Didaktiska laboratoriet

 Hej! I Didaktiska laboratoriets miniserie "Five with Feke and Frayer", där jag använder Frayermodellen för att utforska diverse engelska ord och uppmuntrar andra till att göra detsamma.

Dagens ord är: affect

Se filmen här: https://youtu.be/RbV4n-eTWGI

Hur skulle er Frayermodell av ordet se ut? Dela gärna med er!

Hej och välkomna till Didaktiska laboratoriet som i detta inlägg redogör för ämnet rättssäkra bedömningar. I inlägget kan ni läsa om 1), vad är rättssäkra bedömningar?, 2) Varför är det viktigt att diskutera bedömningar? och 3) mitt tips om att jämföra frågan med med att ta körkort.

Nyckelord: bedömningar, rättssäkerhet, betyg

Vad är rättssäkra bedömningar?

Har du som jag tänkt på hur du ska utveckla din undervisning inför att chatbotar gör entré i skolans värld? Hur kan vi säkerställa att det är elevernas kunskaper vi faktiskt bedömer?

I Skolverkets Betyg och betygssättning från 2018 skriver de att “Betygssättningen ska vara rättssäker för eleverna samt vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.” (6)

På min skola har vi ett övergripande verksamhetsmål med att jobba med rättssäkra bedömningar. Rättssäkra bedömningar syftar till att säkerställa att bedömningsprocessen och resultaten är valida, tillförlitliga och likvärdiga, inför, under och efter betygssättning.

Validitet innebär att prov faktiskt mäter det man vill mäta och vi kan uppnå transparens genom att tydligt kommunicera bedömningskriterierna och förväntningarna för eleverna i förväg. Vi kan närma oss likvärdighet när alla elever får samma förutsättningar för en rättssäker bedömning - tänk om jag skulle använda hemuppgifter som underlag för betygssättning medan en annan lärare inte gör det?

Det handlar om att garantera att eleverna bedöms på ett sätt som visar deras kunskaper och att det är elevens egna kunskaper och förmågor som ligger till underlag till betyget - inte en vän, släkting eller chatbot.

Varför är det viktigt att diskutera bedömningar?

I börja av varje läsår försöker jag att blicka bakåt - hur gick det? - och sedan framåt  - vad kan jag göra annorlunda i år utifrån dessa lärdomar? - för att utveckla min undervisning. 

Skolverket skriver att “Läraren behöver på ett systematiskt sätt följa upp hur ändamålsenliga olika bedömningssituationer har varit” och att “resultaten av analysen kan användas för att utveckla de egna formerna för bedömning och dokumentation” (Källa: https://www.skolverket.se/skolutveckling/leda-och-organisera-skolan/systematiskt kvalitetsarbete/uppfoljning-av-betyg-och-nationella-provbetyg)

I ett av mina ämneslag har vi detta läsår valt att ägna våra möten åt erfarenhetsutbyten rörande hur vi skapar förutsättningar för att främja rättvisande och likvärdiga betyg. Det finns flera anledningar, och jag tror många av oss kan känna igen oss i:

• Elever som visat anmärkningsvärda skillnader mellan prov, nationella provbetyg och kursbetyg
• Skillnader i språklig nivå mellan, eller inom, uppsatser
• Svårt för lärare att avgöra om elevernas arbete är original eller är gjorda av någon annan eller en chatbot

Jag har inspirerats av mina kollegor och har bestämt att göra en rad filmer på temat rättssäkra bedömningar. Men jag behöver även förklara för mina elever varför skolan har förändrats i och med tillgången till chatbotar.

Tidigare kunde lärare behöva använda Urkund för att se om elever plagierat men idag fångar inte sådana verktyg upp AI-skrivet material. Det är därför jag använder mig uteslutande av skriftliga och muntliga för bedömning.

Tips: jämförelse med att ta körkort

Många av mina elever vill använda hemuppgifter, inlämningar eller liknande som underlag för sina betyg, varpå de brukar tycka att jag inte är tillmötesgående när jag säger nej. Jag förklarar då mina elever att lärande, prov och betyg påminner mycket om att ta körkort.

