitala lösningar har detta blivit ett minne blott. 

Google docs och Word Online

Google docs och Word online är två program som delar många likheter som ordbehandlingsplatformar. Idag delar de två systemen deras tidigare individuella styrkor. Jag ämnar inte att diskutera vilket av programmen som är bäst och jag skulle hävda att valet är idag mestadels en smaksak. Dock är den mest nämnvärda skillnaden att Google docs är kostnadsfritt.

Dokumentdelning i Word Online
Värdet av dessa två ordbehandlingsprogram ligger i deras onlinefunktioner; en text skulle du likväl kunna skriva i Notepad. Google docs och word online är molnbaserade vilket innebär att materialet som skapats finns tillgängligt online. Du behöver inte spara ditt dokument på din dators hårddisk och föra över det på en usb eller maila dokumentet när du vill dela det med någon annan. Allt material finns tillgängligt, alltid, på alla enheter.

Dokumentdelning i Google docs
Jag har börjat uppmana mina elever att bjuda in mig till deras dokument för att lättare kunna ta del av deras arbete. När eleverna vill ha feedback går jag in i deras dokument och skriver kommentarer, det vill säga jag ändrar inte i textmassan.  Anledningen till varför jag gör så är för att stimulera deras problemlösningsförmåga. Om jag till exempel ändrar språket utan förklaring blir det väldigt svårt för eleven att veta hur eller varför. Eleven förlorar den värdefulla kunskapen som kommer med att öva på färdigheterna. Jag försöker istället ge mer övergripande kommentarer, till exempel "det här är ett intressant resonemang, utveckla det"  eller "försök att hitta ett sätt att omformulera det här stycket så det flyter bättre". Jag försöker även ge övergripande förslag på hur eleven skulle kunna utveckla sitt material, vilket händer när jag märker att eleven inte begripit vad hen ska lära sig eller hur uppgiften ska genomföras.

Bjuda in i Word online

I Google docs och Word online skapar du ett dokument och sedan klickar den blå knappen (markerad dela eller share) i det övre högra hörnet för att dela dokumentet. En ruta uppenbarar sig där du skriver in e-mailadressen till den du vill ska ta del av dokumentet eller skapar en klickbar URL-länk. Du kan även välja om den personen ska enbart få se dokumentet eller får rättigheter att redigera innehållet.


Bjuda in i Google docs


I framtiden ska jag testa att använda Office Onenote som är ett virtuellt klassrum där eleverna bjuds in till gemensamma diskussionsforum och en form av onlineportfolio. I Onenote tänker jag samla kursinnehåll, lektionsupplägg samt ordbehanlingsprogram som alla är tillgänliga genom molnet. Ambitionen är att sjösätta upplägget till vårterminen och bjuda in bibliotekarierna som medpedagoger. Jag kommer att återkomma till detta när jag testat upplägget.

Exempel från Onneote

Positiva och negativa effekter

The University of Sydney lyfter både för- och nackdelar med kollaborativt lärande. Exempel på framgångsfaktorer med arbetssättet:

  • Ökat kritiskt tänkande och problemlösning
  • Ökad analysförmåga
  • Reflekterande dialog 
  • Elever lär sig av varandras styrkor
  • Förtydligande av idéer
  • Sambedömning (eleverna bedömer varandras arbete)

Negativa erfarenheter lyfter:

  • Situationer där elever tar över grupparbetet
  • Tystlåtna elever kan känna sig obekväma i grupparbete
  • Elever som inte deltar i arbetet
  • Elever som inte kommer överens med varandra



Mina erfarenheter av kollaborativt lärande överensstämmer med de positiva och negativa faktorerna ovan. När jag använder mig av grupparbeten lägger jag särskild vikt vid att prata med eleverna om hur de gynnas snarare än vad de inte får göra. Jag tror på att lyfta elevernas styrkor och understryka positiva egenskaper än att leda in eleverna på negativa tankebanor; jag försöker aktivt arbeta med att lyfta hur de stärks av deras gemensamma diskussioner och ökade kvalitét.  Jag inbillar mig att om jag skulle fokusera på "du får inte.." kommer det överföra elevens inställning till ett mindre konstruktivt sådant. När elever ställer sig kritiska till samarbete försöker jag yrka på att deras skolgång ska förbereda de för vuxenlivet där samarbete kommer förekomma. Dessutom arbetar vi ofta med andra personer utan att få välja vilka våra kollegor kommer att vara, varpå det blir en god egenskap att kunna fungera i grupp. Vidare så kan eleverna använda varandra som kunskapskällor eftersom de delar mål.

Det är viktigt att lektionerna byggs upp så att eleverna lärarstyre får arbeta med varandras material.  Det blir annars så att eleverna kommer skriva sina individuella delar och sedan inte få tal del av varandras kunskaper utan att deras inlärning sker separat. Jag brukar använda lektionstillfällen för kamratbedömning där eleverna läser varandras material vilket sker både inom och mellan grupper. Du kan även skapa hemläxor där eleverna tar del av varandras texter men att de är utan namn varpå de får lyfta fram för- och nackdelar samt vad de lärt sig från arbetet. Det inbillar jag mig ökar deras kritiska tänkande, analys- och problemslösningsförmåga, vilket i sitt led ökar elevens metakognitiva förmåga att se hur hen kan lära sig och förvalta denna kunskap i framtiden.

Tack för att ni tagit del av mina erfarenheter av kollaborativt lärande. Didaktiska laboratoriet kommer att ta jullov och återkommer 2016 för nya laborationer med ett utvilat sinne.

Eder tillgivne, 
Feke

Elevexempel i praktiken, eller, modeller för framgång

didaktik
Jag har i tidigare inlägg skrivit om att jag vill i tidiga skeenden av undervisningen exponera eleverna för multipla perspektiv. I det här inlägget kommer jag att elaborera kring en aspekt av denna exponering i form av elevexempel. Jag kommer att 1) lyfta syftet med elevexempel, 2) hur vi lärare kan säkerställa deras kvalité samt 3) hur man kan arbeta med materialet i klassrummet.

