Digitalt klassrumsbesök: metoden no hands up

inkludering
Hej och välkomna till Didaktiska laboratoriet som i detta inlägg:

  • Förklarar hur jag ställer frågor till mina elever vid övningar med hjälp metoden av no hands up
  • Digitalt klassrumsbesök: visar en inspelning från lektioner där eleverna får besvara på frågor
  • Drar lärdomar och planerar framåt

Filmen kan vara av intresse för dig som är ny tillika senior lärare som vill se hur jag använder mig av glasspinnar för att slumpa vilka elever som besvarar på frågeställningar.

Syftet med serien är att visa inspelningar från mitt klassrum för att tillsammans digital auskultera och systematiskt analysera min undervisning.




Dylan Wiliam pekar på att inlärning ökar när:
  • Lärare ger återkoppling under själva lärandet
  • Lärare förlängare svarstiden när läraren ställer frågor. Ofta får eleverna för kort tid för att besvara frågor och läraren svarar istället åt dem.
  • Läraren ställer utmanande, öppna frågeställningar
  • Elever har en dialog med klasskamrater om en fråga, eller att lyssna på andras svar.
Genom att skriva elevernas namn på glasspinnar kan jag slumpmässigt dra en pinne och fråga den eleven om svar på de frågor som jag ställer under lektionstid. Detta gör att samtliga elever ska vara redo att svara, vilket uppmanar alla att vara aktiva men motverkar även att det alltid är samma elever som räcker upp handen. Detta stärker likvärdigheten eftersom alla elever får samma möjlighet att visa vad de kan. Vidare hjälper arbetssättet mig att komma ihåg elevernas namn och 

Källor:

Black, P. J. & Wiliam, D. 1998. Assessment and classroom learning

Digitalt klassrumsbesök: inspelning och analys av hur jag föreläser

didaktik
Hej och välkomna till Didaktiska laboratoriet som i detta inlägg bifogar en film där jag redogör för:

- Planeringen inför genomförandet av en föreläsning

- Digitalt klassrumsbesök: visa en inspelning från en föreläsning

- Dra lärdomar och planerar framåt

Filmen kan vara av intresse för dig som är ny till läraryrket och även för seniora lärare som vill få se hur jag föreläser. Syftet med serien är att visa inspelningar från mitt klassrum för att tillsammans digital auskultera och systematiskt analysera min undervisning.






Källor:

Håkansson, J., & Sundberg, D., (2012). Utmärkt undervisning

Biggs, J., & Tang, C., (2011). Teaching Quality Learning at University

Diana Storviks föreläsning Stödjande strukturer för ökad delaktighet, del 1: varför stödjande strukturer och studiestrategier?

inkludering
Välkommen till Didaktiska laboratoriet och detta inlägg som handlar om Diana Storviks föreläsning Stödjande strukturer för ökad delaktighet. Inlägget redogör för 1) den första delen av föreläsningen som handlar om varför stödjande strukturer och studiestrategier och 2) mina reflektioner utifrån min undervisning.

Publicering av innehåll och bilder från föreläsningen har godkänts av Diana. Följ gärna henne på https://specialpedagogpagymnasiet.blog/om/

Nyckelord: tillgänglig lärmiljö, inkludering, struktur, stöd

Varför stödjande strukturer och studiestrategier?

28/9-22 föreläste Diana Storvik, specialpedagog och gymnasielärare samt författare, för Bessemerskolan om tillgänglig utbildning och studiestrategier. Första delen av föreläsningen fokuserade på varför det finns behov av specialpedagogiska arbetssätt och om de ansatser som specialpedagogiken vilar på.

Diana visade på statistik och reflekterade rörande de utmaningar som finns inom skolvärlden. Till exempel är det oroväckande många elever som inte blir behöriga till gymnasiet och det finns en ökande mängd elever som inte tar en gymnasieexamen. Studiestrategier och en mer tillgänglig undervisning kan möta dessa utmaningar och ge eleverna ökade möjligheter att framgångsrikt genomföra sin skolgång. Ett steg i detta arbete innebär en förflyttning av perspektiv rörande hur skolor ser på elevers behov.