Liknelse med att lära sig köra bil finner jag pedagogiskt briljant eftersom alla vet hur slutresultatet ser ut. Det är ett lysande exempel på ett lärandemål: du kör bil, följer (förhoppningsvis) teorin och trafikregler för att köra säkert och miljövänligt. Det är ett konkret exempel på en kombination av kunskaper och förmågor

Utöver målets pedagogiska kvaliteter hjälper körkortsutbildning oss med att skilja på övning och prov. Tänk hur man övningskör, kanske i samma område med sin handledare, för att öva upp förmågan att köra, känna igen skyltar eller backa runt hörn. Men sen kommer uppkörningen och man vet inte vart examinatorn ber oss att köra. Samma gäller vissa av de kunskaper och förmågor som jag undervisar i mina kurser där eleverna förväntas att kunna applicera kunskaperna i liknande, men nya, sammanhang

I mina ämnen, engelska och religionskunskap, får eleverna skriva prov, uppsatser, hålla tal, visa sina kunskaper om abrahamitiska religioner, analysera etiska problem, etcetera. Inför dessa tillfällen får de testa på liknande upplägg, till exempel övar eleverna på att skriva uppsatser i olika sammanhang och sedan får de visa vad de kan vid ett nytt prov, såsom nationella prov. Likt uppkörningen vet inte eleven vart sitt skrivande kommer att ta den, men att de ska kunna visa vad de själva kan. Syftet med undervisningen är att leda dem dit. Jämför vi då med körkortsutbildnignen med hemuppgifter märker vi att bedömningen inte blir rättssäker.

Föreställ dig att jag vill ta körkort och kommer med en film som visar hur jag sitter i bilen och kör. Examinatorn ska då ta den som ett underlag för bedömning, likt en elev som skriver uppsatser eller prov på egen hand eller utan lärares närvaro. Filmen kan egentligen innehålla någon annan som kör bilen men det är mitt ansikte som syns med hjälpa av smart redigering. Tankarna för mig direkt till en text som kan vara plagierad eller skriven av en chatbot.

Som bedömande lärare som även sätter betyg vill jag ha ett säkert kvitto på att det är elevens kunskaper och förmågor det är jag ser. Kopierat innehåll, lånade argument eller stavningshjälp reflekterar inte vad eleven egentligen kan. Jag rekommenderar att använda liknelsen med körkortet när du förklarar för dina elever varför du som lärare vill använda rättssäkra bedömningsaktiviteter så såsom slutna provplattformer

Ok, så hur gör vi då? Mina tips är:

• Bygg din undervisning för att stegvis nå lärandemålet. Jag använder alltid 12 lektioner i en modul där vi bygger kunskap genom läxförhör, prov för kunskaper och förmågor. Målet ska alltid vara i sikte.
• Öva, öva en gång till och öva ytterligare en gång på att testa kunskaper och förmågor i slutna provplattformar. Låt eleverna bli bekanta med verktyget.
• Vi lärare behöver anpassa oss efter hur tiderna förändras och prov i sig är inte farliga och mina erfarenheter är att elevernas osäkerhet eller olust kan bekämpas med tydlighet. Likt målet med att köra bil kan vi stötta eleverna med att visa vart de ska med hjälp av elevexempel.

Sammanfattningsvis:

• Jag kommer att göra filmer på temat rättssäkra bedömningar, med fokus på inför betygssättning, hur jag informerar om betyg och betygssättning och sedan följer upp dem.
• Som lärare ska jag på ett systematiskt sätt följa upp mina bedömningsaktiviteter och utveckla dessa. Ta tillfälle i akt att reflektera rörande hur du skaffar dig ett underlag rörande elevernas kunskaper på att säkert vis
• Jämför övning, prov och betyg med att ta körkortet, där eleverna uppmuntras till att öva och att det är vid din “uppkörning” som de själva visar vad de kan

Eder tillgivne, 

Feke

Källor:

Skolverket (2018). Betyg och betygsättning. https://www.skolverket.se/download/18.6bfaca41169863e6a65d5c2/1553968119879/pdf4000.pdf

Skolverket (2023). Uppföljning av betyg och nationella provbetyg. https://www.skolverket.se/skolutveckling/leda-och-organisera-skolan/systematiskt-kvalitetsarbete/uppfoljning-av-betyg-och-nationella-provbetyg

Hej och välkomna till Didaktiska laboratoriet. Det här är en film i en serie om hur jag som undervisande lärare kan använda ChatGPT i min undervisning. Den här filmen handlar om hur jag kan använda mig av AIn ChatGPT för att skapa prov och test.

