Tidslinjer för ökad förståelse, eller, "Read write thinks" Timeline

anpassning
Välkommen till Didaktiska laboratoriet. Denna vecka kommer vi att granska tidslinjer som verktyg i undervisning. Jag har tillsammans med skolbibliotekarierna använt tidslinjer i flertalet läsprojekt för att visualisera elevers läsprocesser. Detta inlägg kommer att redogöra för 1) tidslinjer som pedagogiskt verktyg, 2) Read write thinks tidslinjeprogram Timeline och 3) hur jag använder tidslinjer i undervisningen.

Tidslinjer som pedagogiskt verktyg

Vid en rad sökningar på både svenska och engelska har jag kommit fram till att det finns väldigt lite skrivet om tidslinjer som verktyg; generellt sett resulterar sökningar via bland annat Google och Google Scholar i träffar där tidslinjer använts för att beskriva skeenden över tid. Till slut ledde sökningen till två stycken hemsidor som skriver om tidslinjer inom pedagogik. 

JL Skolutveckling rekommenderar flera användningsområden för tidslinjer där de förefaller sig naturliga:

"Historia (Alla förstår varför tidslinjer fyller en funktion i historia)

Matematik för att visa hur matematiken utvecklats (i LGR-11 står det ”ge eleverna förutsättningar att utveckla kunskaper om historiska sammanhang där viktiga begrepp och metoder i matematiken har utvecklats”)

NO (i LGR-11 står det ”eleverna ska få inblick i naturvetenskapens världsbild med evolutionsteorin som grund samt få perspektiv på hur den har utvecklats och vilken kulturell påverkan den haft”)

Samhällskunskap (i LGR-11 står det ”Politiska ideologier och hur skiljelinjerna i det svenska partiväsendet har utvecklats)

Språk visa hur språket utvecklats över tid eller hur språken särskiljts från varandra och varför vissa språk är nära släkt med varandra och andra inte är det"

Jag vill rekommendera att läsa JL Skolutvecklings inlägg som beskriver en rad olika tidslinjer och liknande program och tillhandahåller länkar till deras hemsidor.

Kristian Niemi, universitetsadjunkt och gymnasielärare i religion och filosofi, skriver för Skollyftet om tidslinjer i inlägget "Visualisera med digitala tidslinjer". Han argumenterar att "skeenden över tid är inte alltid det enklaste att förklara; att visa. I allmänhet är det ofta hjälpsamt att kunna illustrera något svårgreppbart med bild eller schema, för att ändå i någon mån kunna konkretisera det abstrakta " (2013). Niemi visar programmen SIMILE och Timeline JS3 som bland annat använder Google Kalkylark för att visualisera data. Niemi pekar särskilt på den kollaborativa funktionen bakom programmen där en hel klass kan samlas kring att skapa tidslinjer för ökad förståelse av ett ämne.

Read write thinks tidslinjeprogram Timeline

I min undervisning har jag testat Read write thinks tidlinjeprogram Timeline. Read write think samlar digitala lärarresurser samt detaljförklarade lektionsupplägg som är gratis att använda. Timeline är ett program som tillåter lärare och elever att enkelt skapa tidslinjer som kan sparas i PDF-format.


"Timeline allows students to create a graphical representation of an event or process by displaying items sequentially along a line. Timelines can be organized by time of day, date, or event, and the tool allows users to create a label with short or long descriptive text. Adding an image for each label makes a timeline more visually appealing.


Add, drag, and rearrange items as needed. Saving capability allows students to return to their work and make revisions, and they can share their final work via e-mail" (2016).

Tillsammans med elever som studerar engelska och skolbibliotekarierna har vi arbetat med att sammanfatta kapitel ur de böcker som elever läst. Utöver sammanfattningar ämnade vi även att visualisera karaktärsutveckling, händelseförlopp så som viktiga händelser eller vändpunkter samt centrala nyckelbegrepp.

Ett exempel på en färdig tidslinje kan ni se nedanför. 


Härnäst kommer jag att visa ett exempel från min undervisning för att förtydliga hur programmet används. 

Hur jag använder tidslinjer i undervisningen

De senaste månaderna har en av mina engelskgrupper läst Lois Lowrys The Giver (1993). Boken behandlar flera komplexa ämnen som utmanar elevernas bild av framtiden men även vad det innebär att växa upp när de får följa karaktären Jonas som lever i vad som till synes är ett perfekt samhälle. Befolkningen i hans samhälle har allting ordnat för sig och behöver aldrig frukta svält, osäkerhet eller att göra livsavgörande val. Allt är organiserat och sinom tid börjar läsaren inse att det finns en mörkare sida till samhället, så som förtryckt smärta, undanstoppade minnen och en rädsla för avvikelser.


Jag och skolbibliotekarierna högläser boken tillsammans med eleverna och bearbetar cirkus tre kapitel varannan lektion. Efter varje kapitel gör alla i lektionssalen en sammanfattning av de lästa kapitlen. Lektionerna däremellan läser eleverna kapitel på egen hand och förbereder frågeställningar inför kommande lektioner. 

Eleverna sammanfattar kapitlen tillsammans genom att be mig göra inlägg på tidslinjen. Varje inlägg får en titel och en längre beskrivning där händelser eller begrepp förklaras. Vid behov ställer antingen jag eller bibliotekarierna semistruktuerade frågeställningar för att leda eleverna till att komma ihåg väsentliga delar av kapitlet. Till exempel ser ni här hur jag påbörjat skriva titel "Jonas escapes" och sedan ställer följdfrågor för att stödja eleverna i att pussla ihop handlingen. Det finns flera tolkningsmöjligheter i denna bok och därför ansåg jag och skolbibliotekarierna att det var särskilt viktigt att skapa ett rigoröst ramverk när vi stöttar eleverna i deras förståelse av boken. Exempelvis är slutet i The Giver öppet för olika tolkningar där eleverna hade flera teorier om vad som händer efter bokens slut; ett abstrakt innehåll kan skapa förvirring vilket vi ville undvika, särskilt då det finns varierande kunskapsnivåer i klassen. Bokens något abstrakta karaktär ledde oss till att fokusera på att alla elever får möjligheten till att förstå boken i sin helhet men även i detaljnivå eftersom vi ville att samtliga elever ska få goda erfarenheter av sin läsprocess och inlärning.


Efter flera inlägg har en fullgod tidslinje skapats. Nedanför kan ni se ett exempel på hur det ser ut när eleverna fyllt i tidslinjen. Tidslinjen sparas genom att klicka "Finish" som sedan låter dig antingen att spara tidslinjen som ett utkast ("draft") eller som en PDF. Det färdiga resultatet laddas upp till klassens rum i lärplattformen Edwise så att eleverna kan återkomma till informationen

.



Tack för att ni läste mitt inlägg om hur jag och skolbibliotekarierna använder tidslinjer i undervisningen. Under 2017 kommer en mer detaljerad redovisning av de läsprojekt som jag haft i år tillsammans med skolbiblioteket. Ni kommer också kunna läsa om hur det blev med duggorna som jag testat under året. Sedan mitt besök på Microsoft har jag fått privilegiet att få testa och utvärdera deras enhet Microsoft Surface 4 som är en kombination av surfplatta och dator. Jag kommer att använda Surface 4 i min undervisning och under våren ämnar jag att göra bland annat youtube-filmer där jag visar hur jag använder enheten i min pedagogik. 

Lämna gärna en kommentar, berätta vad ni tycker om bloggen och om hur ni undervisar!

God Jul önskar Didaktiska laboratoriet!

Eder tillgivne, 
Feke


Microsofts nätverksträff #2, eller, olika Microsoft-lösningar i skolan

Föregående vecka fick jag möjligheten att besöka Microsoft i Kista. Dagen var tillägnad flera Microsoft-teman och deras koppling till skola. Ellen Hagstrand – Teacher Engagement Manager på Microsoft – bjöd in MIEE-föreläsare (Microsoft Innovative Education Experts) som är särskilt duktiga på att använda digitala verktyg i undervisningen. Vi deltagare fick även möjligheten att nätverka och ha ett kunskapsutbyte. Detta inlägg kommer återge föreläsningar om 1) ”Lycka på fullt allvar”, 2) programmet Soundtrap, 3) Minecraft i undervisningen, 4) visuella tips i Powerpoint, 5) programmet Power Bi och 6) tjänsten Microsoft Classroom.