Inom specialpedagogiken beskrivs två perspektiv rörande elever som har utmaningar under sin skolgång. Dessa perspektiv kallas för de kategoriska och relationella perspektiven. Det kategoriska perspektivet innebär, förklarade Diana, ett synsätt där elever ses besitta svårigheter av en intern karaktär, eller “elever med svårigheter” (mitt förtydligande). Kunskaper och förmågor ses som medfödda och att det är eleven själv som måste hantera eventuella brister rörande dessa. Detta perspektiv lägger således fokus på eleven som individ samt hur denne bär ansvaret för sina skolresultat och utmaningar. Det kategoriska perspektivet menar att det eleven själv som måste förändras i slutändan för att nå framgång i skolan.

Det relationella perspektivet, å andra sidan, innebär att eleven befinner sig i ett sammanhang som mer eller mindre gynnar elevens lärande. Diana använder här frasen “elever i svårigheter” (mitt förtydligande) för att förklara detta. Kunskaper och förmågor kan utvecklas utifrån den kontext, framförallt elevens skolgång, som eleven befinner sig i och att det är ett samspel mellan flera faktorer som bidrar till ett gynnsamt klimat för lärande. Fokus ligger därmed på mötet mellan elev, lärare och lärmiljö samt hur pedagogiska anpassningar genomföras utifrån elevens behov. Det är alltför vanligt att skolan har det kategoriska perspektivet; det relationella förordas i specialpedagogisk forskning för att hjälpa elever bli framgångsrika i sitt lärande (för mer information, se exempelvis antologin Relationell specialpedagogik från 2013).


Mina reflektioner

Sammanfattningsvis innebär förflyttningen från det kategoriska perspektivet till det relationella att det inte enbart är eleverna som ska lösa eventuella problem. Jag kan känna igen mig i denna förflyttning och just detta mentala skifte är något som jag skrivit om förut.

I mitt inlägg om produktfokus i skolan - Varför vi arbetar med lärande, eller, från teoretisk ax till didaktisk limpa - jag skrev om mitt egna perspektivskifte. Jag skrev att “Mitt didaktiska arbete fick en ny form när jag omstrukturerade processen från ett produktfokus till ett fokus på inlärning. Detta låter kanske självklart men det var inte det förrän jag bytte ansats. Tankesättet gick från "idag ska vi arbeta med.." (produktfokus) till "ni skall utveckla...för att få förståelse inom..och lära oss.." (fokus på inlärning).” Mitt perspektivskifte rörde för vem lärandet var till för.

Tidigare i min lärargärning gjorde jag det som jag tyckte var intressant och eleverna skulle visa detta med en rad olika produkter i form av inlämningar, prov och presentationer. Förr kunde jag tänka att "vad Shakespeare är intressant!" jämfört med idag när jag tänker "utifrån kursplan och elevens behov, hur kan Shakespeare hjälpa eleven att uppnå målet?" Detta skifte sätter lärandet på första plats och med det kommer, i enlighet med specialpedagogisk forskning, ett större fokus på att göra undervisningen mer tillgänglig.

Tillgänglig undervisningen möter skolans krav utifrån ett helhetsperspektiv (elever i svårigheter; hur kan Shakespeare hjälpa eleven) snarare än enskilda händelser (elever med svårighet och nu ska hen lära sig om Shakespeare för jag vill det). Nu har det gått 7 år sedan jag skrev detta och det glädjer mig att min egna didaktiska resa har tagit kliv i den riktigt som forskning visar har god effekt och utgår från elevens behov.