I den här filmen kommer jag att beskriva:

- En kort forskningsöversikt rörande provens effekt på lärande

- Hur man kan använda ChatGPT för att skapa prov

- Mina erfarenheter

Kort forskningsöversikt rörande provens effekt på lärande

I artikeln What Does the Research Say About Testing? (2019) sammanfattar Carly Berwick fördelarna med att använda prov och tester, bland annat för att:

• Återkalla tidigare information, till exempel i början av lektioner.

• Repetera centrala begrepp, gärna tre gånger för ökad effekt

• Gör testen inom en vecka från när de lärde sig

• Låga insatser om man inte lyckas

• Möjligheten till att revidera och lära sig av sina svar

Hur kan man använda ChatGPT för att skapa prov?

Nedan följer min och ChatGPTs konversation om hur man kan använda AIn för provskapande.

Fekes fråga

Hej ChatGPT! Jag ska göra en Youtube-film om hur man som lärare kan använda sig av dig för att göra prov. Vad tycker du att jag ska prata om i den filmen?

ChatGPTs svar:

Hej där! Det låter som ett spännande ämne för din YouTube-film. När du diskuterar hur man som lärare kan använda mig för att skapa prov, kan du fokusera på följande punkter:

• Introduktion till AI i utbildning: Förklara vad artificiell intelligens (AI) är och hur det används inom utbildning. Diskutera fördelarna med att använda AI i provskapande processen.
• Automatiserad rättning: Berätta om möjligheten att använda mig för att automatisera rättningen av prov. Förklara att jag kan analysera och utvärdera elevernas svar baserat på förprogrammerade kriterier och ge snabba och objektiva resultat.
• Tidsbesparing: Diskutera hur användningen av mig kan spara lärarens tid och energi. Genom att överlåta rättningen till mig kan läraren fokusera på att ge återkoppling och planera framåt istället för att spendera timmar på att rätta prov.
• Skräddarsydda prov: Förklara hur du kan använda mig för att skapa skräddarsydda prov. Du kan nämna att jag kan generera frågor utifrån specifika ämnen, anpassa svårighetsgraden och skapa varierande prov för att passa olika nivåer och behov.
• Dataanalys: Diskutera fördelarna med att använda mig för att analysera resultat och data från prov. Genom att använda mig kan lärare identifiera mönster, svaga områden och individuella framsteg hos eleverna för att kunna anpassa undervisningen mer effektivt.
• Etiska överväganden: Ta upp frågor om etik och integritet kring användningen av AI i utbildning. Förklara att det är viktigt att använda teknologin på ett rättvist och ansvarsfullt sätt, och att lärare fortfarande spelar en central roll i att bedöma och stödja eleverna.
• Exempel och erfarenheter: Dela med dig av dina egna erfarenheter av att använda mig i provskapandet. Berätta om fördelarna du har sett och eventuella utmaningar som kan uppstå, samt ge exempel på positiva resultat du har uppnått.
• Slutligen kan du avsluta filmen genom att sammanfatta fördelarna med att använda mig som verktyg för provskapande och betona att jag kan vara ett värdefullt komplement till lärarens arbete för att skapa en mer effektiv och rättvis bedömning.

Fekes följdfråga:

Tack, vilka bra förslag! Vilka olika typer av prov kan du skapa?

ChatGPTs svar:

Som en AI-baserad assistent kan jag hjälpa till att skapa olika typer av prov. Här är några exempel på provtyper som du kan nämna i din YouTube-film:

• Multiple Choice (flervalsfrågor): Jag kan generera flervalsfrågor med flera alternativ och rätta svaren automatiskt. Detta sparar tid för läraren och ger snabba resultat.
• Fill in the Blanks (sätt in ord): Jag kan skapa prov där eleverna behöver fylla i saknade ord i en mening eller en text. Jag kan analysera svaren och bedöma om de är korrekta eller inte.
• True/False (sant/falskt): Jag kan generera påståenden där eleverna ska avgöra om de är sanna eller falska. Jag kan bedöma elevernas svar baserat på de korrekta svaren.
• Short Answer (korta svar): Jag kan skapa prov där eleverna behöver ge korta svar på specifika frågor. Jag kan utvärdera svaren baserat på nyckelord eller specifika kriterier.
• Essay (uppsats): Även om bedömning av uppsatser är mer komplext, kan jag hjälpa till med att generera ämnesförslag och bedöma strukturen och grammatiken i elevernas svar. Bedömningen av innehållet och den kreativa aspekten av uppsatsen ligger dock vanligtvis utanför min förmåga.
• Numerical/Equation-based (numeriska/equation-baserade frågor): Om provet innehåller matte- eller fysikrelaterade frågor kan jag hjälpa till att generera numeriska eller ekvationsbaserade frågor och bedöma elevernas svar.