”Lycka på fullt allvar”


Föreläsningen ”lycka på fullt allvar – om att stärka sig själv och andra ” hölls av Gustav Nilsson, psykolog som arbetar på Habitud. Företaget levererar ett ”psykologiskt gym” och de argumenterar att för mycket psykologisk forskning stannar inom akademin. Som svar på denna instängdhet publicerar Habitud en liten post om en psykologisk studie varje dag som man ska testa liknande ett psykologiskt träningstips. Gustav föreläste om tre teman: myter om lycka, vad är det som påverkar oss och hur går det till samt vad tv-spelen kan lära oss om hur man får in forskningen i sin vardag.

Gustav beskriver flera lyckomyter, bland annat frasen ”det handlar bara om att tänka positivt” vilken han dementerar. Det är snarare så att människohjärnan inte alltid går att styra eftersom vi inte kan kontrollera samtliga av våra tankar. Står man inför en ny utmaning eller på jobbet eller ett problem i klassrummet börjar hjärnan reagera i okontrollerbara banor. Gustav argumenterar att det svårt att tänka positivt och att det snarare handlar om att agera positivt. Våra handlingar kan vi påverka väldigt mycket, säger Gustav.

Under föreläsningen hänvisar Gustav till en rad forskningsprojekt och deras resultat, bland annat forskaren Lyubomirskys (2005) test på tvillingar. Lyubomirskys forskning pekar på att lycka beror 50% på gener, 10% på livsomständigheter och 40% på egna beteenden. Exempelvis visade forskningen på att vissa har genetiska förberedelser för olika beteenden eller reaktioner vilket kan peka på hur olika individer är rustade för att hantera motgångar och framgångar på mer eller mindre framgångsrika sätt.

Slutsatsen är att människan prioriterar negativ information över positiv. Negativ motgång upplevdes dubbelt så starkt som den positiva effekten av en framgång. Orsaken till detta är reflexliknande reaktioner mot till exempel vilddjur eller andra faror som gör att vi behöver prioritera negativ input. Även det skamliga minns vi väldigt väl och Gustav beskriver att det största hotet för vår överlevnad (nu och i forntiden) är att uteslutas från gruppen.

Föreläsningen blir mer praktisk då Gustav beskriver det vi kan göra. Exempelvis kan vi påminna oss själva om goda saker man gjort under dagen, så som att skriva ned tre saker som gått bra och hur man bidragit till dem. Människohjärnan har något som kallas spegelneuroner vilka gör att vårt beteende smittar av oss och således påverkar andra med positiva tankar när vi lyfter fram dessa. Gustav vidareutvecklade hur Barabra Fredrickson, professor i psykologi, tagit fram ”The Broaden and Build Theory of Positive Emotions”. Fredrickson argumenterar att en positiv känsla stimulerar till att tänka och överväga flera lösningsalternativ. Detta leder till att vi blir mer handlingsbenägna och vill testa något nytt vilket i sin tur får oss att lära oss nya saker. Fredrickson pekar på att glada personer har lättare att få nya kunskaper, knyta nya relationer samt få fler verktyg för att komma framåt i livet.

Avslutningsvis fick publiken delta i ett experiment som Gustav kallade för Nintendoexperimentet. Han frågade om en frivillig och jag erbjöd mig omedelbart! Jag fick instruktionerna att lämna rummet, komma in och lösa ett problem. Den knapphända informationen var en central del av experimentet. När jag kom in satt alla i salen och applåderade. Jag vandrade runt varpå det applåderades starkare och jag förstod att mängden applåder skulle leda mig någonstans. Tillslut fann jag en väska där applåderna blev som starkast! Jag öppnade den och tänkte att lösningen låg däri men svaret var att jag skulle ta på mig den. Efter lite stöd lyckades jag hitta svaret!

Se filmen här för en inspelning från experimentet.




Gustav beskrev efter experimentet att det skulle illustrera hur vi alla kan uppmuntra någon att göra något. I skolan blir det vanligtvis uppmaningar eller tillsägelser när något inte går som planerat. Han förtydligade att positiv återkoppling fungerande bättre än negativ sådan. Där är tv-spel extremt duktiga på att stimulera tänkande mot resultat, reaktioner och konsekvensanalys eftersom spelare får en känsla av progression. Spelarens ansträngningar möts av mycket feedback och och effekten av denna typ av positiv återkoppling som visar på progression inte nödvändigtvis är begränsad till tv-spel. Gustav avslutar med att genom att stimulera glädje och positiv feedback kommer fler lyckas i klassrummet.

Soundtrap – skapa musik i klassrummet


Soundtrap är ett program som används för kreativt ljudskapande. Per Emanuelsson presenterade programmet och visade flera av dess funktioner och gränssnitt, bland annat hur det stödjer flera enheter samtidigt; programmet kan användas via dator, telefon och surfplatta. Soundtrap erbjuder tjänster för att skapa egen musik via instrument- och röstinspelningar. Tjänsten finns helt i molnet och erbjuder möjligheten till kollaboration i realtid där skapandet sker. Det finns olika mallar, så som för podcasts för att göra radioprogram eller mockumentärer.

Soundtrap ska stimulera det som kallas för “21st century skills”, även kallade de fyra k:en, vilka är kritiskt tänkande, kommunikation, kollaboration och kreativitet.

“As educators prepare students for this new global society, teaching the core content subjects…must be enhanced by incorporating critical thinking, communication, collaboration, and creativity. We need tools…” - John Stocks, executive director national education association.”

Programmet kostar 49 kr per licens och kräver att minst 50 stycken licenser köps. Det finns en 30 dagars gratisversion för de som vill testa tjänsten. 

Minecraft i undervisningen


Fredrik Johansson och Fredrik Ahlzén är gymnasielärare i Bronneby på tekninkprogrammet. De beskriver sitt arbete där de använt spelet Minecraft som ett platform för sin undervisning. Minecraft är ett spel som tillåter spelaren att manipulera en värld byggd av klossar genom att bygga eller förstöra dessa byggstenar. Klossarna går även att programmera till att göra en mängd olika funktioner, bland annat för att utföra matematiska beräkningar, vilket lärarna gjort tillsammans med sina elever.

Lärarna använder Minecraft i undervisningen och utformade projektet tillsammans med eleverna; en del av syftet var att lära sig i en plattform som eleverna redan känner till och däri koppla programmet till skolans undervisning. Lärarna drog flera kopplingar till styrdokumenten i Matematik och till examensmål för teknikprogrammet, bland annat att lära eleverna ”sälja…problemlösande arbetsformer…rimlighetsbedöma…presentera och framställa modeller.”

De beskriver att de fått tagit del av flera kritiska röster som frågat när ni ska ha tid för ”riktig” undervisning. När Fredrik och Fredrik visat sitt arbete har andra lärare känns at de inte vet inte hur man ska kunna använda Minecraft i sin egen undervisning. För att förankra detta skapade lärarna tillsammans med eleverna ett makerspace – en form av workshop - för skolledare för att förankra sitt arbete. Eleverna visade hur man använder Minecraft och det beskrev som särskilt meningsfullt när eleverna undervisade skolledare. En handfull elever valdes ut för projektet vilket föreläsarna pekade på var ett utvecklingsområde för projektet eftersom de vill att samtliga elever ska få möjligheten att delta i kommande projekt. 

