Disponering av tid för inlärning, eller, didaktiska tårtbitar och symboler
06:05
Didaktiska laboratoriet har tidigare sonderat mina experiment i undervisningen; de tematiserade frågorna "Varför", "Vad" och senast "Hur" har banat vägen för den fjärde och sista didaktiska hörnstenen "När". Följande inlägg kommer att diskutera planeringens 1) konceptualisering, 2) tidsram, 3) innehåll och 4) visualisering som stöd.
Planeringens konceptualisering
Vad är ett rimligt antal lektioner för lärande? Återigen måste vi lyfta en tidigare frågeställning: vad är undervisningens syfte? Vi behöver problematisera att vi ofta ser undervisningen som ett avskiljt avsnitt där tidsramen är en övergiven ö i det pedagogiska havet. Exempelvis är det inte ovanligt att eleven som ska skriva en recession på engelska tolkar det som den centrala egenskapen medan vi som lärare skulle tolka momentet som att utveckla ”förmågan att formulera sig och kommunicera på engelska i skrift”. Min idealvision är att undervisningens moment är delar i ett led - en didaktisk tårtbit av kursens mål - där eleven rör sig från steg till steg. Tid är således en enhet för att gå från utvecklingspunkt X till nästkommande.
Det finns svårigheter med att konkretisera och genomföra ett organiskt lärande på grund av vår rådande skolparadigm; min uppfattning är att både lärare och elever lever i den bubbla jag försökt problematisera under tidigare inlägg. Vi tolkar skolan genom den relation vi haft till den där vi är formade att prestera med en rädsla inför att göra fel. Produkterna eleverna skapar blir en identifikationsmekanism trots att vi egentligen vill forma undervisning som ska gynna elevens utveckling.
Jag visualiserar en planering fokuserad på stimulerandet av vissa egenskaper. Min processidé går i följande steg:
- Eleven introduceras till ämnet följt av att rikligt exponeras till multipla infallsvinklar, allt från lexikala definitioner, bildmaterial, korta filmsnuttar och textmaterial. Intentionen är att mätta eleven med data kring ämnet.
- Eleven ges tillfälle att orientera sig kring sin nya kunskap och pröva hur det kan appliceras. Eleven ska bedömningslöst testa tankesättet innan instrumentet används.
- Eleven ges gott om utrymme för självständigt arbete. Jag resonerar som så att eleven ska få möjlighet att skapa något kvalitativt än något förhastat.
- Eleven ges utrymme för individuell och kollektiv återkoppling. Slutmålet för hela sektionen är att belysa ny inlärning och hur den ska förvaltas inför kommande lärande, så kallat metakognitivt lärande.
Jag valde att utforma en planering där utvecklingen skulle vara navet. Intentionen med planeringen blir att kontra min upplevelse av en skola där det är en vana att ”utveckling” isoleras till ett område. Strukturen ska gynna ett flöde av teman, egenskaper och sammanhang inte helt olikt ett venndiagram. Tid blir således viktigt när man begrundar hur mycket utrymme som går åt till respektive aktivitet för att utveckla den valda färdigheten. Jag resonerar att tiden ska ge eleverna möjligheten att följa hur deras utveckling skall fortskrida, både över en viss tid, men även över hela kursen. Därmed vill jag återkomma till hur vi ger eleverna makt över sin egen inlärning genom synliggörande av deras mål.
 |
| Ett exempel på hur en av mina första planeringar såg ut. |
Planeringens innehåll
När jag konstruerade min planering utgick jag från en idé att elevens behov var att veta hur årsplaneringen ser ut i breda penseldrag och att större detaljrikedom kommer i den stundande sektionsplaneringen. Planering har således två delar: ett tårtdiagram för hela kursen och en kalender som visar på innehållet lektion till lektion. 