Dessa är några exempel på provtyper jag kan hjälpa till att skapa och bedöma. Du kan anpassa listan utifrån dina specifika behov och ämnesområden som du vill fokusera på i din YouTube-film.

Fekes följdfråga:

Hej igen! Tidigare skrev du så här:

Som en AI-baserad assistent kan jag hjälpa till att skapa olika typer av prov. Här är några exempel på provtyper som du kan nämna i din YouTube-film:

• Multiple Choice (flervalsfrågor): Jag kan generera flervalsfrågor med flera alternativ och rätta svaren automatiskt. Detta sparar tid för läraren och ger snabba resultat.
• Fill in the Blanks (sätt in ord): Jag kan skapa prov där eleverna behöver fylla i saknade ord i en mening eller en text. Jag kan analysera svaren och bedöma om de är korrekta eller inte.
• True/False (sant/falskt): Jag kan generera påståenden där eleverna ska avgöra om de är sanna eller falska. Jag kan bedöma elevernas svar baserat på de korrekta svaren.
• Short Answer (korta svar): Jag kan skapa prov där eleverna behöver ge korta svar på specifika frågor. Jag kan utvärdera svaren baserat på nyckelord eller specifika kriterier.
• Essay (uppsats): Även om bedömning av uppsatser är mer komplext, kan jag hjälpa till med att generera ämnesförslag och bedöma strukturen och grammatiken i elevernas svar. Bedömningen av innehållet och den kreativa aspekten av uppsatsen ligger dock vanligtvis utanför min förmåga.
• Numerical/Equation-based (numeriska/equation-baserade frågor): Om provet innehåller matte- eller fysikrelaterade frågor kan jag hjälpa till att generera numeriska eller ekvationsbaserade frågor och bedöma elevernas svar.

Kan du skapa ett exempelprov som innehåller tre flervalsfrågor, tre sätta in ord-frågor och tre sant/falskt-frågor. 

ChatGPTs svar:

Absolut! Här är ett exempel på ett prov som innehåller tre flervalsfrågor, tre "sätt in ord"-frågor och tre sant/falskt-frågor:

**Prov: Matematik**

1. Flervalsfrågor:

   a. Vad är resultatet av 5 + 7?

      1. 10

      2. 12

      3. 14

      4. 16

   b. Vad är roten ur 64?

      1. 4

      2. 6

      3. 8

      4. 10

   c. Vad är 3/4 som decimaltal?

      1. 0,25

      2. 0,5

      3. 0,75

      4. 1

2. "Sätt in ord"-frågor:

   a. Den __________ triangeln har tre lika långa sidor.

   b. En rektangel har fyra __________.

   c. En cirkel har ingen __________.

3. Sant/falskt-frågor:

   a. En kvadrat har fyra räta vinklar. (Sant/Falskt)

   b. 12 är ett udda tal. (Sant/Falskt)

   c. Pi är ett irrationellt tal. (Sant/Falskt)

Notera att det här bara är ett exempelprov och svaren inte finns angivna. Du kan ange svaren baserat på de rätta alternativen eller svaren som du anser vara korrekta för varje fråga.

Detta är bara en liten del av de provtyper som jag kan hjälpa till med att skapa. Du kan anpassa provet ytterligare genom att lägga till fler frågor eller använda andra provtyper som jag nämnde tidigare.

Mina erfarenheter

Mina erfarenheter av att använda ChatGPT är mycket goda och har gjort det i flera olika provformer. Det viktiga är att alltid läsa igenom de svar du får, anpassa dem efter det eleverna lärt sig och försöka justera formuleringar så att det blir helt rätt. Samma gäller när eleverna har genomfört proven och du kan behöva se om eleverna gett andra svar än de som AIn gett som rätta svar. Ett mänskligt öga behövs alltid för att försegla de sista stegen i processen!

Tack för att ni visade intresse i denna fråga. Hör gärna av er med frågor och funderingar - jag ser alltid fram emot att få prata med mina läsare och tittare.