Syftet med elevexempel


Elevexempel är till för att eleverna ska kunna se vad de ska lära sig. Jag har ofta hört frasen "man ska inte behöva uppfinna hjulet två gånger" i dialog om att lå na andra lärares undervisningsmaterial. Varför ska detta inte även gälla för eleverna? Jag tycker att det är lärarens uppgift att modellera framgångsrika strategier för inlärning som eleven kan förhålla sig till; det är inget rimligt krav att alla elever bemästrar de egenskaper din undervisning kräver. Varför ska eleverna uppfinna hjulet två gånger och behöva spendera värdefull tid på "knäcka koden" för din uppgift? Elevexempel fyller här en effektiv roll i undervisningen genom att sätta arbetssättet i en verklighetsanknuten kontext, bidrar med ett inblick i hur läraren förväntar sig att elevens resultat ska se ut samt kan agera som arbetsunderlag (jag återkommer till detta i den sista delen av inlägget). Sammantaget vill jag argumentera för att elevexempel underlättar för eleverna att se vad det är de ska öva på och utveckla.

Skolverket syftar till att elevexempel kan agera som inspirerande hjälpmedel samt underlag för diskussion. Under Gymnasiearbete för yrkesexamen argumenterar man att "de elevexempel Skolverket tagit fram ska ge inspiration och diskussionsunderlag i arbetet med att utforma uppgifter för gymnasiearbetet" (Skolverket, 2015). 

Elevexempel kan förtydliga de mål som Skolverket etablerat. Vi kan tillsammans med eleverna skapa en dialog kring exempel från flera betygsnivåer för att konkretisera och definiera kunskapsmålen. Vidare ska eleverna förberedas efter de olika krav som de kan ställas inför i framtiden, där förslagsvis universitetsstudier kan agera som en god motivation eftersom högre akademiska instanser kräver en mer avancerad nivå. Studenter förväntas på många universitet att kunna skriva efter en särskilt vetenskaplig mall vilket innebär att eleverna bör tränas i detta tänk (det vetenskapliga men även att följa instruktioner) under sin skoltid. Engagerar vi oss i att modellera vår undervisning mot användningsområden eleverna kommer att möta så blir de mer lämpade för den typen av utmaningar.

Om vi utgår ifrån att elevexempel uppfyller funktionerna som diskussionsmaterial, inspiration, exemplifiering samt konkretisering kan vi se mängder med fördelar med att använda de i vår undervisning. Elevexempel blir ett sällsamt kraftfullt verktyg och vi skall härnäst undersöka hur vi lärare kan hitta elevexempel passande vårt syfte. 

Hur vi lärare kan säkerställa deras kvalité



Skolverket har i sin Sambedömning i skolan (Skolverket, 2013) lyft sambedömning som ett effektivt sätt att diskutera elevexempel. Skolverket definierar: "Sambedömning innebär att lärare samarbetar om bedömning eller betygssättning" (Skolverket, 2013: 11). Ett vanligt sätt att utföra sambedömning är kring Nationella proven där lärare kommer med kodade exempel som alla i ämneslaget arbetar med för att slutligen argumentera varför man bedömt som man gjort. Till höger kan vi se arbetsprocessen gå från tolkning av kursplaner och kunskapskrav till bedömning av elevprestationer. Skolverket problematiserar detta arbete eftersom "ett sådant system ställer stora krav på analys och tolkning både av formuleringarna i kurs­ och ämnesplanerna samt av elevernas prestationer" (Skolverket, 2013: 8). 

Jag har positiva erfarenheter av sambedömning då vid nästan samtliga tillfällen har lärare kunna kommit till en konsensus kring sin bedömning och hamnat nära varandra vid tolkandet av målen. Det vill säga, det förefaller som att ämneslaget haft överstämmande tolkningar av kursmålen inför betygssättning. Vi kan sedan använda det kodade materialet som företrädare för en representation av den betygsnivån. 


Har du inte ett ämneslag kan du kontakta Skolverket för att få tillgång till deras Bedömningsportal. Bedömningsportalen innehåller material som publicerats av Skolverket själva. I samma linje kan du föreslagsvis modellera med Nationella prov (om du har ett gymansiegemensamt ämne som har dessa) varpå du kan använda tidigare prov som arbetsexempel. Där finns även tillhörande motiveringar med exempelmeningar som du kan luta dit emot eftersom de har kontrollerats av Skolverket för att passa de nivåer som kursmålen syftar att representera. 

Tycker du att du har elever som själva har genomfört särskilt goda exempel vill jag slå ett slag för att använda dessa i din undervisning. Dina egna studerandes exempel kan både göra arbetet mer tydligt förankrat i kontexten av din uppgift men även säkerställa att alstret belyser just de kunskapsmål du vill att eleverna prövar. 


Hur man kan arbeta med elevexempel i klassrummet


Det första jag vill rekommendera är att se till att ge eleverna arbetsmaterial utan namn och  betyg oavsett om de är dina egna elevers alster eller om de kommer från Skolverket. Detta leder oss till rekommendation nummer två: avslöja exemplets betygsättning på ett relevant sätt. Ett sätt är att låta eleverna få texten och sedan motivera sin bedömning utifrån kunskapskriterierna. Alternativt får eleven texten med dess betyg och motivationen till dess betygssättning (det här är ett välfungerande arbetssätt för Nationella proven) varpå eleven ska hitta orsaken till definitionen i materialet. Du kan med fördel utelämna betygen för att understryka att betygsättning inte är viktigt i det här skeendet. Vill eleverna prompt få kännedom om betygssättningen kan vi förtydliga E-, C- och A-nivåernas egenskaper tack vare elevmaterialet.

