Didaktiska laboratoriet

Under sommarens ledighet (och kanske tack vare lugnet i en solstol) är det många av oss som reflekterar över det gångna året. Vi får tid för att se tillbaka på det vi gjort men tankarna går även framåt mot det kommande läsåret. Jag har ofta upplevt att en distans från ens egen praktik ger utrymme att komma med nya idéer till höstterminen.

För ett par dagar sedan hade jag ett videosamtal med min lärarkollega Hesti Suarti från Indonesien som berättade hur hon förbereder inför höstterminens kursstart. Vi kom att diskutera hur vi förbättrar vår praktik och vad det egentligen innebär för oss som lärare när vi pratar om skolutveckling. Vi kom snabbt fram till att vi har olika förväntningar på oss inför när vi ska påbörja ett läsår. 

Vad gör vi lärare när vi får en paus mellan läsår? Hur förbättrar vi oss för att öka kvaliteten på vår undervisning? I det här inlägget kommer jag att diskutera 1) olika förväntningar på kvalitetsarbete inom skola och 2) mitt nya projekt för att öka kvaliteten på min undervisning.

Nyckelord: kvalitet, gymnasieskola, kollegialt lärande, reflektion

Kvalitetsarbete inom skola

Mitt nya projekt för att öka kvaliteten på min undervisning

Det här inlägget redogör för ett exempel av den stödroll som jag intagit på min skola och mitt arbete med att skapa undervisningsaktiviteter i ämnet Religionskunskap 1. Ni kommer att läsa om 1) bakgrunden till stödarbetet, 2) min teoretiska ansats och 3) undervisningsaktiviteterna i klassrummet.

Nyckelord: anpassning, särskilt stöd, pedagogik, cognitive apprenticeship, modeling

Jag återvände till min tjänst på Bessemerskolan mitt under vårterminen 2019 vilket har lett till att jag arbetar med att stötta redan verksamma lärare istället för att ha egna kurser. Min funktion under den resterande tiden av läsåret blir att agera stöd eller att avlasta vid exempelvis bedömning av nationella prov eller pedagogiska insatser i klasser.

En kollega har under vårterminen upplevt svårigheter med ett par grupper i kursen Religionskunskap 1 och vände sig till mig för att vi skulle tillsammans hjälpas åt med att öka klassens förutsättningar att framgångsrikt läsa kursen. Vi började med att träffas för att prata om hur jag kunde underlätta undervisningen och där vi kunde professionellt lära oss av varandra. Utmaningarna ligger i att motivera elevgruppen,  specialpedagogiska behov, lära eleverna att använda den vokabulär som tillhör kursen samt hitta effektiva sätt att mäta elevernas lärande.

Dialogen som vi har haft och har präglas av öppenhet och det är fantastiskt att jobba tillsammans med kollega eftersom vi båda upplever att vi lär oss av varandra. Vi har även kopplat in en specialpedagog som kommer med återkoppling kring vårt arbete med att tillgodose elevernas varierade behovsbild. I detta arbete har vi minskat den digitala nivån efter specialpedagogens inrådan då det finns elever som har svårt med sin impulskontroll när datorn används som ett pedagogiskt verktyg.

Läraren undervisar eleverna i skrivande stund om relationen mellan religion och vetenskap, en central del av syftet i kursen Religionskunskap 1. Undervisningen har inletts och ramats in av det övergripande temat om religion och vetenskapens platser i människors liv, dess historik och den nuvarande samhällsdebatten. Läraren har engagerat eleverna med förkunskapsdiskussioner, lyft elevernas åsikter och diskutera världsbilder. Till materialet finns både faktatexter och personliga berättelser från NEs läromedel för gymnasiet samt filmen Gud och Big Bang från Svenska kyrkan.

Undervisningen har mottagits med blandade reaktioner där några elever få fann att de kunde resonera kring ämnet medan andra elever uppgav att de visste inte hur de skulle formulera sig eller hur de skulle angripa stoffet. Det är här jag har stöttat läraren genom att presentera en samling undervisningsaktiviteter.