Eleverna som läser på teknikprogrammet har skapat flera olika projekt i Minecraft genom att använda olika tekniska lösningar. Exempelvis beskrivs det hur eleverna har gjort 3D-scanningar av människor med Microsoft Kinect. Kinect är vanligtvis en rörelseigenkänningsprogram till Microsofts spelkonsoll Xbox, som nu har skapat avbildningar av de scannade personerna i Minecraft-världen. Eleverna använde gratisprogrammet ”Skanect”.

Vidare har eleverna använt HP-hårdvaran Sprout som bland annat har en liten tryckkänslig platta. Eleverna använde plattan genom att lägga dit föremål som sedan via programmet MCedit importerar ett 3d-object i Minecraft.

Några av de lärdomar Fredrik och Fredrik har fångat upp är att:

  • Inkludera elever tidigt
  • Öppna uppgifter där eleverna hittar sin egen väg till en lösning
  • Små under sker när man släpper eleverna fria
  • Läraren behöver eller hinner inte lära sig allt och det är ok att göra misstag.

Möjligheter som de ser längre fram:

Avslutningsvis rekommenderar de Sethbling på Youtube för de som vill se mer och lära sig om hur man kan programmera i Minecraft för olika syften.

Visuella tips i powerpoint


Peter Zier presenterade hur man framgångsrikt kan skapa en Powerpoint. Hans mål var att ge tips om hur man visualiserar, reducerar brus i kommunikation och skapar enkelhet. Peter poängterar att det är svårt att göra en presentation enkel eftersom ”det finns inte en fixed blueprint på hur det ska va.”

Peter, likt Gustav Nilsson som pratade tidigare under dagen, beskrev regeln om tre och hur en presentation kan lyfta lärarens undervisning. Ett alternativ är att visa tre bilder istället för ord eftersom ”vi är visuella varelser” och när det är möjligt bör vi konvertera en stor textmassa till en bild. 

Peter rekommenderade att testa olika färgkombinationer där syftet är att hitta passande kontraster som inte orsakar brus. Vissa färgkombinationer skapar svårigheter för läsaren, så som rött på blått, och andra kombinationer så som klassiska svart på vitt, fungerar alltid. Däremot tipsade Peter om att leka med färgskalan för att hitta något som är “snällt” mot ögat. 

Vidare behöver även texten ha en enkelhet och harmoni, exempelvis gällande textavstånd; symmetri skapar balans. Peter rekommenderar 60-100 i storlek för texten i en Powerpoint för att samtliga i salen ska bekvämt kunna läsa texten. Avslutningsvis lyfter Peter fram att text och bild måste beskriva samma syfte. Han understryker att samtliga bilder måste ha samma tema eller område som presentationens ämne. 

Nedan är ett exempel på när bilden inte stödjer texten och skapar onödigt "brus" som inte är lättläst
.


Power BI i skolan


Mick Hellgren arbetar som utvecklingsstrateg i Sandvikens kommun. Mick har bakgrund som grundskollärare och arbetar nu med strategiskt kvalitetsarbete där han bland annat sammanställer data genom att använda olika IT-lösningar. I sin presentation visar han flera Excelark som han sedan omvandlar till paj- och stapeldiagram med programmet Power BI, ett visuellt instrument som synliggör data på ett mer lättöverskådligt vis. 

Mick beskriver att Sandvikens kommun haft flera utmaningar med att bearbeta data från kommunens skolor innan de införde Power BI: skolor har samlat data som sedan sammanställts men att det uppföljande kvalitetsarbetet som skolor ålagts att göra sällan gav tillfredsställande resultat. Exempelvis kände många lärare att den information de fick var värdelös eller kom från fjolåret och var för gammal. Lärare visste inte heller vad de skulle göra med mängden data eller hur de skulle kunna analysera det för en kvalitetsredovisning. Syftet med den insamlade kvantitativa data var att den skulle synas i arbetsplaner där skolorna beskrev hur de ska möta de utmaningar som statistiken presenterade. Utöver den interna problematiken pekade även Skolinspektionens på att kommunen hade en brist i sin systematik gällande sitt kvalitetsarbete.

I sitt arbetet med Power BI lyfter och förenklar Mick kvalitetsarbetet för lärare inom Sandvikens kommun. Power BI syftar mot att använda färdigställd statistik som sedan möjliggör för Mick som utvecklingsstrateg att presentera ett responsivt verktyg där lärare kan finna den data som är relevant för just sina frågor. Statistisk data blir tydligare genom olika typer av grafer och till exempel visade han i sin presentation hur år av insamlad data visar trender gällande meritvärde över tid, antal betyg, betyg per ämne, skillnader mellan årskurser och olika skolor, med mera. Power Bi tillåter det strategiskt kvalitetsarbete att sortera data enligt de frågor som skolan behöver arbeta med utan att behöva bläddra igenom massiva Excelark.

Microsoft Classroom

Microsoft har utvecklat en lärplattform kallad Microsoft Classroom. Andreas Eng från Eventful visade plattformen som är specialanpassad för utbildning och innehåller ett gränssnitt för exempelvis uppgiftshantering, elevöversikt och bedömningsdokumentation. Microsoft Classroom är integrerat i Office 365 och läraren kan enkelt bifoga klassanteckningsböcker från onenote eller filer lagrade i Onedrive. Elevernas inlämnade material uppdateras i realtid där läraren kan följa tid, bifogar filer, det inlämnade materialet och få en översikt över betygsatta dokument. Se filmen för mer information: 


Andreas lyfter även några önskemål kring gränssnittet, så som ordvalet ”betygsatt” när läraren ska bedöma elevens material. Detta kan förbättras, argumenterar Eng, eftersom han vill ibland enbart ge återkoppling på elevers material utan att betygsätta det. Det finns även ett integrerat poängsystem som kommer från en Amerikansk kontext där uppgifter poängsätts, vilket Andreas förhoppningsvis ser förändras för att passa svensk skola där poäng sällan används.

Avslutningsvis pekar Andreas på att det kommer komma en uppdatering till Classroom där det tillkommer en modul som låter lärare ge formativ bedömning direkt i elevers dokument. 





Tack för att ni tagit del av mitt besök vid Microsofts nätverkträff #2. Här hittar ni en Sway från dagen. Nätverket fortsätter att erbjuda träffar där lärare kan inspireras med verktyg, events och gemensamma studieresor. Microsoft tillhandahåller även ett forum kallad Educator community som är en onlineportal med bland annat kurser, webinarier, läroplaner och annat material. Portalen hittar ni här.



Eder tillgivne,
Feke

Miniwhiteboards i undervisningen, eller, variation till digitala lösningar

anpassning
De senaste månaderna har jag testat olika klassrumsövningar där eleverna har fått använda en egen miniwhiteboard som arbetsmaterial. Vanligtvis skriver jag om digitala lösningar som kan användas men i detta inlägg kommer jag att 1) beskriva motivationen bakom analoga lösningar i vissa situationer, 2) hur jag använder miniwhiteboards i undervisningen och 3) mina elevers kommentarer om arbetet.

Motivationen bakom analoga lösningar i vissa situationer.

I min undervisning lägger jag särskilt tryck på att eleverna ska lära av varandra, även kallat kollaborativt lärande. Kollaborativt lärande innebär att eleverna använder varandra som läranderesurser där de drar nytta av varandras styrkor för att öka sin egen inlärning. Exempel på kollaborativa arbetssätt är grupparbeten eller kamratbedömning där eleverna arbetar tillsammans för att utvecklas.

Utöver grupparbeten och återkoppling kan eleverna använda varandra som en läranderesurs genom att skapa en gemensam kunskapsbas. Jag har tidigare gett exempel på hur eleverna gemensamt kan arbeta fram kunskap med programmet Padlet och Mentimeter. Syftet med programmen är att alla elever kan dra lärdom från den gemensamma insatsen. Padlet skapar en digital whiteboard och Mentimeter är ett verktyg där elever kan rösta samt skriva anonyma svar som syns i realtid. Programmen passar väl för att synliggöra när elever besvarar frågeställningar, skapar ordförråd eller dokumenterar deras arbeten, så som lika tolkningar av en text eller slutsatser av en analys. Jag har även använt programmet för att skapa läxor baserade på elevernas kunskaper och de kunskapsluckor jag fått utifrån deras inmatning i programmet. Padlet spara materialet som en sida där alla med länken eller ett lösenord kommer åt materialet medan Mentimeters svarsdata kan sparas i flera olika filformat, så som excel, pdf eller jpg. Läs om Padlet här och Mentimeter här.