Min tredje rekommendation är att instruera eleverna att använda samma verktyg som du gör när du kommenterar deras arbeten. Det gör eleverna mer varse om ditt sätt att arbeta och de behöver inte kämpa med att begripa metoden när de själva fått ta del av den. Vem känner inte igen sig i att få tillbaka uppsatser med röda oidentifierbara symboler som flyttat in i marginalen?

Jag färgmarkerar positiva egenskaper grönt och gulmarkerar delar som kan utvecklas. Jag undviker rött för att motverka känslan av att tolka prestationen som felaktig eller dålig. Eleven ska utvecklas, inte stämplas som misslyckade. Markeringsfärg utförs genom att markera den del du vill färga, sedan klickar på symbolen som visar en pensel som stryker över tre bokstäver. Ikonen finns till höger om andra vanliga markörer, så som fet eller kursiv stil. Du kan även hitta en rullgardinsmeny för att välja mellan 15 stycken olika färger, vilket vi kan se i bilden till höger. 
Min fjärde rekommendation är att skapa diskussion angående kvalitetskillnaden mellan materialen. Be klassen bearbeta stoffet i diskussionsgrupper där de får argumentera varför de bedömer som de gör. Ge eleverna möjlighet att lyssna på varandras synsätt, eller om du har en klass som inte är särskilt verbal kan du använda digitala lösningar som Padlet för anonyma kommentarer. 

Slutligen vill jag rekommendera ytterligare en övning som syftar på att utveckla förståelsen för textstruktur. Bilden nedanför visar på ett paragrafpussel där paragraferna i ett textexempel från Engelska 6 "Writing" har isolerats i lådor. Lådorna kan jag sedan organisera som jag önskar där elevens uppgift blir att strukturera dessa i den mest logiska ordningen. Utöver detta kan även eleverna ge färgåterkoppling till textmaterialet. Detta ger eleverna möjlighet att diskutera igenom upplägg av text, bindeord och format innan de måste ge sig an samma utmaning själva. Återigen trycker jag på att öva innan man själv bedöms för sin insats.  

Utdrag från paragrafpusselet Engelska 6 "Writing"

Här kan tre nedladdningsbara exempel plockade från Skolverkets bedömning av Nationella proven i Engelska 5. De är redan indelade i rutor men är inte omkastade. A Good Life 1 innehåller förmågor för A- nivå, A Good Life 2 för C-nivå, A Good Life 3 för E-nivå. 


Tack för att ni läst detta inlägg om hur man kan arbeta med elevexempel för att förtydliga elevernas inlärning.

Eder tillgivne,
Feke

Inte utan min bibliotekarie, eller, bibliotekarien som medpedagog

biblioteket
Mycket av det arbete jag har genomfört hade inte kunna skett utan mina fantastiska bibliotekarier Kirsi Rutanen och Emma Lingren. Vi samarbetar på flera fronter men något vi fokuserat särskilt på är att synliggöra biblioteket som skolans nav för kunskapsinhämtning.  I det här inlägget kommer jag att prata om 1) biblioteket som skolans nav, 2) bibliotekarien som medpedagog och 3) metoden Guided Inquiry. 


Biblioteket som skolans nav


Vårterminen 2015 blev jag och en till lärare tillfrågade att följa med till Skolportens Skolbibliotekskonferens av vår skolbibliotekarie Kirsi Rutanen. Konferensen visade på hur skolor kan arbeta med att göra biblioteket till mer än en plats för att låna böcker. Under resan och kursens gång föddes idén av att lyfta in undervisningen till biblioteket där skolbibliotekarien blir en medpedagog. Vår dialog problematiserade hur bibliotekets funktion har förlorats; lärare skickar elever till skolbiblioteket utan kunskaper om hur de söker bland den otroliga mängden böcker, databaser och tidskrifter som finns där. Vi fann att biblioteket hittills har använts som en lånestation snarare än ett stöd i undervisningen och att bibliotekariens kunskaper försummas.

Vi kom fram till att bibliotekets pedagogiska potential borde få blomma ut. Skolverket framhäver att "bibliotek ska verka för det demokratiska samhällets utveckling genom att bidra till kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning. Vidare framgår att litteraturens ställning och intresset för bildning, upplysning, utbildning och forskning samt kulturell verksamhet i övrigt ska främjas" (2015). Under sommaren 2015 lät vi frågan om hur biblioteket som nav skulle utformas och om det fanns någon metod vi kunde arbeta med (jag återkommer till det senare vid underrubriken "Guided Inquiry"). Målet var att ta undervisningen från klassrummet till biblioteket för att markera att det är där kunskap inhämtas.

I början av hösttermingen 2015 inledde vi ett mer rigoröst samarbete där vi planerade och strukturerade mina kurser. Vi har även sedan dess fått ytterligare en bibliotekarie - Emma. Hur vårt arbete kan se ut i praktiken kommer jag nu att elaborera kring. Jag har tidigare diskuterat hur undervisningens process genomgår flera olika steg vilka utvecklades med biblioteket i åtanke. Julen närmar sig och jag har i skrivandets stund enbart positiva erfarenheter av samarbetet; jag som lärare får två kollegor med kunskaper som kompletterar mina egna och eleverna får en naturlig kontakt med biblioteket. 


Bibliotekarien som medpedagog

Samarbete med skolbiblioteket stödjer undervisningens framgångsfaktorer; jag som lärare har någon att bolla idéer och kan säkerställa att vi uppfyller kunskapskrav och utvecklar egenskaper som till exempel källkritik, bearbetning av litteratur och att manövrera databaser. Vi blir även fler som kan titta på uppsatser och redovisningar vilket ökar säkerheten för elev som lärare. Jag känner således att min planering har blivit mer säker och fått ökad stringens. Från att arbeta själv med att tolka styrdokument har jag nu två extra par ögon som reflekterar kring undervisningens syfte, mål och genomförande. Det finns många nyckelbegrepp som Skolverket framhäver där biblioteket har en logisk plats i undervisningen vilket vi kan se i bilden till höger. När jag frågade Rutanen om hennes upplevelse sa hon: 

"Personligen upplever jag att det blir ett dynamiskt, produktivt, kreativt sätt att arbeta... Vi kan utnyttja varandras kunskaper, Emma och jag har brainstorming session inför varenda del där vi verkligen gräver i vad hon kan och jag kan."