Inför att jag skapade undervisningsaktiviteterna kontrollerade jag med undervisande lärare om de lärandemål som undervisningen ämnar att möta. Det eleverna ska lära sig är att:

Utöver det tidigare samtalet med läraren observerade jag lektionerna samt pratade med eleverna för att tillåta elevinflytande. Under lektionerna kunde eleverna svara på frågor och enkla diskussioner; eleverna kunde säga "evolutionen är..." eller "kunskap är.." men upplevde svårigheter med att forma argument, applicera centrala begrepp, genomföra analyser eller se orsak och konsekvens. 

Min batteri med uppgifter ämnar att stödja eleverna genom att sekventiellt leda från ett steg till nästa där de teoretiska ansatserna som jag valt ska stötta varandra för att lära sig innehåll, begrepp och analys kopplat till det övergripande temat. Övningarna är utformade i enlighet med värdeorden från Religionskunskap 1 och går från enkelt till utförligt, välgrundat, nyanserat och slutligen komplext i förhållande till innehållet som undervisas för att det inte ska bli fall av isolerad färdighetsträning.

Jag utgick från följande vetenskapliga ansatser för att stötta elevernas inlärning av (det ovan nämnda) innehållet: ett specialpedagogiskt tankesätt om att strukturerat leda elevernas skrivande genom att använda språkutvecklande arbetssätt, variationsteori för att visa på likheter och skillnader, samt cognitive apprenticeship och modeling för att leda elevernas analys. 

Det språkutvecklande arbetssättet fokuserar på att eleverna lär sig att använda ett genreanpassat språk genom att besvara enkla instuderingsfrågor som är baserade på NEs läromedel. För att öva på att formulera sig mer utförligt fortsätter eleven sen med att besvara en rad frågeställningar genom att använda sig av stödmeningar för att stötta elevernas skrivande.

Variationsteorin uppmuntrar att undervisa och illustrera likheter samt olikheter behandlande innehållet men även de områden där de delar egenskaper. Eleverna övar i att känna igen beskrivningar och kategoriserar dem. Till exempel ser ni nedanför hur eleverna ska använda begreppet ateism som de lärt sig under tidigare övningar för att känna igen vad något inte är. Eleven har även här stödmeningar för att påbörja sin beskrivning.

Cognitive apprenticeship (jag har skrivit om ämnet förut, för mer information läs här) innebär att undervisningen innehåller element där jag som lärare visar hur jag har tänkt för att eleverna sedan ska kunna efterlikna de kognitiva steg som jag tagit. I detta fall stöttas elevernas tänkande genom att övningarna stegvis leder elevernas resonemang och syftar åt att stärka deras analys av ämnet. Eleverna övar därmed på förståelsen av begrepp, använder dessa i egna formuleringar och slutligen analysera genom nyansering av likheter och olikheter.

Målet som ordinarie lärare och jag tillsammans utarbetade var att frågorna ska användas under loppet av två 80-minuters lektioner. Uppgifterna redovisas i samband med gruppdiskussioner för att kollektivt bearbetar elevernas svar. Vår uppfattning av att ha observerat aktiviteterna i två klasser är att en av två grupper svarade väl på materialet medan den andra inte gjorde det. 

Vår analys var att gruppen där undervisningen hade positiv effekt på elevernas inlärning berodde på att eleverna behövde tydligt inramade instruktioner. Den andra gruppen använde sina datorer i större grad för att komma åt sitt läromedel och hade de svårt att fokusera eftersom de ofta valde att göra andra saker än att studera. 

Hur kan man använda sig av dessa aktiviteter och det teoretiska materialet? Alla som vill komma åt dokumentet där jag skapade aktiviteterna (i sitt råa format) kan nå det här. Ett annat sätt är att använda den teoretiska ansatsen som en utgångspunkt för att reflektera kring sin undervisning. Exempelvis kan man fråga sig själv:

Det här materialet är långt ifrån färdigt och har stor utvecklingspotential. Några områden som jag omedelbart kan se förbättras är bland annat att hitta vilka digitala hjälpmedel kan användas för att stötta elevernas inlärning; exempelvis kan begrepp och ord kontrolleras i Google Forms för automatisk bedömning,  använda filmer direkt i gränssnittet eller att ha uppläst innehåll utan att behöva ladda ned ljudfiler.