I mitt mer samtida inlägg Om extra anpassningar och elevens behov diskuterar jag om hur anpassningar av elevens lärmiljö görs av lärare, elev och skola för att möta elevens behov. Skolan skapar lärmiljöer där eleverna får stöd att lyckas och min roll som lärare är iscensätta detta arbete. Tänk när jag inte vågade vända blicken inåt mot min egen undervisning och istället la allt på eleven när denne inte lyckas? Tänk vad som händer när jag slutar att se elevernas utmaningar som deras problem och inte våra utmaningar; genom att prata med eleven om vad hen behöver och utgå från forskning i mitt planeringsarbete kan vi hitta lösningar istället för problem. Jag tänker att vi alla vill göra rätt och hjälpas åt, där en lärmiljö som utgår från elevens behov och konkreta forskningsbaserade åtgärder förebygger att elever inte klarar skolan. Genom att prata med varandra och sätta in åtgärder som vilar på pedagogiska framgångsfaktorer kan vi främja att alla får chansen att lyckas, och det första steget är att anpassa min undervisning.

Avslutningsvis tänker jag att det önskvärda slutmålet med tillgänglig undervisning och studiestrategier är att minska anpassningar och istället hela tiden undervisa med stödjande strukturer. Om extra anpassningar blir en del av ordinarie undervisning kan fler gynnas av undervisningen och ges goda förutsättningar att nå måluppfyllelse. Hur gör vi då? Min rekommendation är att besöka Diana Storviks blogg. För den som är intresserad av mina tankar rörande detta, se mina Youtube-spellistor om planering på vetenskaplig grund och om extra anpassningar.

Hur tänker du och gör du, kära kollega? Dela gärna med dig av dina reflektioner rörande:
  • Vad tänker du om det kategoriska och relationella perspektiven?
  • Hur tänker du att vi kan arbeta för att stötta elever i svårigheter?

Digitala klassrumsbesök: inspelning och analys av hur jag startar mina lektioner

lektion

Hej och välkomna till Didaktiska laboratoriet som i detta inlägg:

  1. Visa på planerat genomförande av lektionsstart
  2. Digitalt klassrumsbesök: visa en inspelning från lektionsstart
  3. Dra lärdomar från hypotesen och planera framåt


Syftet med serien är att visa inspelningar från mitt klassrum för att tillsammans digital auskultera och systematiskt analysera min undervisning.




I filmen kommer ni kunna höra mig beskriva den forskning som jag utgått från när jag planerat starten av mina lektioner. Efter det kommer ni se ett videoklipp från en av mina lektioner och lyssna på mina iakttagelser. Avslutningsvis analyserar jag huruvida jag lyckas nå mina mål och jag resonerar om hur jag kan utveckla min undervisning framgent.

Eder tillgiven,

Feke

Inbjudan till Digitala klassrumsbesök

forskning

Hej och välkomna till Didaktiska laboratoriet som i detta inlägg introducerar och bjuder in er till ett digitalt projekt i kollegialt lärande. Jag kommer att redogöra Skolverkets definitioner av undervisning på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet i publikationen Att ställa frågor och söka svar från 2020 samt beskriva den kommande serien Digitala klassrumsbesök. Syftet med serien är att visa inspelningar från mitt klassrum för att tillsammans digital auskultera och systematiskt analysera min undervisning.

Nyckelord: kollegialt lärande; forskning; Skolverket; skuggning; auskultering



Inbjudan till kollegialt lärande

Det är ett nytt läsår och med det har jag satt upp nya mål. Årets mål är att förbättra min undervisning genom kollegialt lärande där vi kritiskt granskar mitt didaktiska hantverk. När du tänker på kollegialt lärande, vad tänker du på då?

Jag tänker på kollegor som hjälps åt. Kollegor som har viljan att bjuda in till besök i det egna klassrummet och är öppna för att förändra sina arbetssätt med målet att förbättra undervisningens kvalitet. Jag tänker även på hur kvalitativ undervisning innebär att den effektivt stödjer elevernas inlärning. En sådan lärare vill jag också vara! Därmed vill jag öppna mitt klassrum och dela med mig.