Via vårt samarbete har jag och eleverna fått ett mycket välutvecklat instrument för återkoppling. Mitt arbete som lärare blir sällan granskat vilket är något jag önskat och med bibliotekarierna vid min sida kan mina idéer få dem kommentarer de saknar. Det ger mig som lärare en trygghet eftersom jag inte är ensam i mitt tolkningsarbete. Vidare reflekterade Rutanen:"Jag upplever också att eleverna är trygga med att gå till oss och kolla av om de har fattat rätt och om de är på rätt väg...vilket bara är bonus"

Som tidigare nämnt har bibliotekarierna kunskaper som jag saknar. Det förefaller för mig ologiskt att jag ska ta mig an uppgifter som någon annan kan göra avsevärt bättre än vad jag skulle gjort. Exempel på sådant är litteraturhistoria, media- och informationskunskap och källkritik. Således har bibliotekarierna sex stycken steg som de pratar om fortlöpande genom mina kurser:

  1. Hur man läser faktaböcker
  2. Källkritisk medvetenhet
  3. "Sy, Ho, An, Eu, De, La och Lä, Fö"
  4. Databaser och vetenskapliga artiklar
  5. Sökmetoder och termer
  6. Skrivande som metod (Rutanen, 2015)

Syftet med detta upplägg är att ge eleverna stöd i deras kunskapsinhämtning. Bibliotekarierna formulerade stegen för att successivt lära eleverna ett vetenskapligt förhållningssätt. Vi kan se tyngden av detta i det ovan nämnda citatet från Skolverket där nyckelord är "litteraturens ställning och intresset för bildning, upplysning, utbildning och forskning samt kulturell verksamhet i övrigt ska främjas" (2015). 


Guided Inquiry som metod

Sommaren 2015 fick jag flera böcker från Rutanen från Amerikanska forskaren Carol Kuhlthau. Syftet med läsningen var att efterforska en framgångsrik pedagogisk metod för vetenskapligt arbete. Kuhlthau pratar om "points of interception" (även kallade "zones") vilket innebär att eleverna (eller vem som helst som studerar" går igenom flera känslosteg när vi undersöker något. Rutanen elaborerar att vid "tillfällen då eleven känner osäkerhet och frustration kan man som pedagog, lärare eller bibliotekarie, stötta eleven och överbygga dessa fallgropar" (Rutanen, 2015).

Enligt Kuhlthau står känslorna i relation till studerandets progression och vid de olika stegen ska vi som pedagoger ska kliva in och ge eleverna stöd för att undvika att processen stannar. Alla kan uppleva toppar och dalar när vi kommer i kontakt med ny information varpå ett tydligt stöd förhindrar tankemässiga motorstopp. Vem känner inte igen känslan när man som elev blir tillsagd att besöka biblioteket för att "hitta en bok" och när man bland hundratals sidor tappar andan och lusten att lära. Ambitionen är att stärka elevernas lärandeprocess genom att kliva in och gynna bearbetningen av materialet med systematiska instrument och förhållningssätt. Bilden nedanför illustrerar denna process i tre nivåer: eleven smalnar av sitt arbete och längst med processen känner osäkerhet, optimism, frustration, säkerhet och tillslut tillfredsställelse. När eleven känner de "låga" känslorna har vi i förväg förberett stödjande insatser så som kontextualisering, informationssökning, diskussionsforum, kamratbedömning och slutligen återkoppling.


Bessemerbibliotekets tolkning av Kuhlthaus metod
Min upplevelse är att eleverna är säkrare i deras vetenskapliga arbete eftersom de får öva på olika metoder och har ett kontinuerligt stöd från mig som lärare och från skolans två skolbibliotekarier. När jag introducerar eleverna inför ett nytt moment håller vi föreläsningen och laborationer i biblioteket. Kontextualisering, informationssökning och kamratbedömning äger vid utrymme rum i biblioteket eller tillsammans med bibliotekarierna i klassrummet. Återkoppling sker alltid i biblioteket för att rama in samarbetet från början till slut. Tanken är att undervisningen behåller den röda tråden från det vetenskapliga perspektivet som Skolverket och vi som pedagoger vill ska genomsyra skolan.  


Tack för att ni läser om mitt och skolbibliotekets didaktiska arbete. Inför vårterminens kurser kommer jag och bibliotekarierna att utvärdera vårt arbete och säkerligen komma med nya tankar om hur vi kan förbättra vårt arbete för att öka undervisningens kvalité. Håll till godo för fler didaktiska laborationer.

Eder tillgivne, 
Feke

Meningsskapande läxläsning, eller, digitalt flippade klassrum

anpassning
I föregående inlägg nämnde jag digitala instrument för arbete med läxor och jag har även tidigare skrivit om Mentimeter som ett formativt verktyg. Kring frågan om läxläsning har ett omvänt - eller "flippat" - arbetssätt har varit populärt i den pedagogiska debatten vilket även kommer att prägla detta inlägg. Denna vecka kommer jag att prata mer djupgående om 1) vad läxor innebär, 2) att arbeta i det "flippade klassrummet", 3) hur jag använder Padlet och 4) Kahoot för meningsskapande läxläsning.

Vad innebär "läxor"?