Fördelen med dessa arbetssätt är att både lärare och elever kan återgå till materialet på egen hand innanför och utanför skolan. Elevernas material sparas på internet och är en källa för alla som har tillgång till padleten, hemsidan eller vad som nu än skapats. Just denna tillgänglighet ligger även till källa för argument mot att allt digitaliseras. Argumenten för analoga lösningar pekar på att digitalisering kan vara negativt eftersom elevsvar som sparas på nätet inte tillåter misstag och skapar en känsla av konstant granskning.

Mikael Sjöström beskriver i två artiklar (Skolporten, 2015; Skolvärlden, 2015) hur arbetet med whiteboards varit positivt i en klass i årskurs fyra. Han reflekterar sedan att whiteboards blir: “som ett verktyg för tänkandet, alla vet att det man skriver inte kommer att sparas och det gör det till ett friare medium, det behöver inte vara helt rättstavat eller färdigt och perfekt, det är ett sätt att sätta ord på sina tankar.”

Det beskrivs hur elever upplever den rådande digitaliseringen av skolan som både en fördel och en nackdel. Till fördelarna hör smidiga lösningar, men till nackdelarna tillkommer känslan av att alltid bli granskad och att elevens (möjliga) misstag förevigas och blottas till på internet. Kärnfrågan är att misstag som sparas hämmar eleverna.

Utifrån denna bakgrund testade jag att köpa in miniwhiteboards - en whiteboard i storlek A4 - för mindre aktiviteter som eleverna genomför. Tanken är att eleverna kan ge korta tankar eller påståenden på ett medium som sedan tillåter eleven att radera sitt svar. Ambitionen är att öka elevernas kollektiva bidrag genom att våga svara utan känslan av att det är något negativt som består. Svaren som eleverna ger behöver inte tillhöra den övergripande bedömningen och behöver därför inte sparas. Jag använder miniwhiteboards mestadels för mindre typer av formativa, så som exit tickets. Mer om detta i nästa avsnitt.

Hur jag använder miniwhiteboards i undervisningen.

Jag använder miniwhiteboards när eleverna ska besvara korta, enkla frågor. Dessa typer av frågor kan röra sig om frågeställningar som inte nödvändigtvis måste sparas för att öka elevernas måluppfyllelse. Exempel på mindre frågeställningar som jag inte sparar är om eleverna håller en kort diskussion och vill skriva ned sina tankar eller om jag ställer frågor under en föreläsning där eleverna kan göra mindre anteckningar. Jag använder elevernas whiteboard när jag bedömer att frågorna mer är ett sätt att se elevernas tankar. Utöver detta sparar även Whiteboards på miljön eftersom vi går ifrån att ha ett frikostigt förhållande till att använda papper. Jag använder miniwhite boards framförallt när eleverna ska svara på en exit ticket.

En exit ticket är en kort, formativ fråga som eleverna ska besvara vid slutet av en lektion. Syftet med frågan kan vara att se vad eleven har lärt sig eller att få tips om hur de kan lära sig bättre. Exempelvis kan eleverna få fundera över vilka tre saker de lärt sig under lektionen, om hur de löste ett problem under lektionen eller vad de kan göra för att lyckas med en uppgift som ska lämnas in. Sammanfattningsvis kan en exit ticket förklaras som en fråga som summerar lektionens innehåll för att synliggöra för eleven själv vad de lärt sig och att för resten av klassen att se hur olika svar kan möta samma mål.

Vanligtvis ger jag eleverna en exit ticket i början av lektionen när jag går igenom lektionens upplägg och mål. Eftersom jag använder mig utav klassrummets projektor för att visa tavelstrukturen kan eleverna enkelt se frågan under hela lektionen. Jag uppmuntrar eleverna till att fundera på lektionens fråga under hela lektionen och markerar i lektionsplaneringen att eleverna ska börja skriva sina svar och göra sig redo med sina svar cirka 5 minuter innan lektionen slutar. Ibland låter jag eleverna läsa upp sitt svar medan andra gånger får de slumpvis andras svar som de redogör för.

Jag väljer frågan inför varje lektion baserat på vilken typ av mål lektionen har; en exit ticket vid en föreläsning riktas ofta mot att lyfta vad eleverna lärt sig under föreläsningstillfället medan en lektion där eleverna exempelvis skrivit en text frågar jag vad som gjort eleven framgångsrik. Exit tickets behöver inte bara vara syftande mot lektionen i sig utan kan även används för feedforward eller i andra framåtsyftande situationer. Till exempel kan en sådan fråga vara ”vad för problem tror du andra elever kan ha mött och hur skulle du tipsat dem till att lösa problemet?” eller ”vad kommer du att göra för att bli framgångsrik tills inlämningen på fredag?”.


Jag samlar mina exit tickets i ett öppet dokument som finns tillgängligt på Google docs. Ni hittar listan här.

Mina elevers kommentarer om arbetet.


Jag har frågat några av mina elever vad de tycker om att använda miniwhiteboards i undervisningen och hur de upplever att besvara exit tickets. Frågorna jag använde mig av var:

  • Vad tycker du om att använda miniwhiteboards i undervisningen?
  • Hur upplever du att besvara exit tickets? Varför?
  • På vilket sätt kan whiteboards eller exit tickets förbättras?

Jag frågade en grupp elever och här är deras uttalanden:


Emily, Ekonomiprogrammet - “Det är effektivt. Det är bara att sudda och skriva.”

Alva, Ekonomiprogrammet - “Det är kul och bra att det är miljövänligt. Det går lätt med pennan. Man träffar även klassen, ibland så sitter man och det känns som man inte träffar klassen på en hel dag. Alla samlas.”

Josefin, Ekonomiprogrammet - “Det är positivt eftersom man får inspiration från andra.”

Linn, Ekonomiprogrammet - “Exit tickets ger ett seriöst intryck”. 

Amanda, Ekonomiprogrammet - "Det visar på engagemang från läraren. Jag håller med om att en ticket känns seriöst. En positiv del är att man behöver inte anstränga sig att skriva.”

Johan, Ekonomiprogrammet - “Man får vara kreativ, göra mindre snabba uppgifter och använda white boards för att skriva och sen diskutera."

Linn, Teknikprogrammet - “Vi får tid för reflektion och för att fundera.”

Kirsi är en av de två skolbibliotekarier som jag samplanerar och samundervisar flera kurser med. Hon beskriver miniwhiteboards och exit tickets på följande sätt:

"Att skapa en enkel avslutningsritual genom att skriva en "Exit ticket" skapar en ram runt lektionen, som ger eleven en chans att se sin progression och sätta ord på vad hen lärde sig idag."

20161128_150352.jpg
Emma och Kirsi med sina exit tickets



Tack för att ni tog er tag att läsa om mitt arbete med miniwhiteboards. Lämna gärna en kommentar om era erfarenheter av analoga och digitala lösningar, vad ni tycker om exit tickets, eller bara ett hej. Min statistik visar även att en större del av mina läsare är från USA. Berätta gärna gärna vilka ni är och hur ni hittade bloggen!


Eder tillgivne, 

Feke











Nomineringen till Årets Nytänkare; en uppdatering från Framtidsgalan

Framtidsgalan
Välkommen till detta inlägg som kommer att behandla den mycket roliga nyheten att jag har blivit nominerad till Årets Nytänkare vid Framtidsverket. Denna text är delvis skriven i förväg inför Framtidsgalan samt kommer uppdateras samt publiceras under galan där prisutdelningen sker. Inlägget kommer att beskriva 1) Framtidsverket och nomineringen Årets Nytänkare, 2) nomineringsprocessen och 3) en uppdatering från Framtidsgalan. 