Vi har säkert upplevt eller haft kollegor som upplevt utmaningar i att hinna med det kollegiala lärandet i skolans komplexa vardag - mellan lektioner, planeringstid och möten. Syftet med att bjuda in er är att skapa en tillgänglig plattform där jag kan synliggöra hur jag försöker planera och genomföra arbetssätt som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och där vi kan lära oss av varandra.

Undervisning på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet

Enligt skollagen ska skola ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. I Att ställa frågor och söka svar - Samarbete för vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet (Skolverket, 2020) definieras det som:

“Forskning och vetenskap handlar om ett systematiskt utforskande som öppnar för nya sätt att betrakta, förstå och förklara verkligheten. /---/ Forskningsresultat kan också ge lärare, rektorer och huvudmän verktyg att kunna förändra verksamheten.” (Ibid., 21)



Vad innebär beprövad erfarenhet? I samma publikation definieras det som:

“Skolverket menar att beprövad erfarenhet är professionens egen, gemensamma kunskap. Den växer fram över tid ur praktiska erfarenheter som diskuteras, delas, prövas, dokumenteras och kritiskt granskas.” (Ibid., 26)

Författarna fördjupar sig rörande arbetssättet:

“Arbetet med beprövad erfarenhet innebär att synliggöra den praktiska kunskapen men också att utmana den – att ”störa” och ”stödja” kunskapen genom att utsätta den för kollektiv prövning.” (30)

Vidare visar forskningsöversikten att “De mest framgångsrika skolorna i världen kännetecknas också av en kollegial praxis där lärare samarbetar för att utveckla undervisningen.” (Ibid., 68)

Digitala klassrumsbesök

Hur skapar vi ett forum för att synliggöra undervisning och i en kollegial anda diskutera undervisning på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet?

Min vision är att:

  • Se på inspelade filmer som låter dig skugga mig och därmed att observera, diskutera, förstå och utveckla mitt hantverk som lärare.
  • Fokusera på delar av lektioner, exempelvis hur jag börjar lektioner, föreläsningar, eller lärandeaktiviteter.
  • Bearbeta materialet systematiskt genom vetenskaplig metod:
    • göra observationer av en specifik frågeställning,
    • vad säger forskning,
    • skapa en hypotes,
    • samla data från eleverna genom enkäter och utlåtanden,
    • analysera innehållet
    • dra en slutsats huruvida hypotesen uppnåddes
    • upprepa experimentet

Det är viktigt att projektet ämnar att förbättra undervisningen för att det ska förbättra elevernas lärande. Det vill säga, för att höja undervisningens kvalitet behöver jag som lärare förbättra sättet jag undervisar. Vidare så kommer inte eleverna att filmas eftersom jag vill skydda deras integritet. Eventuella elever som syns i bild kommer att ha sina ansikten censurerade. 


Sammanfattningsvis:

  • Årets mål är att förbättra min undervisning genom kollegialt lärande i form av digitala klassrumsbesök.
  • Skapa ett forum där vi kan diskutera undervisning som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet
  • Lära oss av varandra genom att systematiskt observera, pröva, analysera och förbättra mitt didaktiska hantverk.


Tack för att ni tog er tid att läsa detta inlägg. Jag ser fram emot att ta del av er återkoppling i projektet!