Läxor är ett hett ämne och en sökning på Google genererar blygsamma 491 000 träffar där vi finner röster som säger att det behövs fler läxor som svar till trenden med minskande läxläsning och andra som argumenterar att läxan är ett onödigt ont. För att kunna angripa den mytomspunna läxan bör vi först definiera den. Enligt forskaren Cooper är läxor "som något som görs utan lärarens medverkan utanför skoldagen /---/ [eller] något som görs utanför lektionstiden" (Lärarnas nyheter, 2014). Svensk och internationell forskning visar på att läxor har negativa konsekvenser för elevernas kunskapsinhämtning och utveckling förutom för högpresterande på gymnasial nivå (jämför Lärarnas nyheter, 2014; Skolverket, 2013). Elever som ska "ta igen" missat material gör sällan detta genom hemläxor eftersom de då inte får lärarens stöd (Skolverket, 2014: 19-20). Förutom kunskapsinhämtning och lärarstöd har även socioekonomiska aspekter granskats där Skolverket (2015) pekar på att bland annat föräldrar med låg utbildningsnivå bidrar till en miljö där eleverna har sämre förutsättningar att klara av läxläsning. 

Ytterligare problematik lyfts fram med kravbilden på hur många timmar en elev ska arbeta med skolarbete på sin fritid. I Läxor i praktiken problematiserar Skolverket detta: "i skollagen står det att den obligatoriska verksamheten får omfatta högst 190 dagar per läsår och åtta timmar eller, i de två lägsta årskurserna, sex timmar per dag. Sådan verksamhet får inte förläggas till lördagar, söndagar eller andra helgdagar" (Skolverket, 2014: 10). Detta kan tolkas som att Skolverket själva reflekterar kring en lagstiftning där elever inte får ha skolarbete - i det här sammanhanget läxläsning - utöver den föreskrivna undervisningen. Min erfarenhet är att lärare inte har insikt i hur mycket hemarbete som de andra i kollegiet ger vilket i praktiken kan innebära att elever vid olyckliga tillfällen sitter med ohållbart stora mängder läxor som slukar tid. Vidare finns det även läxor som inte alltid är konstruerade för att stödja elevernas inlärning. 


Forskning visar på att det finns positiva och pedagogiska metoder för läxor. Pedagogikforskaren Hattie menar att sådana arbetssätt, "tydligt avgränsade, korta och av läraren kontrollerade uppgifter där eleven får regelbunden återkoppling har större positiv effekt på elevers lärande" (Skolverket, 2013). Sammanfattningsvis pekar forskningen på att gynnsamma och konstruktiva läxor: 


• "Ska hänga ihop med undervisningen,

• Ska förberedas och förklaras ordentligt i skolan,

• Säkerställer att alla elever har möjlighet att lyckas med läxan,

• Kräver inte att någon vuxen ­hjälper till hemma,

• Följs upp med gemensamma diskussioner i klassen" (Dagens Nyheter, 2015; Skolverket, 2015)


Vad innebär detta för oss lärare i praktiken? Forskning pekar på att göra läxan meningsfull genom att förankra den i en kontext där den logiskt kan appliceras (Skolverket, 2014: 17). Ett exempel på detta är att vända på undervisningsformen, även kallat att "flippa" klassrumsstrukturen. Jag förespråkar att vi ska behålla och kontinuerligt använda oss av läxor men att det är vårt arbetssätt som skall förändras. Läxorna måste vara meningsfulla och kontextuellt anpassade för att skapa syfte för eleverna. Vi lärare måste förklara varför eleverna ska utföra läxläsningen men också säkerställa att alla förstår hur läxan passar in i undervisningens struktur. Jag tänkte nu exemplifiera detta med att visa hur jag arbetar med det "flippade klassrummet" för att sedan förankra metoden i de digitala verktygen Padlet och Kahoot. 

Att arbeta i det "flippade klassrummet"

Det flippade klassrummet innebär att:

"eleverna får i läxa att inför en lektion ta del av en instruktion, genomgång eller förklaring, för att sedan ha tillgång till lärarens och gruppens stöd när innehållet ska bearbetas i klassrummet. På så sätt vänder man upp och ner på den traditionella strukturen där läxan innebär bearbetning av ett innehåll som tidigare presenterats i klassrummet" (Skolverket, 2014: 22).

Vanliga "flippade" arbetssätt är fallstudier eller problematiseringar av skolmaterial (Skolverket, 2013). Jag brukar antingen ge mina elever material som de ska läsa, se eller lyssna på inför föreläsningar eller lektionstillfällen. Jag kombinerar materialet med reflexiva frågeställningar som vi sedan följer upp i under kommande lektion i form av en laboration. Min ambition är att öka elevernas möjlighet att greppa materialet och de färdigheter som jag vill att eleverna ska utveckla. Forskning pekar på att det är vanskligt att utgå från att alla elever kan begripa arbetsmaterialet utan lärarens stöd vilket jag tycker argumenterar för att vi ska pröva läxmaterialet tillsammans med eleverna (Skolverket, 2014: 19). Till exempel arbetar mina elever i Engelska 7 med teoretiskt komplext stoff och följer inte jag upp att de begripit kan flera elever gå miste om sitt nya verktyg. Utöver detta finns det fördelar med att genomföra problemlösning i helklass eftersom det synliggör elevernas olika lösningar inför varandra vilket förhoppningsvis befäster förståelsen för de som inte hade förstått på egen hand. 

Givetvis finns det utmaningar och risker med arbetssättet. Det finns elever som inte har datorer att tillgå utanför skoltid; de eleverna utesluts från digitalt anpassad läxläsning. Det flippade arbetssättet kräver likaså ofta att eleverna har en internetuppkoppling. Materialet måste även anpassas efter gruppen vilket innebär att jag som lärare måste vara mycket lyhörd efter många olika behovsnivåer.  

Det flippade klassrummet innebär å andra sidan många kraftfulla effekter för elevernas kunskapsinhämtning; vi kommer lättare kunna ge exempel på hur eleverna når kursmålen och de kommer ha större möjlighet att begripa eftersom de får omedelbar feedback. Jag tror att lärare kan genomföra detta organiskt i undervisningen tack vare möjligheten att göra eleverna delaktiga i arbetsprocessen och sedan återkoppla kollaborativt och interaktivt, helst genom digitala verktyg.