Framtidsverket och nomingeringen Årets Nytänkare

Framtidsverket är en organisation ledd av VD Maria Högberg som håller mässor och konferenser, så som Framtidsmässan. Organisationen framhäver personer inom offentlig sektor och kategorin jag blivit nominerad inom lyfter fram personer under 40 år med akademisk bakgrund.


På sin hemsida skriver Framtidsverket:
"Vår vision är att de vi kallar för framtidens professionella, studenter och nyutexaminerade, känner till sina karriärmöjligheter inom den offentliga sektorn och ser offentlig sektor som ett självklart karriäralternativ. För att nå vår vision arbetar vi dagligen med att nyansera bilden av jobben inom offentlig sektor för framtidens professionella."


Nominerade till kategorin Årets Nytänkare beskrivs under titeln priskategorier som personer som har "påverkat och bidragit med nya idéer och lösningar." De nominerade ska med sitt arbete ha medfört positiva resultat i form av nytänkande som utvecklat sitt respektive arbetsområde. I nomineringsbeskrivningen återkommer vikten av att den nominerade vill "bryta gamla strukturer."


Nomineringsprocessen


Tidigare under hösten blev jag en dag uppringd där jag fick det oväntade meddelandet att jag blivit nominerad. Nomineringen kom till följd av mitt arbete med digitalisering inom skolan, aktiva strävan mot nya arbetssätt och de olika projekt som jag lett tillsammans med mina medpedagoger. Telefonsamtalet kom som en överraskning och jag blev extremt glad över att det finns de som tycker att jag gör ett progressivt arbete. 

Jag fick under samtalet genomföra en telefonintervju som varade i cirka 15 minuter där jag fick förklara och exemplifiera mitt arbete. Mina exempel var bland annat min didaktik och undervisningmetodik, elevers uppfattning av undervisningen och kollegors uppfattning samt mottaganden av kollegialt lärande. Vid flera tillfällen hänvisade jag till Didaktiska laboratoriet och den dokumentation av mitt arbete som jag skriver om här. 

Veckorna gick efter samtalet och nomineringen föll i glömska i skuggan av vardagen tills en dag då telefonen ringde. Jag satt och diskuterade med den lärarstuderande jag handledde under höstterminen när min telefon ringde och ett okänt nummer syntes i telefonens display. Under samtalet fick jag vet att jag gått vidare till final och är en utav fem finalister. Jag fick en ibjudan till en interjvu vid Framtidsverkets kontor den 29 september. Inför intervjun skulle jag förbereda en presentation på fem minuter samt en "pitch" som skulle spelas in där jag kortfattat beskrev vad som gjorde mig till en nytänkare.

Dagen för den fysiska intervjun kom och fick träffa de fantastiska personerna som blivit nominerade till samma kategori som jag. Jag fann mig själv omringad av mycket kloka människor och värdiga vinnare av nomineringen. Vi nominerade delade en fin dag tillsammans där vi diskuterade erfarenheter och våra tankar om nomingeringen. Känslorna var starka inför intervjun och inspelningen; alla fem finalister hade förberett olika typer av material och jag hade skapat en koncis presentation om mitt arbete. Klicka här för att komma till min presentation.

Inför inspelningen hade jag skrivit ett manus som jag fick återkoppling kring ifrån min partner Nare och min bästa vän Daniel. Jag är evigt tacksamma för ert tålamod och att ni hjälpte mig. Här finner ni manuset inför inspelningen:
“Det sitter i väggarna”, säger kollegor. “Har jag gjort fel?”, antar elever. Jag heter Fredrik och jag jobbar processorienterat med digitala verktyg, skolbiblioteket och måluppfyllelse. Jag tror på elevinflytande och etiska frågor för att stärka elevers motivation och hjälpa dem bli goda medborgare. Jag vänder mig emot stagnation och strävar efter att testa min kunskap och dela med mig av mina erfarenheter till lärare och elever. Vi är alla delaktiga i att göra vår omgivning till en bättre plats.
Efter att vi genomfört vår intervju med juryn samt inspelningen av våra respektive "pitchar" gick vi ut på en promenad på Djurgården. Resultate blev följande film:


En uppdatering från Framtidsgalan


I skrivande stund befinner jag mig vid Framtidsgalan. Det är den 15:e november och jag är vid Oscarsteatern i Stockholm tillsammans med min partner Nare och min biträdande rektor Eva. Vi har under dagen fått njuta av flera förläsare, bland annat av Fredrik Reinfeldt (f.d statsminister), Maria Högberg (VD Framtidsverket), Suad Ali (Expert på Sveriges flyktingskvot på Migrationsverket), Ida Texell (Förbundsdirektör på brandkåren i Attunda) och Erik Fernholm (inspirationsföreläsare och entreprenör). Flera priser kommer att utdelas idag i kategorierna Årets Karriär, Årets Insats, Årets Nytänkare, Årets Inspiratör och Årets Ledare.



Prisutdelningen har nu ägt rum och jag vill säga GRATTIS till Lisa Söderlindh som är en värdig vinnare till priset Årets Nytänkare 2016! Din insats blev fångad under nomineringsprocessen och det glädjer mig att se dig som vinnare. Grattis återigen! Jag vill även passa på att tacka dig som nominerade mig; att det finns de som uppskattar mitt arbete är för mig en stor nog vinst. Det värmer oerhört att veta att det jag gör har skapat ringar på vattnet.



Tack för att ni följde min resa från nominering till galakvällen. Grattis åter igen till Lisa!

Eder tillgivne,
Feke

Framtidens lärande, eller, "Digitaliseringen förändrar allt därför måste allt förändras!"

dator
Välkommen till Didaktiska laboratoriet, som i detta inlägg rapporterar från konferensen Framtidens lärande som hålls av Dator i Utbildningen. Konferensen ägde rum vid Münchenbryggeriet i Stockholm under 11-12 oktober. Inlägget kommer att handla om 1) konferensen Framtidens lärande, 2) föreläsningen "Vad händer egentligen när skolan blir digital?", 3) föreläsningen "Insyn i klassrummet", 4) Digitala prov i olika former samt 5) min del av panelen "Digitaliseringen förändrar allt, därför måste allt förändras!".

Konferensen Framtidens lärande

Framtidens lärande är en konferens om IT i skolan som bjuder in till föreläsningar, prisutdelningar och dialoger mellan lärare, forskare, skolledare, politiker och elever. Dagarna erbjöd flera större presentationer samt inspirationsföreläsningar där olika skolor och företag stod representerade. Jag fick möjligheten att åka tillsammans med kollegor, IT-ansvariga samt skolledare för att både ta del av allt konferensen hade att erbjuda men även delta i en panel där jag tillsammans de andra deltagarna skulle prata om olika dialoger kring digitalisering inom skolan. Mer om detta kommer längre ner. För hela konferensprogrammet, se här.


Konferens hålls som nämnt av Datorn i Utbildningen och på deras hemsida kan man läsa:


"Framtidens lärande 2016 samlar kommuner, ledare och pedagoger med de beprövade erfarenheterna. Här möter du forskare med de vetenskapliga perspektiven. Här möter du visionerna – nu går vi vidare! Framtidens lärande 2016 kommer att handla om:

  • Beprövade erfarenheten kring digital skolutveckling
  • Ledarskap för och realiserande av kollegialt lärande – hur ser det ut i praktiken?
  • Från kompetensutveckling till professionsutveckling – i dialog med forskning.
  • Kommunala strategier – kommuner och skolhuvudmän delar med sig av erfarenheter, lärdomar, framgångsstrategier och tankevändor. 
  • Digitala nycklar för lärandets utveckling
  • Digitala verktyg för bättre lärande och effektivare arbete.
  • Digitala läromedel och lärresurser – dagens utbud, utveckling och möjligheter.
  • Digitala arbetssätt, digitala prov och bättre lärande samt effektivare arbete.
  • Digitala nycklar för nyanlända, för integration." http://www2.diu.se/framlar/konferensen/)


En av de första föreläsningarna var av Ann Hellenius, IT-direktör i Stockholms stad. Ann lyfte fram bland annat digitaliseringskommissionen som beskrivit att "Digitalisering anses vara den enskilt starkaste förändringsfaktorn i samhället fram till år 2020". Vikten av digitalisering inom flera instanser i samhället fick särskilt fokus då prisdeltagarna även fick komma upp på scen.