Vidare vill jag att eleverna ska veta hur den nuvarande sektionen förhåller sig till den övergripande planeringen. Jag lyfter ut en del ur tårtdiagrammet för att visa hur det är just denna bit som vi fokuserar på för tillfället. Flödet mellan de separata bitarna ska visa på deras relation men även synliggöra hur mycket av kursen som täckts och ska behandlas. Till exempel kan vi se hur tårtdiagrammet för Religion 1 visar på olika religionsvetenskapliga teman. Det jag även ämnar att arbeta fram är ett sätt att visualisera vilka egenskaper som kopplas till vardera tårtbit.
Min tanke är att i framtiden skapa en interaktiv modell utan att göra den för otydlig. Kommande försök kommer förmodligen ta form av en tidslinje eller ett hexagonalt mönster.
Planeringens tidsram
Jag brukar ge eleverna mellan fyra till fem veckor till att arbeta med ett
projekt: de första två lektionerna för introduktion, exponering och laboration, fyra till sex lektioner för arbete med projektet, en till kamratbedömning, en till fortsatt arbete samt deadline eller presentationstillfälle och sista till
återkoppling samt feedforward till kommande moment.
Som tidigare nämnt ger jag eleverna rätt gott om tid med ambitionen om att de får utvecklas med den kvalitet som de eftersträvar. Jag betvivlar att den djupa förståelsen kommer under stress. Det är dock viktigt att påpeka att jag även har erfarenheten av att eleverna tycker att arbeten
som har för lång tid tillgängligt leder till tappat fokus under arbetets lopp.
Planeringens visualisering som stöd
Likt diskuterat i mitt föregående inlägg ville jag även här att mina modeller ska vara tematiskt stringenta. Från att först visa en enkel lista över lektioner och information valde jag att använda mig av en färggradient. Planeringen övergår från samma gröngula färg till den lila som syftesbeskrivningen och checklistan har. Tanken är att skapa en homogen modell med basen i progression.
Vidare började jag att bifoga ikoner som skulle symbolisera innehållet i vardera lektion. Symbolerna som jag använder mig av är vackert utformade av 7Soul och anspelar på progression igenkännbar från tv-spel. Jag ville ge dem elever som lättare tolkar bilder en möjlighet att se sammanhang och hur lektionerna följer en logisk struktur som påminner om tanken av "learning paths" där personen ämnas se ett konsekvent sammanhang genom alla steg.
- Planeringen börjar med en karta som representerar introduktionen och exponeringen där eleverna ska börja sökandet mot sitt mål. Föreläsningar stöds av olika IT-lösningar som Powerpoint, Prezi eller Explain Everything.
- Det kollaborativa lärandet i form av laborationer, workshops, förkunskapsundersökningar och problembaserade övningar tar formen av en nyckel.
- Boken representerar elevens egna arbete med sitt arbetsområde som tar vid efter att eleven har fått bekanta sig med området och ämnet.
- Jag ville ge kamratbedömning en känsla av att vara ett positivt stöd för elevernas lärande varpå det fick symbolen av ett hjärta. Den ligger halvvägs igenom planeringen eftersom den ska ge eleverna möjligheten att lära sig av varandra genom att se andras framgångsfaktorer.
- Måltavlan symboliserar när eleven ska vara klar och sammanfaller med deadline eller presentationen av sitt arbetet.
- Pergamentet är den sista och viktigaste etappen där återkoppling äger rum. Symboliserat med ett examensbevis skall det representera inlärningen som är det slutgiltiga målet..
Jag har ännu kvar att utvärdera planeringens symbolvärde. Enstaka elever har givit positiv respons till den men jag behöver få mer data för att se huruvida symbolerna gynnar känslan av progression och sammanhang eller om de kan skapa otydlighet.
Detta var det fjärde och sista inlägget angående hörnstensfrågorna i min didaktiska modell. Detta var däremot långt från det sista av mina inlägg kring mitt pedagogiska arbete. Flera modeller måste prövas, förtydligas och utvärderas. Kommande inlägg kommer att behandla hur man skapar mervärde för eleverna i sitt arbete genom att knyta an till etiska frågeställningar.
Eder tillgivne,
Feke
0 kommentarer