Kommentera gärna med era reflektioner kring:

1. Vad är era tanker eller erfarenheter av ett språkutvecklande arbetssätt?

2. Variationsteorin leta exempelvis efter definitioner av vad något inte är. Hur tror ni att definiera vad något inte är för att lära sig?

3. Hur skulle ni uppleva att ha en annan lärare som kommer in och stöttar er i er undervisning?

Eder tillgivne,

Feke

Nationellt centrum för svenska som andraspråk, Vad är språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt?  Stockholms universitet (hämtad 2019-05-12)

Wernberg, Anna, Variationsteorin i praktiken, Högskolan Kristianstad (hämtad 2019-05-12)

Välkomna till Didaktiska laboratoriet och detta inlägg om de montrar och föreläsningar som jag besökte under SETT-mässan 2019. Tisdagen den 9/4 åkte en busslast med skolpersonal ned från Sandvikens kommun och trots att jag precis återvänt till min tjänst efter ett och ett halvt års tjänstledighet uppmuntrade min chef mig att åka. För ett par år sedan stod jag i NEs monter där var ambassadör för digitala läromedel men denna gång åkte jag som besökare. Mitt fokus var omvärldsbevakning samt att ta del av relevanta föreläsningar som sen kan delas med kollegiet. I det här inlägget kommer jag att sammanfatta 1) tjänsterna som presenterades vid mässans montrar och 2) föreläsningarna om digitaliseringen av svensk skola.

Tjänsterna som presenterades vid mässans montrar

SETT-mässan huserade över ett hundratal företag och andra aktörer som visade upp sina tjänster rörande digitalisering av skolan. Det huvudsakliga utbudet riktade sig till lärare för att inspirera till att digitalisera och på SETTs hemsida listar de följande fördelar:

• “Hitta nya sätt att nå måluppfyllelse
• Investering i den pedagogiska utvecklingen
• Träffa andra pedagoger/lärare och utbyta erfarenheter genom kollegialt lärande
• Plocka med dig inspiration hem till ditt arbetslag
• Ta del av det absolut senaste inom pedagogisk utveckling” (https://settdagarna.se/vad-ar-sett/)

Utställningarna kan förenklat kategoriseras i tre större områden: digitala lärresurser, lärverktyg och lärplattformar.

En av de vanligaste lärresurser som presenterades vid SETT är läromedel. Digitala läromedel ämnar att ersätta de böcker som används genom att erbjuda fler modaliteter än det vanligtvis textbaserade läromedelet. Läromedelsutställare - där de största montrarna dominerades av NE, Gleerups, Natur & Kultur, Liber och Bonnier - visade upp tjänster som innehåller text, ljud, bild och film. Läromedel som digital resurs har dock förändrats en del över åren. Min observation är att gränserna mellan läromedel, lärverktyg och lärplattformar börjar suddas ut. 

Jag har erfarenhet av att använda NE när jag undervisat religion och den dåvarande policyn var att läromedlet enbart skulle agera som läromedel; insamling av data, learning analytics, hantering av elevuppgifter och liknande tillhör lärplattformar. Läromedel nås genom plattformens gränssnitt men deras syften är skilda. Ett läromedel innehöll inte nödvändigtvis aktiviteter eller uppgifter, något som vanligtvis förknippas med lärresurser, vilket idag har förändrats. Flera aspekter som tillhör lärresurser har tagit steg in i läromedel där mängdträningsfunktioner är det mest vanligt förekommande. 