Priset som delades ut på konferensen var Guldtrappan vilket är ett pris till kommuner som utdelas för "kliv mot digitalt lärande" (Guldtrappan, 2016). Jag vill således säga grattis till alla nominerade och alla vinnare av priset Guldtrappan! Sandvikens kommun som jag jobbar inom var en av vinnarna i år.


Ett tema som återkom under konferensen var rollen av digitala lösningar i skolan. De tre mest framträdande aspekterna var digitalt tillgänglig information, digital kommunikation mellan lärare-elev och elever sinsemellan samt digital dokumentation för att driva lärandet framåt (feedback och feedforward). Vi ska nu följa en återblick till de föreläsningar och presentationer jag deltog i.

"Hur lång tid ska det ta - Vad händer egentligen när skolan blir digital?"

En föreläsning som jag tog del av berättade om Vålbergsskolan i Karlstads digitala resa. Vålbergsskolan är en skola som fått flera digitala medel och diskuterade effekterna av att gå från en övervägande analog skola till en digital. På scen stod Åke Grönlund, professor Örebro universitet, Roza Gülcü Hedin, Riksdagsledarmot (S), Maria Stockhaus, Riksdagasledarmot (M), Sofie Nilsson, Lärare och koordinator vid  Vålbergsskolan. 

Föreläsningen började med att problematisera ämnet där en digitalisering av skolan har varit svårt att komma igång med. De hade frågat sig själva "hur ska man använda digitala läromedel som lärare?" Fokuset blev på läromedel. Det fanns styrkor så som att kunna skicka material utanför lektionstid, olika metoder för att kommentera elevernas arbeten och det finns nya plattformar för att kommunicera. Däremot så användes digitala läromedel mest som digitala böcker; eleverna texter på nätet och enda skillnaden var att stoffet bytt modalitet. Lärarna måste hitta nya sätt att undervisa som med tiden blir det vanliga sättet, varpå Sofie berättade hur de gjort på sin skola.

Under två år har skolan satsat på intern fortbildning där lärare träffas regelbundet och byter idéer. Det träder fram att lärarna försöker läsa sig av varandra och att de har en ledning som är väldigt drivande på att lärarkåren ska satsa på att utbilda sig. Sofie berättar att några lärare ligger längre fram i att digitalisera sin undervisning vilket gör att det det finns många som har fått dela med sig av goda exempel.

På en politisk nivå följs det upp hur väl skolan har man integrerat och utvecklat undervisningen. Kommunalpolitikerna förväntade sig förändring:  bättre skolresultat, kontinuitet och mer fokus i klassrummet. De utmaningar som diskuteras berör även förutsättningarna i kommunen, bland annat att personalens utbildning måste prioriteras för att säkerställa att nya lärare får relevanta verktyg. Vidare lyftes även tydligare krav på lärarutbildningen att förbereda lärarstudenter inför det digitala kravet som lärarutbildningen idag har. Det teoretiseras att  det kommer komma krav från Skolverket i framtiden samt att det krävs en förändring i lärarutbildningens inställning till nya arbetssätt. 

Insyn i klassrummet

Ewa Bäckelid och  Elisabeth Stärner från Linköping kommun arbetar med att utveckla arbetet i klassrummet med en rad olika insatser som ökar insynen bland lärare. Flera lärare var inblandade i projektet och de som besökte klassrummet, ofta förstelärare, hade 40% tid i tjänsten för uppdraget. Projektet skapades som ett svar på Skolinspektionens kritiska arbetssätt där kommunen ville lyfta fram det positiva som sker i skolan. Ewa och Elisabeth beskrev att de ville se det som är bra så att det blir ännu bättre. "Skolutveckling och digitalisering med kollegial kunskapsbildning i form av insynsbesök", förtydligar Ewa och Elisabeth. De berättar att de tittar på normer, värden, elevinflytande och förutsättningar för god undervisning.

Något som intresserade mig var just definitionen av god undervisning. Föreläsningen lyfte flera exempel, bland annat:

  • skapa en stödjande och tryggt arbetsklimat med förtroendefulla relationer
  • tydliga ledare med förmåga att väcka elevernas intresse och motivation
  • skapa en strukturerad undervisning
  • djupa ämneskunskaper och god didaktiskt kompetens som används i undervisning
  • positiva förväntningar på alla elever
  • återkoppling under lektioner som får elever att gå framåt
  • organisera och anpassa undervisningen utifrån elevens behov och förutsättningar.

Till följd av sina besök genomfördes en skattning av klassrumsbesöket enligt en 1-4-gradig skala följt av en tydlig konversation mellan observatör och undervisande lärare, där dialogen fokuserade på positiva egenskaper. Jag tycker det är fantastiskt att det har beslutats att projektmedlemmarnas tjänster har 40% tillägnat uppdraget. Det känns som en god idé att både åsidosätta tid åt de lärare som arbetar med förbättringsarbetet samt att en transparent dialog uppmuntras bland både skolledning samt lärare. 

Digitala prov i olika former


Flera föreläsningar och presentationer behandlade frågan om digitala prov. Från Umeå universitet kom Anna Lind Pantzare som berättade om de utmaningar och möjligheter som finns kring digitalisering av nationella proven i svensk skola. "Huvudsyftet är att stödja en rättvis och likvärdig bedömning och betygsättning", berättar Anna. Längre in i föreläsningen tog hon upp den oro som finns om att digitala prov gör nationella prov ytliga, framförallt gällande automatiserad bedömning. Oron berör att om det finns förprogrammerade svar så kommer det leda till mindre individualitet i provsvaren och elevers oliktänkande förminskas. Å andra sidan finns det även positiva röster om automatiserade svar med möjligheterna för avlastning. Exempelvis finns det röster idag som argumenterar att nationella prov skrivs och det finns ingen kvalitetssäkrande insats kring hur de bedöms. En automatiserad, central bedömning via digitala prov skulle kunna bemöta det behovet. Samtidigt finns det de delar i nationella prov som är svårbedömda, till exempel muntliga delar och analytiska frågor.

Truls Bøhm föreläste om Norska nationella proven. Han har erfarenheter av ett decennium med digitala prov i Norge vilka har varit mycket framgångsrika. Det Norska systemet följer en modell där proven skapas centralt, delas till samtliga av landets skolor och sedan övervakas och hanteras digitalt. Han visade även på statistik där norska elevers provresultat har ökat över tid. I en dialog efter hans föreläsning frågade samtalsledaren honom vad Sverige kan lära sig utav Norge. Truls svar var att "bara göra det". Med det menade han att processen att skapa en centraliserade bedömning inte behöver ta mycket energi eller tid. En av anledningarna, enligt Truls, att det fungerade så väl i den Norska kontexten var att ett politiskt beslut togs och att sedan fick alla skolor sonika följa därefter. 

Digiexams grundare Nima Marefat berättade om programmets framväxt. "Vad är ett digitalt prov? Hur definieras det?", frågar han. Digiexam är en tjänst där lärare skapar digitala prov som sedan eleverna skriver via deras app som förhindrar alla andra datorprogram förutom Digiexam själv. Digiexam har varit mycket framgångsrikt och används på flera universitet och skolor i Sverige, bland annat den jag själv jobbar på. Nima lyfter att vikten med att digitalisera är för att effektivisera och öppna till nya utmaningar. Digiexams utformning ska återspegla dagens process för att effektivisera; exempelvis är tjänsten programmerad för att vara driftsäker. I fallet om datorn slutar fungera kan provet återupptas vid ett senare tillfälle, och om internetuppkoppling förloras fortsätter programmet att köra ändå. På så vis avbryts inte provskrivandet mer än nödvändigt. Nima poängterar att digitalisering leder till nya möjligheter vilket ska ge oss nya sätt att examinera.