Padlet - en interaktiv whiteboard

Padlet är en webapplikation där vi skapar en virtuell whiteboard, även kallad en "vägg". Programmet ger dig som lärare ett snabbt verktyg som är lätt att arbeta med eftersom eleverna kan tillgå det både via sina datorer och mobiltelefoner. 

Du börjar med att namnge din vägg. Jag brukar kalla väggen efter den grupp jag undervisar tillsammans med ämnet vi diskuterar. Du kan sedan ändra länken för att passa namnet, men då måste din hemsida uppdateras för att du ska komma in på den nya adressen. Du kan välja bakgrundsbilder och en design som passar ditt syfte. Dubbelklicka vart som helst på väggen för att skriva. En ruta uppenbarar sig där du kan skriva en rubrik och sedan innehållet. Alla inlägg är anonyma; däremot kan du via integritetsinställningarna moderera inläggen innan de publiceras. Detta kan vara bra för att  säkerställa informationsflödet i grupper som inte kan behärska sig trots att det tar något mer tid. Efter att du har skrivit upp informationen kan hela väggen exporteras som en bild, PDF, excel eller CSV och delas direkt på sociala medier.

Jag brukar använda Padlet för olika typer av läxor, till exempel för elever som läser Engelska 5 och behöver utöka sitt ordförråd. Ett sätt är att skapa en begreppsbas baserad på vad ni bearbetat i undervisningen. Du kan exempelvis lyfta fram ord som är nya, svåra eller bra att veta. Eleverna blir medverkande i att välja ut materialet som de ska öva på inför nästa lektion vilket ökar läxans legitimitet. När eleverna väljer innehållet själva efter deras behov och önskemål intalar jag mig att deras motivation ökar. 

Ett annat sätt är att använda Padlet för att lyfta frågeställningar och teman inför nytt arbetsmaterial. Jag arbetar ofta med teman som vi exemplifierar och sedan tillsammans problematiserar via en anonym reflektion. Eleverna får chans att diskutera materialet, bearbeta det för att sedan återkomma till diskussionsområdet som grupp. Jag ämnar att se till att alla får lära sig utan att bli dömda för att de gör rätt eller fel. 

Kahoot - spelifierat lärande


Kahoot är en webbapplikation som fungerar som en quizmaskin och delar vissa likheter mer Mentimeter. Du skapar ett frågebatteri på deras hemsida och eleverna får går in på en hemsideadress med en genererad kod där eleverna kan logga in. När eleverna kommer till skolan och har bearbetat instuderingsmaterialet som du givit dem kan Kahoot ta udden av rädslan inför läxförhör eftersom tävlingsmomentet engagerar och motiverar eleverna istället för att skrämma. Kahoot är, precis som Mentimeter och Padlet, anonymt. Utöver läxförhör brukar jag använda Kahoot i slutet av föreläsningar för att återkoppla till vad eleverna snappat upp.

Jag rekommenderar att anpassa innehållet efter vad du vill att eleverna ska lära sig. Fördelen med anonymiteten är att eleverna inte blir enskilt granskade utan lär sig som grupp när de ser det rätta svaret på projektorduken. Det är en som blir vinnare i frågesporten vilket gör att elever som kämpat extra hårt blir belönade med applåder. Jag har elever som sagt att de avskytt att lära sig språk men att de längtar efter nästa lektion eftersom Kahoot gör att de lär sig.

Väl inne på hemsidan kan du välja mellan "My kahoots" som samlar alla dina egna Kahoots och "Public kahoots" för att söka bland öppna sådana. Skapar du en egen är steg ett att välj typ; Kahoot har quizfunktionen men även alternativ för enkäter och diskussionsfrågor. 

Steg två år att namnge din Kahoot. Konstruera dina frågor efter vad du lärt ut om, välj en bild som passar din fråga och sedan fyller du i dina svarsalternativ. Här kan du välja flera alternativ för frågor som har fler än ett rätt svar. Förinställt har eleverna 20 sekunder på att svara rätt men du kan ändra detta efter dina behov. Jag rekommenderar däremot 20 sekunder eftersom det skapar rätt nivå av aktivering eftersom längre svarstid kan skapa för lång väntan. 


När frågorna är programmerade är Kahooten redo. Steg tre är att trycka på "play" vilket startar frågesporten och uppmanar eleverna att logga in. Eleverna loggar in på sin dator, tablet eller telefon. Efter att eleverna loggat in får de upp röstningsalternativen på sin enhet och klickar på vad de tror är rätt svar. Eleverna får poäng och en ställning efter hur snabbt de svarat och om de angivit rätt svar. Mellan varje fråga kommer eleverna att få se en poängställning för topp fem och sedan får de privata meddelande om vilka de har poängmässigt runt omkring sig. Eleverna brukar tycka att hela upplägget är underhållande och engagerande, 

Anonymiteten förutsätter att eleverna deltar under alias (de kan såklart uppge sina egna namn) vilket innebär att det kan förekomma olämpliga namn. Då kan du enkelt klicka på namnet för att sparka ut elev från omröstningen. Denne tvingas då välja ett nytt namn. Kahoot har även musik som ska aktivera elevernas tävlingsanda. Beroende på klass kan du välja om du ska ha musik på eller inte eftersom den är något stressig. 