Flera av de ovan nämnda läromedlen hade integrerat interaktiva element i sina läromedel från digitala lärresurser och detta är något som välkomnas varmt. Digitalisering sker ofta i form av digisering där lärresursen blivit en “bok på burk” medan dagens digitaliserade lärresurser kan idag komma med multimodalt material tillsammans med exempelvis quizar. Jag testade Canvas och NEs uppdaterade versioner som hade flera interaktiva övningar som drag-n-drop-aktiviteter och inbyggd AI som gav användarna automatisk återkoppling. Dessa funktioner tangerar traditionella lärplattformar - även kallade learning management system - som samlar data och skolrelaterade uppgifter för formativ bedömning. Bland de lärplattformar som jag testade var Unikum den som jag fick störst inblick i.

När jag besökte och undervisade gymnasieklasser i Tokyo kom jag i kontakt med en lärare som använde verktyget LoiLoNote för att hjälpa eleverna att ta och sortera skärmdumpar för att skapa enkla presentationer. Jag träffade skaparna av LoiLoNote vid SETT vilket var en trevlig överraskning och jag fick testa på verktyget. Är dina elever ovana med att skapa presentationer eller vill snabbt skapa tankekartor kan detta verktyg intressera er.

Den gemensamma bild som jag fick av flera utställare var att många har börjat att skapa läromedel och lärresurser som erbjuder tjänster inom vilka elever både kan ta till sig och använda den kunskap som de ämnar att tillförskaffa sig. Detta fenomen syntes även bland de lärverktyg som visades upp som tillika har blivit mer interaktiva. Utställare visade upp molnbaserade provverktyg som Digiexam, programmerbara robotar, laddningsstationer för laptops och plattor, podd- och makerspace-material samt smarta skärmar där lärare själva kan skapa ett innehåll som ska engagera eleverna och ger snabbare respons.

Personligen tror jag att skiftet mot mer interaktiva lärresurser är positivt för att öka kvaliteten; undervisningens innehåll, mål och tillvägagångssätt ska med fördel vara sammankopplade enligt ett alignment-perspektiv. Genom att lärare kan säkert koppla innehållet till väl valda aktiviteter som inte bara är spaltade frågor stärks elevernas inlärning (Brame, hämtad 2019-04-12).

Min rekommendation är att testa det material som du tycker möter dina behov bäst och skriva upp er på en gratisperiod under vilken ni fritt kan testa materialet. På min skola väljer lärarna själva vilket läromedel som de vill använda men i några arbetslag har lärarna enats om ett läromedel som de testar en termin och utvärderar. Ibland saknar vissa förlag samtliga kurser och därmed kan det vara mer klokt att börja med att söka efter det som har just din kurs.

Föreläsningarna om digitaliseringen av svensk skola

Innan jag åkte till SETT hade jag redan valt att se föreläsningarna som berör den nationella handlingsplanen för digitalisering av skolan och digitaliseringen av nationella proven. Mitt intresse för hur skolan kommer att ledas samt hur dessa beslut kommer att påverka mitt arbete som lärare motiverade dessa val. Här kommer jag att i korthet sammanfatta de två föreläsningarna.

Föreläsningen #skolDigiplan - En nationell handlingsplan för digitalisering av skolväsendet (https://settdagarna.se/events/skoldigiplan-en-nationell-handlingsplan-for-digitalisering-av-skolvasendet/) av Annika Agélii Genlott gav bakgrunden och tillvägagångssättet för den nya nationella handlingsplanen. För den vetgirige kan ni hitta all information på Skoldigiplan.se

Handlingsplanens syfte är att stärka svensk skolas likvärdighet, att agera som ett stöd samt bidra till ökade kunskaper inom digitalisering. Målen ska vara uppfyllda 2022 och berör exempelvis digitalisering av nationella proven, ökad digital kompetens hos huvudmän, lärare och elever. För tillfället råder stora skillnader mellan svenska skolor vilket har lett till ett mindre likvärdigt skolväsende; vissa skolor har kommit längre i sitt arbete med att digitalisera sin undervisning och att ha personal som är vana med att arbeta digitalt. Med den nationella handlingsplanen ska statliga insatser leda till att vart man bor har minskad effekt på likvärdighet.