Min del av panelen "Digitaliseringen förändrar allt därför måste allt förändras!"


Jag fick själv möjligheten att prata vid konferensen som representant för Sandvikens kommun. Vid panelen "Digitaliseringen förändrar allt därför måste allt förändras!" kretsade samtalet kring pedagogiskt erfarenhetsutbyte, kunskapsbildning och professionsutveckling. Jag pratade tillsammans med Joao Pinheiro, politiker, Joachim Håkansson, förbundschef och (som jag skrivit om tidigare i detta inlägg) Elisabeth Stärner, utvecklingsstrateg. Vi delade våra erfarenheter av hur det är att jobba med digitalisering och ett syfte med dialogen var att visa på exempel från olika nivåer inom våra respektive kommuner.

Jag berättade om hur min skola har arbetat med olika former av digitalisering och de utmaningar som det inneburit. Till exempel beskrev jag det läs- och skrivarbete som jag samt skolbiblioteket drev under 2014-2015, vilket jag har skrivit om tidigare här på Didaktiska laboratoriet. Vidare beskrev jag den temadag som jag tillsammans med skolbibliotekarierna organiserat där vi använde flera digitala lösningar för att skriva, läsa, tävla och diskutera om likabehandling på nätet. Se filmen nedan för instruktionerna jag skapade genom att fånga min datorskärm med Screencast-o-matic.


Temadagen kallades Bessemerolympiaden 2.0 där vi hade skapat ett digitalt undervisningspaket för alla lärare och elever på skolan. Vi livestreamade föreläsningar från biblioteket och hade dikttävlingar samt digitala bikupor runt hela skolan. Det var många som fann dagen positiv; resultaten från vår Mentimeterundersökning visade att att 180 av 369 elever upplevde dagen som övervägande bra. Det mest lärorika var att skriva dikter och att lära sig om hur man beter sig på nätet (nätvett). Möjligheten att vara anonym var en bidragande faktor till att eleverna upplevde dagen som positiv. Vi stötte även på problem, bland annat att vår livestream slutade fungera, vilket är viktigt att vara transparent med.

Under dialogen tog jag även upp de kollegiala utmaningarna som jag upplevt. Jag tycker det finnas en schism kring digitalisering av läraryrket. Jag beskrev hur det finns negativa inställningar till digitalisering likt det Anna Lind Pantzare från Umeå universitet talade om, specifikt angående hur en digital skolverksamhet uppfattas som ytterligare en arbetsbörda för lärarna. Samtidigt ville jag lyfta att det finns väldigt många, åtminstone på min skola, som välkomnar ett digitalt arbete. Flera lärare upplever att de kan skapa nya möjligheter till ökad inlärning och till förenklingar i deras vardag, så som delande av information. En viktig aspekt som lyfter var även den dialog och tydlighet mellan ledning och vårt läraruppdrag där det faktiskt står i vårt uppdragsdokument att vi måste används vår digitala lärplattform. Det är alltså en del av vår tjänst och vi behöver anpassa oss och finna trygghet i den nya kravbilden.




Tack för att ni tog er tid att läsa om mina erfarenheter från Framtidens lärande. Vi inom Sandvikens kommun strävar alltid efter att bli ännu mer progressiva inom digitalisering av skolan och ni kommer med största sannolikhet hitta oss vid nästa konferens. Vi ses då!

Jag har även sett att Didaktiska laboratoriet fått en del läsare vilket känns fantastistkt! Lämna gärna en kommentar om era erfarenheter av digitalisering, vilka ni som läsare är, vad ni tycker om bloggen eller bara helt enkelt ett hej! Jag ser fram emot att få läsa om era tankar. 

Eder tillgivne, 

Feke

Varför får killarna högre betyg helt plötsligt?, eller, en analys av fjolårets betygssättning

betyg
Välkomna till Didaktiska Laboratoriet som tar tid för reflektion. I början av läsåret genomförde lärare vid min arbetsplats betygsanalyser för att programvis se förändringar över tid. I kölvattnet av analysen kom jag att reflektera ytterligare steg kring min egen betygssättning och bad ansvarige för dagen om min personliga betygsstatistik. Detta inlägg kommer att behandla 1) min betygssättning från 2015-2016 och 2) mina reflektioner om betygsättningen av betygsstegen D och B samt 3) skillnaderna mellan tjejer och killars betyg. 

Min betygssättning från 2015-2016


Under läsåret 2015-16 undervisade jag 150 elever.  Den svarsdata som jag erhölls från årets betygsanalys hade en genusaspekt inkorporerad där även kön var utskrivet. Enligt min förståelse framhävs kön i statistiken i relation till den debatt som existerar kring hur det finns betygsskillnader mellan flickor och pojkar (Kort sammanfattat pekar resultaten på att tjejer i regel får högre betyg än vad killar får). Vidare visade min data att elevernas genomsnittliga meritvärde var 14,6, varav 69 flickor hade ett snittvärde på 14,0 och 81 pojkar 15,1.

Bilden nedanför sammanställer betygsättningen för läsåret 2015-2016 .


Betygsättning läsåret 2015-2016
Bilden visar att följande betyg sattes: 

  • A: 24 stycken, varav flickor 13% och pojkar 19%.
  • B: 33 stycken, varav flickor  17% och pojkar 26%.
  • C: 23 stycken, varav flickor 13%  och pojkar 17%.
  • D: 40 stycken, varav flickor 33% och pojkar 21%.
  • E: 27 stycken, varav flickor 20% och pojkar 16%.
  • F: 3 stycken, varav flickor 3% och pojkar 1%.
  • Streck: 0 stycken.

Totalt representerade A 16%, B 22%, C 15%, D 27%, E 18% och F 2% respektive av de uppnådda betygen. 

Det intresseväckande som kan hämtas från denna data är att flest D samt B har delats ut vilket är intressant då dessa betygsnivåer saknar kunskapskrav. Vidare framträder ett mönster som visar att det är fler killar än tjejer som uppnått A och B, där det skiljer sig som mest 9 procentenheter mellan pojkar och tjejer gällande betyget B. Den största procentuella skillnaden är kring betyget D där 12 % fler tjejer än killar uppnår det betyget. 

Mina reflektioner om betygsättningen av betygsstegen D och B

Varför är betygen D samt B satta fler gånger än de andra? Min analys av betygsättningen har  lett till att orsaken är en kombination av didaktik samt styrning från Skolverket. Under de senaste åren har jag fokuserat särskilt mycket på att konkretisera och verbalisera kunskapskriterierna för att göra de mer lättförståeliga både för elev och lärare. Mitt mål var att synliggöra elevernas målbild, bedömningen av denne samt att underlätta vid bedömningstillfället. Detta arbete är i konstant utveckling och jag strävar hela tiden mot att göra dessa kriterier ännu mer konkreta och rättvisa. 

I min undervisning får elever kunskapskriterierna i list- samt processformat, men hur korrelerar det till att betygssättningen av D och B har ökat? Min uppfattning är att jag har försökt att vara särskilt tydlig i kriteriernas utformning vilket kan exempelvis ses i bilden till höger. Samtidigt kom mina egna reflektioner fram till att när eleverna har strävat mot exempelvis ett C eller ett A så har vissa genomfört den mekaniska och kvantifierbara ansträngningen men inte alla gånger visat på analytiska kunskaper. Till exempel, kunskapskriterier för ett C i kursen Religion 1 innehåller begrepp så som "utförligt" och "välgrundat" (Skolverket, 2011) vilka jag tolkar som mekaniskt (utförligt innebär att eleven använder flera källor) och som analytiskt (välgrundat innebär att slutsatser som dras stöds i de nämnda källorna). I det fallet kan eleverna siktat mot ett C där jag kvantifierat "utförligt" med ett specifikt antal källor som eleven ska använda. Däremot lyckas inte eleven använda dessa källor på ett tillfredsställande sätt, så som när eleven kan utgå från källorna och motivera sin argumentation eller sina exempel. Det leder till att elever delvis uppnår vissa av kunskapskriterierna för ett C men inte samtliga kriterier vilket lett till att de betygssätts inom ramen för betyget D.