Sammanfattningsvis vill jag upprepa min uppmaning att om vi ska använda läxor så bör vi först reflektera kring läxans syfte. Forskningen visar att läxor utan mening enbart har försumbara effekter på inlärning och kan även ha negativ inverkan på elevernas välmående. Jag är övertygad om att ångesten vissa elever kan känna inför förhör förhindrar deras övergripande inlärning och angriper vi läxorna på ett konstruktivt sätt kan vi motarbeta detta. Vi kan stödja eleverna om vi använder arbetssätt där vi låter eleverna bekanta sig med materialet i förväg och kollaborativt löser problemet. Får eleverna vara delaktiga i urvalsprocessen samt arbeta på ett lekfullt sätt till tror jag att det leder till ökat välmående samt ett mer öppet sinne för att ta till sig av nya kunskaper. Vår uppgift är att skapa meningsskapande situationer där vi leder eleverna mot framgång, inte mot misslyckande och besvikelse. 


Eder tillgivne,
Feke

Lektionsstrukturer i Microsoft Word, eller, tid och genomstrukna ord

didaktik
Jag har tidigare pratat om hur jag tänker kring mina uppgifters struktur och hur jag eftersträvar tydlighet för att stödja eleverna. I detta inlägg kommer jag att höja blicken från tangentbordet mot klassrummet för att prata om struktur för lektioner och ge ett praktiskt exempel. Jag kommer att prata om 1) vad lektionsstruktur innebär, 2) hur jag ser på utformningen av ett didaktiskt ramverk och 3) en steg-för-steg-förklaring av hur jag använder Microsoft Word (eller en whiteboard) för att skapa organiserade lektioner.

Vad innebär "lektionsstruktur"?

Det har varit svårt att finna en definition av lektionsstruktur, särskilt med förankring till Skolverket.. Den närmaste jag kunde finna var en skriftserie från 2007 där Kjell Granström, professor i pedagogik vid Linköpings universitet skriver om de två egenskaperna lärarskap och ledarskap. Lärarskap innebär kunskaper och förmedlandet av dessa, medan "ledarskap i klassrummet handlar om /---/ kunskap om klassrumsinteraktion och grupprocesser /---/ [och] förmåga att hantera klassrumsinteraktion och grupprocesser" (Skolverket, 2007: 17).

Granström diskuterar övergripande att skolors arbetssätt reflekterar kontexten de äger rum inom. Han exemplifierar detta och lyfter tydligt fram den individualism som präglar svensk skola:

"Det innebär att eleverna själva planerar och sekvenserar de arbetsmoment som läraren föreskrivit. Arbetet styrs och utvärderas med hjälp av checklistor och avprickningsschema. Denna utveckling mot att ”styla sig själv och designa sitt liv” (Österlind, 1998) speglar den tidsanda som finns i samhället. Medborgarna förväntas idag göra personliga och individuella val på en mängd områden som tidigare var föremål för kollektiva lösningar. Skolans arbetssätt speglar således och förbereder eleverna för ett mer individualistiskt samhälle och mindre för ett samhälle som grundar sig på kollektiva och gemensamma lösningar. Detta avspeglar sig också i den begränsade träning som eleverna får genom att arbeta i grupp. Grupparbeten som bygger på deltagarnas gemensamma och samlade insatser är, som visats, sparsamt förekommande" (Ibid., 26).

Elevens formande av sin egen undervisning återspeglar tydligt det skolsystem jag själv arbetar inom och jag känner även igen min egen undervisning i detta. Elevernas inlärning är ofta en isolerad fråga och jag finner det problematiskt att ta ställning till huruvida detta är en positiv eller negativ utformning.

Granström skriver sedan: "avgörande betydelse för elevernas totalupplevelse av lektionerna var arbetsformerna" (Ibid., 28). Jag delar Granströms tankebanor och har försökt att skapa en stringent arbetsform genom mina fyra hörnstensfrågor "varför, "vad", hur" och "när". Utöver detta eftersträvar jag en tydlig och lättförståelig lektionsstruktur genom att visualisera den steg-för-steg, ofta med stöd av klassrummets projektor. Jag har testat olika sätt att skapa dessa ramverk där eleverna får den mest väsentliga informationen. Centralt för mig är eleverna känner att de får verktygen och stödet för att tackla sina utmaningar. Min senaste modell för denna typ av struktur kan ni se i bilden nedanför. Jag kommer nu att förklara varför jag valt denna utformning för att sedan beskriva hur jag skapat den.
Ett exempel på min senaste lektionsstruktur

Att utforma ett didaktiskt ramverk

Ingen lektion är den andra lik. Vi lärare har mycket frihet att uttrycka vår kreativa sida men jag ser enbart fördelar med ett tydligt och återkommande ramverk. Jag tror att om vi har en regelbunden struktur att förhålla oss till gör vi pedagogiska vinster och undviker misstag. Det vill säga, när eleverna förstått ditt ramverk lär sig eleverna känna igen din stil vilket förenklar informationsflödet mellan lärare och elev.

Jag tänker börja med vad jag anser är det mest centrala: visa eleverna hur dina lektioner ser ut. Nämligen, gör varje steg synligt genom digitala eller analoga medel. Jag föredrar att använda en projektor men ett papper eller annat medel fungerar lika väl. Jag kommer dock återkomma till användandet av digitala lösningar. Visualiseringen måste inte vara extremt detaljerad. Jag har märkt att det räcker med att skapa punkter och jag brukar hålla mig till mellan fem till tio tidsbundna punkter. De huvudsakliga avsnitten som alltid ingår är:

  • när lektionen börjar
  • vad vi arbetat med
  • dagens aktiviteter
  • en rast
  • när lektionen slutar
Syftet är att skapa en övergripande struktur från lektionens början till slut som eleverna kan förhålla sig till. Min erfarenhet är att en av de första frågor eleverna ställer är "när slutar vi" eller "vad ska vi göra idag". Dessa frågor är vettiga och helt naturliga av våra elever att ställa, däremot är den sistnämnda inte lika konstruktiv som den senare. Dock är det viktigt att rama in undervisningstiden vilket blir viktigt för elever med behov av särskilt stöd i form av tydliga struktur.