Sveriges kommuner och landsting som har fått ansvar för att ta fram handlingsplanen lyfter bland annat att utveckla adekvat digital kompetens som ett sätt som kommer att leda till ökad digitalisering. En sådan faktor är en brist på progression då olika lärare använder digitala resurser i undervisning i olika grad; viss undervisning är mer eller mindre digitaliserad. En orsak är att digitalisering inte är naturlig del i systematiskt kvalitetsarbete. Vidare saknar huvudmän och rektorer kunskaper. En nyckelfaktor är således att säkerställa att huvudmän ansvarar för att digitalisering kommer att lyftas på ett systematiskt vis samt att det åsidosätts ekonomisk support som stödjer både rektorer och lärares arbete med digitalisering. Vidare förordas att resurser inom digitalisering tas upp inom ramen för kompetensutveckling.

Föreläsningen Digitalisering av nationella proven (https://settdagarna.se/events/digitalisering-av-nationella-prov/) av Anders Boman och Karin Hector-Stahre redovisade Skolverkets plan med att digitalisera nationella proven på en nationell nivå. Proven ämnas att vara digitala i hela landet år 2022. De lyfter att syftet är ökad likvärdighet och rättvis betygsättning. Likvärdigheten kommer bland annat att uppnås med fullständig anonyma elevsvar samt att lärares bedömning kommer att stödjas av kunskapsresultaten från de bedömda proven.

År 2022 kommer det att vara obligatoriskt med att genomföra nationella proven digitalt och inför detta måste skolan vara förberedd. Planen kommer enligt föreläsarna agera som en "hävstång i skolans digitalisering". Förberedelserna berör att elever och lärare måste bli vana med att använda redskapet i undervisningen, vilket kommer att tillhandahållas genom kurser på webben. Skolor behöver även utrustas med teknik och kompetens, ett område där de beskriver att Skolverket kommer att ge stöd inom.

Skolverket utvecklar en tjänst där elever och lärare kan använda en säker inloggning på en webbplats där provet genomförs. I tjänsten kommer det att finnas automatisk rättning för att underlätta lärarnas mekaniska arbete och öppna frågor som bedöms av externa bedömare. Skolverket specificerar en kravbild uppifrån på en säker anslutning till en gemensam inloggning samt en infrastruktur som tillhör en identitetsfederation såsom BankID eller Skolfederationen.

Skolor kommer att behöva adekvata digitala enheter, adekvat digital kompetens samt adekvata rutiner. Begreppet adekvat syftar åt att reflektera hur arbetet är kontinuerligt och ska reflektera att kunskapsbehovet kommer utvecklas över tid.

Tack för att ni läste detta inlägg. I och med att jag har återvänt till Sverige kommer Didaktiska laboratoriet att både innehålla material från den svenska och den japanska kontexten till den svenska. Nästa inlägg kommer exempelvis att vara en intervju med en klasskamrat om hans nya projekt där han skapat en plattform för diskussion kring hur man kan stödja elever i utvecklingsländer.

Kommentera gärna med era tankar kring:

1. Hur ser arbetet med digitalisering ut i er undervisning och på er skola?
2. Vilka möjligheter och utmaningar ser ni med digitala nationella prov?
3. Vad önskar ni utav en digital skola?

Källor:

Brame, C. J. Active learning- what is it? https://cft.vanderbilt.edu/wp-content/uploads/sites/59/Active-Learning.pdf (Hämtad 2019-14-12)

Scandinavian Educational Technology Transformation, 2019 https://settdagarna.se/ (Hämtad 2019-14-12)

Välkomna till den tredje rapportdagboken som berör rapporten “Comparison of Japanese and Swedish high school teachers’ cultures: collaboration, skill improvement and peer-learning”. I det här inlägget återberättas data från intervjuer med en biträdande rektor och sex lärare från två gymnasieskolor i Tokyo enligt en narrativ ansats. Skolorna har fått pseudonymen A och B och alla respondenters identiteter har skyddats. Tyvärr kunde inte en biträdande rektor från skola B ställa upp på en intervju. Intervjufrågorna berör skolans kollaborativa kultur, respondenternas erfarenheter av samarbete med andra lärare, hur det är att dela med sig av sin undervisning och hur lärare kan förbättrar sitt pedagogiska hantverk. 