Spannet för betygssättande av just D och B lyftes även av Skolverket i ett pressmeddelande: 

"Utvidga innebörden av ” till övervägande del” för betygsstegen B och D. Betygsstegen B och D har inga egna kunskapskrav. För att få B eller D ska eleven ha uppnått alla delar i kunskapskravet för det underliggande betygssteget och ”till övervägande del” för det närmast överliggande betygssteget. Det har sedan tidigare inneburit att en elev som uppfyller hela kunskapskravet för C och merparten av kunskapskravet för A, får B i betyg. Skolverket utvidgar nu betydelsen av ”till övervägande del”. Det innebär exempelvis att även en elev som inte uppfyller merparten av kunskapskravet för A, men istället har vissa särskilt välutvecklade kunskaper, också ska kunna få B i betyg. Detta ger lärarna ett större utrymme att sätta D istället för E och B istället för C, och tröskeleffekterna minskar. Den utvidgade innebörden av "till övervägande del" kan tillämpas omedelbart och den kommer också att förtydligas i Skolverkets allmänna råd och stödmaterial." (Skolverket, 2016)

I ljuset av större utrymme inom lärarens betygssättning samt min egen konkretisering av kunskapskriterierna för E, C samt A förefaller det sig inte orimligt att betygssättningen för D och B är störst då jag som lärare har försökt synliggöra elevers kunskapsmål samt haft större möjligheter att sätta dessa betyg. 

Skillnaden mellan tjejer och killars betyg

Vad är anledningen till att killarna plötsligt får högre betyg än tjejer? Jag kommer att diskutera frågan utifrån flera synvinklar.

Inledningsvis vill jag uttrycka min förvåning över att min betygsstatisk visar på att killar fick i regel högre betyg än tjejer. Min erfarenhet har alltid varit att jag sett liknande tendenser som samtida genusforskning pekat på, det vill säga att tjejer har högre skolprestationer. Min första tanke var att skillnaden låg i killarnas högre meritpoäng men jag tror att frågan kan innehålla fler nivåer än så.

Jag upplever själv att jag bedömer elever likvärdigt och tar frågan på stort allvar eftersom jag även arbetar som likabehandlingsansvarig. I min undervisning strävar jag alltid efter en jämställd miljö där kön inte ska ha någon effekt över hur jag behandlar eleven. Till exempel använder jag stundvis anonymiserade bedömningar genom att ta bort elevers namn. Samtidigt som jag ser de aktiviteter jag gör för att förhindra diskriminering av kön ville jag lyfta frågan med mina kollegor för att få ytterligare tankar om frågan.

Jag diskuterade ämnet med en kollega som argumenterade för att statistiken mellan tjejer och killar kan vara svår att analysera utifrån den svarsdata jag utgår ifrån. Hen resonerade att eftersom statistiken inte visar mer detaljerad information om elevernas studiesituation så kan vi inte dra vissa slutsatser. Till exempel kan gruppernas storlek, klassens klimat eller samarbetsförmåga skapa en särskilt framgångsrik grupp och dessa parametrar saknas i vår data. Utifrån mina erfarenheter hade några av mina grupper större akademiska framgångar än andra och där vissa av dessa hade en större koncentration av killar. En sådan grupp var min kurs i Engelska 7 som kräver att eleverna har goda kunskaper i engelska och föregående år hade jag flera killar med starka engelskkunskaper i gruppen.

Vid ett annat tillfälle reflekterade jag över vilka program jag undervisade på och dessa tankar ledde mig in på skillnaden mellan studieförberedande program och yrkesprogram. Det finns tecken som pekar på att elever som läser yrkesförberedande program har svårare att få sin examen. Elevernas studieframgångar och valet av program behöver inte nödvändigtvis stämma i alla lägen men om det finns en korrelation mellan yrkesprogram och betyg kan detta peka på samband i min statistik.

Jag undervisar flera grundläggande kurser på Handelsprogrammet vilket är ett yrkesprogram som har en större sökbild bland tjejer; figuren nedanför visar att Handelsprogrammet (förkortat HV) hade 2007 en hög andel tjejer och skillnaden mellan könen angående meritpoäng var desto lägre. Det betyder att kunskapsskillnaderna mellan könen är små. Om denna statistiska trend har fortsatt kan vi dra slutsatsen att jag har undervisat fler tjejer som haft lägre kunskaper än det nationella snittet. Vidare har de pojkar jag undervisat även sökt högre kurser som kräver större förkunskaper vilket i sin tur kan förklara hur de haft starkare resultat inom dessa ämnen.

Data från "Betygsgapet mellan flickor och pojkar – konsekvenser för framtidens arbetsmarknad" (Framtidskommissionen, 2012)

Jag reflekterade tillsammans med en annan kollega på vilket sätt vi kan relevant lyfta kön i betygssättning; diskuteras kön i ljuset av statistik eller förväntningar på kön? Tillslut nådde vårt teoretiserade att de manliga elevernas betyg kan vara sammankopplade till att jag är man. Det vill säga, kollegan argumenterade att unga killar kan känna ökat förtroende för mig som man eftersom jag kommer att bli en förebild som förespråkar akademisk framgång. Vår konversation väckte ett minne där en av skolans bibliotekarier påtalade att unga män behöver vuxna män som visar att det är viktigt med akademiska kunskaper, vilket även lyfts inom forskning samt media.

Örebro läns landstings Unga män och pojkar läser – rapport från en förstudie definierar "kamrater, föräldrar och andra vuxna i de ungas närhet som är de viktiga förebilderna för unga män och pojkar när det gäller läsning. Om en förälder uppmuntrar till läsning av en bok bryr sig de unga mer än om en känd person gör det" (Redman, 2013). Dessutom lyfter SVT ABF-projektet Läsbryggan vikten av män som läser, särskilt pappor. Måhända stödjer min (och bibliotekariernas - mer om detta nedan) pedagogik byggandet av den läsande förebilden som forskningen pekar på?

Under föregående år inledde jag tillsammans med skolans bibliotekarier flera projekt där vi samplanerade kurser, lyfte in undervisningen i biblioteket och således gjorde biblioteket till ett nav i undervisningen. Denna satsning på bibliotekscentrerad undervisning kan ha lett till en ökning i effekt bland mina manliga elevers studieresultat och möjligtvis fick då pojkarna den pedagogisk stimuli som bland annat Örebro läns landsting och Läsbryggan påtalat. Det är viktigt här att nämna att vi ville ge samtliga elever, oavsett kön eller andra parametrar, ett likvärdigt fokus i vår planering.

Flera lektioner per kursmål ägnades åt att öka elevers förförståelse, bearbetning av material samt arbetade mot kollaborativ förståelse. Vi ville att alla skulle kunna få effektiva strategier för att lyckas med sina studier. Bibliotekarierna skapade även goda relationer med eleverna vilket ledde till att fler elever kom och bad om hjälp för att lösa sina uppgifter. Då min och bibliotekariernas undervisning specifikt strävat emot att möta de forskningsbaserade rönen om vikten av läsande förebilder kan detta vara en ytterligare anledning till att ha stimulerat elevers - särskilt pojkarnas - förmågor. 



Tack för att ni visade intresse för min reflektion. Hur går man vidare efter en sådan här analys? I framtiden ämnar jag att göra en analys av min betygssättning där jag jämför betygsstatistik över tid genom att analysera tidigare års betygssättning. Förhoppningsvis kommer det ge ytterligare svar på frågor som jag lyft i detta inlägg.

Eder tillgivne,
Feke

Popular Posts

Carbonmade

https://fekenorman.carbonmade.com/