Angående att använda digitala lösningar vill jag förorda dess styrkor över analoga lösningar. Det är självfallet svårt om man som lärare saknar utrustningen men kan man använda en digital struktur vill jag rekommendera den av flera anledningar.

För det första slipper jag stå i klassrummet innan lektionen för att skriva ner dagens planering; det kan med fördel göras tidigare. Med ett digitalt upplägg kan jag omedelbart påbörja undervisningen när jag kliver in genom dörren. För det andra kan jag använda liknande upplägg för flera lektioner genom att anpassa innehållet. Har jag gjort arbetet en gång behöver jag inte upprepa det. För det tredje är det en miljövänlig lösning eftersom jag inte behöver använda whiteboardpennor eller utskrifter. Slutligen kan jag dela informationen med eleverna innan lektionen (det som kallas för att "flippa") om jag exempelvis har några länkar som jag vill att eleverna ska ha tagit del av. Nå eleverna via mail, skolans läroplattform, sociala medier, en blogg, eller den informationskanal som föredras.

Jag har positiva erfarenheter av att använda digitala lösningar om jag vill återkoppla till tidigare lektioner eller lyfta fram innehåll till kommande lektionstillfälle. I det ovan nämnda lektionstillfället använder jag mig av både Mentimeter och av Padlet. En förklaring av hur jag använder mig av Mentimeter kan ni hitta här. Jag lämnar er med ett smakprov på hur en Padlet kan se ut när vi använder det för att skapa läxor i helklass eftersom nästa inlägg på Didaktiska laboratoriet kommer att handla om olika digitala lösningar. 

Smakprovet på en Padlet för utveckling av vokabulär.


Hur jag använder Microsoft Word för att skapa organiserade lektioner

Använd ett Microsoft Office Word-dokument (om du vill använda en analog lösning kan du applicera samma metod men bara att du skriver det för hand) och börja med att skapa en spalt över lektionens innehåll. Börja med en enkel lista över vad du ska ha med. I mitt exempel ser vi ett  upplägg från en engelsklektion där eleverna återkopplat till momentet "Passions" genom en Mentimeter för att sedan påbörja det nya område "Comparing news" där vi läser och diskuterar en artikel om terrorattentatet i Paris (uppgiften kan laddas ned här).


En enkel lista över ett lektionsupplägg.

Efter att jag har skapat listan gör jag en uppskattning över hur lång tid varje del kommer att ta. Lektionsstarten tar ungefär fem minuter. Återkopplingen tar cirkus 15 minuter. En introduktion till en uppgift brukar jag ge tio minuter. I det här fallet ägnas sedan resten av lektionen åt att läsa och diskutera artikeln. Eftersom lektionen varar i 90 minuter får eleverna en tio minuters rast innan diskussionen utifall någon behöver extra tid för att läsa klart och göra kommentarer. Den avslutande diskussionen och feedforward, det vill säga etableringen av målet med nästa lektion, ger jag i det här exemplet 20 minuter. Jag fyllde även på med länkar till vårt material och tillhörande frågor. 

Jag brukar inte följa minutanvisningarna till punkt och pricka utan de skall agera som ett stöd för mig och eleverna. Behöver jag utrymme för att förklara, diskutera och ge exempel så får tiderna skifta. Beroende på lektionens aktiviteter avsätter jag olika mycket tid för en rast; rastens längd beror på hur lång lektionen är. Har jag 60 minuter ger jag eleverna fem minuter. Är lektionen 90 minuter får de tio minuter. Rasten är inte nödvändig eftersom lektionerna inte är extremt långa men jag tror på att släppa in ny luft i klassrummet och ge eleverna en chans att ventilera utanför klassrummet. Här är det ytterst viktigt att jag skriver tidslag när de ska vara tillbaka.

Nästa steg är att trycka på tab-tangenten för att skapa utrymme. Jag gör detta för att ge dokumentet mer "luft" och en mer överskådlig design. Efter det markerar jag tiderna i fet stil. Finns det någon information som är särskilt viktig i instruktionerna kommer jag att markera det i kursivt stil. Den sista och troligtvis den mest viktiga modifikationen gör jag i realtid i klassrummet: jag stryker över genomförda delar.

Genomstrykningsfunktionen finns i Word under fliken "Start" och ligger till höger om fet-, kursiv och understrukningsikonerna. Stryk över de delar som du genomfört. Eftersom de överstrukna delarna visar för eleverna vad de slutfört skapar strukturen en känsla av progression. Eleverna känner hur de klarar av saker och kan tydligt se vad som finns kvar av lektionen. 

Under mina återkopplingstillfällen frågade jag mina klasser om de ville att jag skulle ta bort slutförda meningar helt och hållet eller om de ville att jag använde mig av överstrykningsfunktionen. Till svar fick jag en enhetlig respons om att de ville ha kvar dem genomförda delarna så de kunde se vad vi "bockat" av, eller i detta fall strukit över.

Stryk över slutförda delar för att synliggöra progression.

Eleverna och jag som lärare har positiva erfarenheter av att använda det här systemet. Eftersom varje lektion använder samma struktur betyder det att eleverna inte behöver "koda av" hur jag arbetar. Alla i klassrummet får mer tid att för förklara syfte, arbetsförklaring, checklistor och andra viktiga detaljer. Jag känner mig bekväm med att använda den här arbetsformen eftersom jag kan strömlinjeforma min undervisning och använda lektionstiden så effektivt som möjligt. 

Tack för att ni tagit er tid att läsa. Här kan ni hitta två mallar utifall ni skulle vilja använda mitt upplägg. Den ena är på engelska och den andra är på svenska. Modifiera och förbättra dem, lämna i så fall gärna en kommentar och berätta vad ni gjorde. Som tidigare nämnt kommer nästa inlägg att handla om olika digitala klassrumsaktiviteter, bland annat Padlet. 

Eder tillgivne,
Feke

Popular Posts

Carbonmade

https://fekenorman.carbonmade.com/