Inlägget redogör för intervjuerna med 1) skola As biträdande rektor och 2) tre engelsklärare samt 3) skola Bs tre gymnasielärare.

Biträdande rektor vid skola A

Engelsklärare vid skola A

Gymnasielärare vid skola B

I föregående inlägg berättade jag att jag har valt att studera hur japanska lärare skapar en kultur för samarbete och kollegialt lärande. I detta inlägg kommer jag att presentera den forskning som finns där japanska lärares metoder för samarbete har undersökts. Jag ämnar inte att avgöra om japanska lärares kollegiala arbete är positivt eller negativt (för den som är intresserad av det japanska skolsystemet och elevresultat kan läsa OECDs Japan: A Story of Sustained Excellence från 2010); mitt syfte är att illustrera lärares arbetssätt och de utmaningar som undersökningarna har funnit.

Det här inlägget kommer att diskutera forskning inom 1) jämförande pedagogik, 2) lesson study och 3) engelsklärares kollegiala arbete. 

Nyckelord: Japan, Sverige, kollegialt lärande, lesson study, observationer, gymnasieskola

Japans höga resultat i internationella mätningar (OECD 2010; 2015) har gjort att landets utbildningssystem jämförts med andra länders; i föregående inlägg berättade jag bland annat om hur Skolverket lyfter fram japansk matematikundervisning som ett föredöme för hur framgångsrik pedagogik kan bedrivas. Skolverket hänvisar där framförallt till lesson study som har legat i många forskares intresse på grund av dess välbeprövade effekt för kompetensutveckling, men det ämnet kommer vi att återkomma till efter att ha tittat på studier inom jämförande pedagogik.

En japansk studie (Suziki, 2013) lyfter fram hierarki som ett av japansk skolas starkaste karaktäristika. Japanska lärares arbetssituation präglas av ett starkt toppstyrt system där utbildningsdepartementet MEXT levererar den detaljstyrda läroplanen och rektorer samt head teachers styr och påverkar samordning av undervisningen. Utöver stark styrning arbetar japanska lärare längre och mer sammanknutet än exempelvis amerikanska och nederländska lärare (Lewis, 2013; Sato & Kleinsasser, 2004).

Lärare som involverar sig i aktiviteter utöver undervisning och går på många möten anses vara bra lärare (Sato & Kleinsasser, 2004: 808). Vissa skolor kritiseras för att lärare bedöms efter deras ledarskapsförmågor knutet till disciplin jämfört med att bedöma lärares förmåga att undervisa eleverna. Samtidigt lyfter OECD hur: 

Japan is a laboratory for the idea of continuous improvement of teaching practice. The incarnation of that idea in Japanese schools is lesson study. This practice undoubtedly contributes in important ways to the high quality of instruction in Japanese schools (151).

Den japanska metoden lesson study kommer ofta på tal när kollegialt lärande diskuteras. Lesson study är ett arbetssätt där lärare planerar, genomför och utvärderar en lektion med syftet att hitta det mest effektiva arbetssätt som ökar elevernas inlärning av undervisningsinnehållet. Efter utförd lektion samlas alla inblandade, och även andra åskådare, för att diskutera och förbättra lektionen. 

Lesson study lägger stor vikt vid ett processorienterat arbetssätt varpå en lektion kan gå igenom flera omgångar av genomförande och utvärderingar under dess livscykel. Metoden har visats generera positiva resultat gällande lärares analys av lektionsinnehåll, ökad samarbetsförmåga och ökad inlärning hos elever (Cheung & Wong, 2014). 

Trots metodens överväldigande positiva forskningsdata finns det forskningsproblem för min egen studie; lesson study är så pass välstuderat att det begränsar värdet att intervjua lärare om den ännu en gång samt att inom japansk engelskundervisning finns inte traditionen av att använda sig av metoden. Japanska engelsklärare arbetar i större grad med lektionsobservationer vilket jag kommer att skriva om härnäst.