Eder tillgivne, 
Feke


Källor: 

Skolverket, (2020), Att ställa frågor och söka svar - Samarbete för vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Skolverkets publikationsservice. https://www.skolverket.se/publikationsserier/forskning-for-skolan/2020/att-stalla-fragor-och-soka-svar

Tittarfrågor om kunskapsomdömen - hur jag dokumenterar omdömen inför kursbetyg

betyg
Hej och välkomna till Didaktiska laboratoriet som i detta inlägg besvarar frågor rörande bedömningar och hur dessa dokumenteras inför kursbetyg. Inlägget behandlar hur jag:

  • visualiserar lärandemål och kvalitetsdimensioner genom matriser och kommentarer
  • sammanväger kunskapsomdömen till kursbetyg

Nyckelord: omdömen; bedömning; matriser; inspelning; Skolverket


Tittarfrågor

För ett tag sedan fick jag ett mail från en lärarkollega någonstans i Sverige med frågor rörande bedömning och betygsättning. Manfred frågade:
  • ”Så återkopplar jag till elever efter en examination” (hur ser du till att eleverna tar med sig respons från den här uppgiften till nästa?)
  • ”Så dokumenterar jag kunskapsomdömen” (vilken form har de? Matriser, Påståenden, Poäng, uppgiftsbetyg? Och vilket format har de? Läroplattform, Word, papper, kalkylark?
  • ”Så sammanväger jag mina kunskapsomdömen till kursbetyg”.

Vilka bra frågor! Tack Manfred!

Rörande första frågan kan jag rekommendera att se en film om hur jag spelar in bedömningar för att eleven ska få värdefull feedback och feedforward som stimulerar till metakognition: https://www.youtube.com/watch?v=-N8GLB2UUhs

Inledningsvis använder vår skola lärplattformen Unikum. Där publicerar jag alla mina omdömen, jag skapar och kopplar matriser till mina planeringar samt sätter betyg. Rörande den andra frågan så använder jag: matriser, påståenden, poäng och uppgiftsbetyg, men i olika syften och grader

Jag skapar mina matriser i Google docs. Syftet med dessa är att visualisera lärandemålet och konkretisera dess kvalitetsdimensioner.


Jag skriver eller spelar in mina påståenden och kommentarer efter genomförd läxa eller prov. Större bedömningstillfällen spelar jag alltid in för att kunna berätta för eleverna vart de är i relation till målet, vad som eventuellt saknades, vad jag vill se mer av eller att de ska fortsätta göra, samt strategier för att nå dit.

Jag spelar in mina påståenden med Screencast-o-matic genom att direkt visa på min bedömning av det eleven gjort, exempelvis när de skrivit i Digiexam. Programmet autogenererar hyperlänkar till filmerna som jag sedan laddas upp i Unikum.

Här är ett exempel på hur min feedback kan se ut i textform:


Rörande poäng så använder jag dessa enbart under på mindre läxförhör, exempelvis när vi testar vokabulär eller stavning, samt under receptiva nationella prov som har detta bedömningsformat. Poäng säger väldigt lite om elevens kunskapsutveckling och är därmed framförallt summativa.

Slutligen, rörande uppgiftsbetyg, använder jag mig av dem när eleverna genomfört gamla nationella prov (i formativt syfte) eller årets nationella prov. Skolverket bedömer dessa med uppgiftsbetyg varpå jag gör likadant med syfte att visa på en bedömning som rör flera av kursens förmågor. Uppgiftsbetyg är generellt sett mindre effektiva som instrument att hjälpa eleven lära sig, varpå jag därmed använder mig av fylligare kommentarer i större utsträckning.

För den som är intresserad av att lära sig mer av anledningarna varför uppgiftsbetyg har sämre effekt på inlärning, se bland annat Christian Lundahls filmer på Youtube, eller, läs Alli Klapps forskning om betyg och bedömning här eller här . 

Avslutningsvis, kursbetyg sätts efter att jag som lärare gjort en sammanfattande bedömning av det jag sett under lektionstid, hemläxor och bedömningstillfällen. Här rekommenderar jag att först se filmen Hur lärare sätter betyg och sen att läsa på Skolverkets texter om bedömning och de förändringar inför kommande läsår rörande betyg och bedömning.

Eder tillgivne,

Feke

Källor


Lundahl, C., (2011). Återkoppling som för lärandet framåt.

