Varför vi arbetar med lärande, eller, från teoretisk ax till didaktisk limpa

10:21

Snart kommer det vara fem år sedan jag började som lärare. När jag blickar tillbaka på hur jag tänkte då kan jag idag känna att jag gjorde mängder av (förvisso nyttiga) misstag som jag idag (förhoppningsvis) arbetat bort med ett detaljerat processarbete. Det jag främst insett att jag skulle gjort annorlunda då var hur jag planerade min undervisning och såg på elevernas lärande. 

Jag kommer nu påbörja det första av fyra stycken inlägg där jag går igenom mina (för tillfället likaså) fyra hörnstenar som min didaktiska planering bygger på: Varför, Vad, Hur, och När. Det här inlägget koncentrerar på "Varför". 

Om produktfokus

"Överlever jag den här dagen, då.." kunde jag tänka. Mitt första år gick ofta ut på att komma på bra och roliga lektionsupplägg eller söka efter bra upplägg på Lektion. Problemet som jag ser det var att jag hade ett produktfokus. Jag såg inte vad eleverna skulle lära sig genom undervisningen utan lektionen blev ett sätt att få ut en produkt som kunde bedömas. Självklart ville jag att eleven skulle lära sig, men det tänket kom först när jag vände på mitt förhållningssätt.  

Mitt didaktiska arbete fick en ny form när jag omstrukturerade processen från ett produktfokus till ett fokus på inlärning. Detta låter kanske självklart men det var inte det förrän jag bytte ansats. Tankesättet gick från "idag ska vi arbeta med.." (produktfokus) till "ni skall utveckla...för att få förståelse inom..och lära oss.." (fokus på inlärning). Genom att vända på den berömda pannkakan fick aktiviteterna större mening eftersom syfte fick regera över produkt. Däremot måste man förankra  aktiviteten i syfte, vilket vi får via våra styrdokument.

Varför gör vi det vi gör inom skolan? Det finns tre stycken enheter som skapar syfte: 1) programmålen för det program du undervisar, 2) de övergripande kursmålen i kursen du undervisar och 3) kursens centrala innehåll som bryter ned nivåerna i kursen. 

Programmål

Examensmål/ programmålen pekar på vad eleven ska lära sig under sin samlade studietid. Skolinspektionen yrkar på arbete med koppling mellan ämnen (i deras undersökning specifikt yrkesprogrammen) och examensmålen som "avgörande att yrkesprogrammen förmår fånga elevernas intresse /---/ [och problemet är] att kunskapsinnehållet inte placeras i ett för eleverna relevant sammanhang" (Skolinspektionen, 2014: 6; 7).

Jag brukar läsa igenom och tematisera programmålet och sen klippa ut de som är relevanta för kurserna jag undervisar. Det kan vara väldigt tydligt att förankra mot ett ämne som engelska. Det blir tydligt i följande utdrag från Handelsprogrammets programmål: Utbildningen ska också ge eleverna möjligheter till fördjupade studier i engelska (Skolverket, 2015-10-8). Inom andra program kan det kräva lite letande, men kopplingen finns där. Exempelvis kan "har förmåga att diskutera och ta ställning till etiska frågor och förhållningssätt" (Skolverket, 2015-10-8) peka på varför religionsvetenskap är viktigt för elever som läser Bygg- och anläggningsprogrammet. 

Kursmål och centralt innehåll

Kursmålen sammanfattar vad eleven ska ha utvecklat under tiden de läst den specifika kursen. Till exempel ser kursmålen för Engelska (Skolverket, 2015-10-8) på ut såhär:
  1. Förståelse av talad och skriven engelska samt förmåga att tolka innehållet.
  2. Förmåga att formulera sig och kommunicera på engelska i tal och skrift.
  3. Förmåga att använda språkliga strategier i olika sammanhang.
  4. Förmåga att anpassa språket efter olika syften, mottagare och situationer.
  5. Förmåga att diskutera och reflektera över livsvillkor, samhällsfrågor och kulturella företeelser i olika sammanhang och delar av världen där engelska används
I fallet av en grupps litteraturanalys kommer eleverna lära sig förmågan att tolka skrivet innehåll samt utveckla sin skriva och talade engelska. Det vill säga punkt 1 och 2. Efter detta konkretiserar vi dessa mål via det centrala innehållet som pekar på vad undervisningen ska behandla. I vårt arbetsexempel har jag tittat på vilka färdigheter som eleverna ska utveckla och lyfte fram reflexiva ämnesområden eftersom de ska tolka texten (inte bara återge) och utveckla sin interaktion och produktion

När jag hittat de enheter jag tycker är relevanta för mitt utbildningssegment återstår att sammanställa materialet. Jag visualiserar min modell som likvärdiga delar som genomsyrar varandra, därav att jag valt ett flödesschema i form av tre vertikala pilar. 

En sammanhängande modell 

De tre nivåerna ska bygga på varandra vilket förankrar att processen är organisk och kräver alla beståndsdelar. Reaktionerna från både kollegor och elever är positiv som upplever att den både tydliggör syfte och meningsskapande, samt hur vi som lärare arbetar med att göra syftesbeskrivningen mer lättarbetad och motiverande.

Sammanfattningsvis vill jag peka på den kvalitetssäkrande funktionen bakom att länka programmål, kursmål och centralt innehåll. Tack vare ett tydligt samband har mitt egna metakognitiva perspektiv kring min undervisning ökat. Jag ser varför jag gör det jag gör och ställer utveckling och lärande i centrum. Jag kan känna mig trygg i att de undervisningsmoment jag väljer har en grund att stå på och genomsyras av ett tydligt syfte.
Ett exempel på hur man kan konkretisera relationen mellan programmål, kursmål och centralt innehåll.

Nästa inlägg kommer att beskriva min process med att tydliggöra "Vad" - detaljförklaringar av momentet - i min fyrdelade planeringsmodell. Tack för att ni tog er tid att läsa om mina tankar kring mitt didaktiska arbete.


Eder tillgivne,
Feke

You Might Also Like

0 kommentarer

Popular Posts

Carbonmade

https://fekenorman.carbonmade.com/

POWr YouTube Gallery