Här hittar de som är intresserade en Google Slides-presentation om lesson study som jag höll tillsammans med en studiekamrat under 2018. 

I Skolverkets Forskning för klassrummet hänvisas det till Philippa Cordingleys forskning där klassrumsobservationer är en central del i kollegialt lärande och lärares professionella utveckling (Skolverket, 2013: 30). Japanska lärares arbete med klassrumsobservationer har studerats i stor omfattning av Sato & Kleinsasser (2004) som argumenterar att även om det finns mycket skrivet om japanska lärares kollaborativa kultur så har själva genomförandet sällan studerats (798). 

Sato & Kleinsassers (2004) beskriver hur japanska engelsklärare ges flera tillfällen under ett läsår till klassrumsobservationer och diskussioner där novisa lärare tar del av seniora lärares undervisning (803). Syftet med dessa observationer är att ge lärare en möjlighet att se hur mer erfarna lärare undervisar, ge inspiration till den egna undervisningen och stötta de lärare som upplever svårigheter med läraryrket.

Intervjuer med engelsklärare visar att de ofta undervisar enligt samma metoder som de själva fick ta del av när de var elever i grundskola samt på universitetet; med andra ord, trots att lärarna uttryckligen vill hitta nya sätt att undervisa så fann de sig själva att göra likt de lärare som de själv har haft (Sato & Kleinsasser, 2004: 805). Samtidigt upplever novisa lärare att när de observerar seniora lärare uppmuntras de att följa dennes exempel vilket är ytterligare en anledning till att lärare väljer att följa beprövade arbetssätt än de nya, egna idéerna. 

Studiens (Sato & Kleinsasser, 2004) resultat visar att engelsklärare befinner sig mellan att vilja undervisa på ett sätt som intresserar dem själva samt att de vill följa andra lärares arbetssätt och undervisningsmetoder. I slutändan prioriteras att vara synkroniserad med resten av engelsklärarna på sin skola, ofta på grund av att lärarna vill ge eleverna samma förutsättningar att klara de hårda inträdesproven till japanska universitet (807). Resultatet från Suzukis studie (2013), Sato & Kleinsasser (2004) och OCDS översikt (2010) visar på att japanska lärares kollegiala arbete är mer komplext än den bild som lesson study genererat, där hierarki, förväntningar på kollegiet och systematiskt kvalitetsarbete har stor inverkan på lärares praktik och kollegiala lärande. 

Avslutningsvis landar således denna forskningsöversikt i den spännande kontrasten mellan hur japanska lärares kollegiala arbete uppmuntrar till diskussion och kontinuerligt förbättringsarbete samtidigt som den hierarkiska strukturen gör att nya lärare känner sig forcerade att följa andras undervisningsmetoder. I kommande inlägg kommer jag att presentera den data jag fått från mina intervjuer med skolledare och lärare om kollegialt lärande.

Kommentera gärna med era reflektioner kring: 

• Vad är era tankar om hierarkin inom japanska skolor? 
• Vilka fördelar skulle lesson study har för er i er egen praktik? 
• I vilken grad tror ni att svenska lärare inspireras av eller imiterar andra lärares sätt att undervisa? 

Eder tillgivne, 

Feke

Källor:

Cheung, Wai Ming; Wong, Wing Yee, 2014, Does Lesson Study work?: A systematic review on the effects of Lesson Study and Learning Study on teachers and students.  International Journal for Lesson and Learning Studies, Volume 3, Number 2, 2014, pp. 137-149(13)

Lewis, Catherine, 2013, From How Do Japanese Teachers Improve their Instruction? Synergies of Lesson Study at the School, District and National Levels. Mills College

OECD, 2010, Japan: A Story of Sustained Excellence. 