Skolverket, (2019). Hur sätter lärare betyg?

Skolverket, (2022). Bedömning

Skolverket, (2022). Ändringar i hur betyg ska sättas och nya allmänna råd

Skolvärlden, (2017). Forskaren: Fel att anta att betyg motiverar alla elever. 

Utbildningsvetenskapliga fakulteten, (2022). Betygsforskaren som syns i samhällsdebatten.

Hur jag dokumenterar och avslutar extra anpassningar.

dokumentation

Hej och välkomna till Didaktiska laboratoriet som i detta inlägg redogör för hur jag dokumenterar och avslutar extra anpassningar. Inlägget fokuserar på:

  • Skolverkets skrivningar om dokumentation
  • Hur jag har dokumenterat och avslutat extra anpassningar

Nyckelord: extra anpassningar; Skolverket; dokumentation; elevens behov



Hur ska vi dokumentera extra anpassningar?

Skolverket (2022) beskriver att dokumentation av extra anpassningar ska göras i de skolformer som använder individuella utvecklingsplaner. Däremot finns det inga krav på dokumentation på gymnasienivå, vilket är den skolform jag arbetar inom.


Det finns många fördelar med att dokumentera sitt arbete med extra anpassningar trots att det inte finns något krav på dokumentation på gymnasiet. Skolverket lyfter bland annat fram dessa i Stödinsatser i utbildningen (2014) där dokumentation är behjälpligt i:
  • uppföljning av de extra anpassningarna
  • som påminnelse rörande vad som beslutats
  • utvärdering inför intensifiering av stödet

Utöver dessa användningsområden vill jag även belysa värdet i fall där jag som lärare inte finns tillgänglig.

Ponera att jag som undervisande lärare blir sjuk eller byter arbetsplats. Vid ett sådant scenario måste elevens behov stå i centrum där en annan lärare bör kunna gå in i mina anteckningar för att se vad jag har gjort för att stötta eleven. 


Hur kan en dokumenterad extra anpassning se ut? Skolverket inkluderade tre exempel i sin publikation Stödinsatser i utbildningen (2014)



Hur dokumenterar och avslutar jag extra anpassningar?


Jag följer upp mina elevers kunskapsutveckling flera gånger per termin. Vid tillfällen där eleverna inte uppnår lägsta nivå för kunskapskraven dokumenterar jag dessa i vår lärportal Unikum. Där inleder jag med att beskriva elevens behov.


Jag följer sedan upp med att beskriva vilka typer av anpassningar som jag har genomfört i klassen. I den bifogade bilden syns både de riktade insatserna rörande eleven i frågan och de generella anpassningar som jag inkluderar i min undervisning. Dessa har varit tidigare extra anpassningar som sedan dess blivit en del av ordinarie undervisning.


Jag noterar sedan när jag genomfört mina anpassningar, vad de har gett för effekt och huruvida de har intensifierats. Om eller när eleven uppvisat förbättringar rörande de utvecklingsområden som anpassningarna syftade att stötta, skriver jag en avslutande kommentar för att dokumentera de uppnådda resultaten. Därefter avslutas de extra anpassningar och jag arkiverar noteringarna.


Tack för att ni tog del av detta inlägg. Hör gärna av er om ni har några frågor eller om det finns ett särskilt ämne som ni önskar att jag berättar om.


Eder tillgivne, 

Feke


Källor

Skolverket, 2022, Extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram. https://www.skolverket.se/regler-och-ansvar/ansvar-i-skolfragor/extra-anpassningar-sarskilt-stod-och-atgardsprogram 

Skolverket, 2014, Stödinsatser i utbildningen - Om ledning och stimulans, extra anpassningar och särskilt stöd. https://www.skolverket.se/publikationsserier/stodmaterial/2014/stodinsatser-i-utbildningen 

Popular Posts

Carbonmade

https://fekenorman.carbonmade.com/