OECD, 2015, PISA 2015 key findings for Japan

Sato, Kazuyoshi & Kleinsasser, Robert, C. 2004, Beliefs, practices, and interactions of teachers in a Japanese high school English department. Teaching and Teacher Education 20, (2004) 797-816. 

Skolverket, 2013, Forskning för klassrummet 

Suzuki, Shin‘ich, 2013, New Learning Culture and Challenges to Japanese Teacher Education, Waseda University

Välkomna till Didaktiska laboratoriet och det första inlägget i en serie där jag kommer att skriva om den rapport som jag har påbörjat den här terminen. Inlägget beskriver 1) rapportens bakgrund, 2) relevans för svensk och japansk skola och 3) forskningsansatsen.

Nyckelord: Japan, Sverige, kollegialt lärande, lärarkultur, gymnasieskola

Se min rapportdagbok som en vlog här.

Lesson study uppmuntrar till samtal mellan lärare med ett vetenskapligt förhållningssätt som dokumenteras över tid. Japanska lärare förväntas arbeta systematiskt med att öka undervisningens kvalitet och skolverket kontrasterar detta med de mer vanligt förekommande informella samtalen som sker i lärares vardag; även om lärare pratar med varandra på daglig basis ligger det utvecklande värdet i det vetenskapliga arbetssättet. “Kollegialt lärande är alltså inte synonymt med att en grupp kollegor själva sitter ner och pratar” (Skolverket, 2013: 26) och här kan japanskt kollegialt lärande problematiseras ytterligare eftersom det är främst inom japansk matematikundervisning som lesson study har använts.

Eftersom jag undervisar engelska (och min japanska inte är tillräcklig) är större delen av min interaktion med japanska lärare med japanska engelsklärare. Forskning (se bland annat Sato & Kleinsasse, 2004) pekar på att det inte finns samma tradition av lesson study bland engelsklärare utan att kollegialt lärande sker i en typ av diskussioner där oerfarna lärare genomför lektionsobservationer hos seniora lärare. Dessa lärares interaktion är inte lika väldokumenterad och mitt intresse ligger i hur deras kollegiala lärande tar form. 

Relevans för svensk och japansk skola

Kollegialt lärande finns såklart både i Sverige och i Japan men det som jag finner intressant är hur lärarkulturen formas, förs vidare mellan lärare och vilka effekter det har på lärarprofessionen. Skolverket problematiserar den svenska lärarkontexten från ett ledningsperspektiv:

Det är här som min undersökning kommer att ta sitt avstamp eftersom jag önskar att lära mig av japanska lärare hur de planerar, genomför och stimulerar en kultur för kollegialt lärande. För att närma mig denna fråga kommer jag att intervjua skolledning och lärare vid olika skolor i Tokyo fram till mars 2019 då resultaten ska redovisas i en rapport och ett seminarium.

Forskningsansats

1. Vad tycker ni om det japanska arbetssättet med minskad autonomi och ökat fokus på systematiskt kvalitetsarbete?
2. Hur ser ni på skolverkets kommentar om att mötet mellan ett evidensbaserat arbetssätt och undervisning kan leda till känslan av förlorad autonomi?
3. Vilka forskningsrelaterade brister och möjligheter hittar ni i min undersökning?

Eder tillgivne, 

Feke

Källor:

Sato, Kazuyoshi & Kleinsasser, Robert, C. 2004. Beliefs, practices, and interactions of teachers in a Japanese high school English department. Teaching and Teacher Education 20, (2004) 797-816.

Skolverket. 2013. Forskning för klassrummet.

Välkommen till Didaktiska laboratoriet som i detta inlägg redogör för det japanska skolsystemet genom att visa exempel från skolbesök som jag har genomfört. Tre teman - struktur, gemenskap och enformighet - genomsyrar inlägget. Begreppen sammanflätas med information från forskningsöversikter tillsammans med mina egna observationer.

Sydsvenska, 2016, Asien toppar – och drar ifrån

Sydsvenskan, 2016, Så har det gått för sverige i PISA (hämtad 2018-10-21)

SVT, 2017, Här är skolan där lärare bara får vara lärare