Eder tillgivne, 

Feke

Källor:

https://www.edutopia.org/article/what-does-research-say-about-testing/

Länk till mina frågor och ChatGPTs svar: https://docs.google.com/document/d/1Ot6eO51tSw7N0VTn-tPhH1D5g29SooJQ1r4JtOzVhw0/edit?usp=sharing

https://chat.openai.com/

• AI - vad är ChatGPT?
• Vad finns för forskning om AI i skolan?
• Mina reflektioner - vilka användningsområden och farhågor ser jag?

Bakgrunden till intervjuserien

Förankring i forskning

En uppmaning till er att ställa frågor

Mina utvecklingsområden vårterminen 2023

Hej och välkomna till Didaktiska laboratoriet. Detta inlägg är det sista för 2022 och bjuder in till att ta del av 1) elevernas utvärderingar av min undervisning och 2) mina reflektioner rörande hur jag ska förbättra mitt pedagogiska hantverk.

Nyckelord: utvärdering, reflektion, förbättringar, kvalitetsarbete

Elevernas utvärderingar av min undervisning

De senaste veckorna har mina elever utvärderat min undervisning enligt min förbättringscykel (för mer läsning om mina utvärderingar, se https://www.feke.online/startsida/handboken/utvärdering-av-feke). Det är viktigt för mig att mina elever vet att jag lyssnar på dem och visar att jag gör förbättring utifrån deras behov och önskemål.

Medelvärdet i elevernas utvärdering ökade under hösten från 3.2 till 3.8 och gick nu ner till 3.6. Jag tolkar detta fortfarande som ett positiv utvärdering och strävar efter att min undervisning kontinuerligt ska skattas mellan 3.0 och 4.0.

Eleverna skattar och kommenterar både styrkor samt utvecklingsområden. Vi fyller på siffror med skrivna kommentarer och att prata om nya, förbättrade arbetssätt.

Ständiga förbättringar är en grundpelare i mitt systematiska kvalitetsarbete. Eleverna berättar för mig att de känner ökad delaktighet och motivation när de får påverka och förbättra undervisningen. Arbetssättet grundar sig i en ömsesidig respekt där jag bjuder in mina elever till att höja kvaliteten, bygga en djupare relation och förståelse samt hjälpa mig att bli en bättre lärare.

Sammanfattningvis visar elevernas utvärderingar att det finns styrkor i mitt arbetssätt, bemötande, lärandeaktiviteter och förväntningar. Jag kunde även vaska fram flera utvecklingsområden gällande hur jag planerar och genomför lektioner, uppgifter, prov och bedömningar.

Mina reflektioner

Inför just terminsskiften tycker jag att det blir ett ypperligt tillfälle för reflektion. På samma vis som jag ger eleverna en halvtidsbedömning rörande deras utveckling i kursen får även mina elever ge mig utvecklingsområden. Vår dialog ska gå ut på att undervisningen bättre möter deras behov.

Utifrån mina elevers feedback och elevinflytande har jag följande tre utvecklingsområden per kurs:

Engelska 7, klass NA20
- Lektionerna ska ha svårare och lättare uppgifter som de kan välja mellan.
- Utöver de elevexempel som vi har idag önskar de fler att dra lärdomar från och att dessa även ska innehålla mina kommentarer rörande exemplets styrkor och utvecklingsområden.
- Exit tickets behöver förbättras och bli mer meningsfulla, till exempel genom att besvara dem som grupp.

Reflektion:

Engelska 7, individuella valet
- Eleverna önskar en ökning från två bedömningstillfällen under en femveckorsperiod (exakt mängd bollar jag med eleverna när vi reviderar planeringen).
- En markör eller text som visar på vad som är övning och vad som är underlag för bedömning.
- Önskemål om att elevernas läxor och övningar inkluderas i deras bedömning huruvida de uppnår kursmålen.

Eleverna uppger att de upplever prov (så som gamla hörförståelseprov) som svårare än de övningar vi har under lektionstid. Utökad provtid och fler elevexempel, dock, är kvantitativa frågor som jag upplever lätta att tillmötesgå.

För att tillmötesgå önskemål om svårare övningar och fler bedömningstillfällen ska jag försöka införa olika svårighetsgrader på övningar där eleverna kan välja 'den lättare ' och 'den mer utmanande ' vägen fram när vi övar. Jag ska även skapa flera läxförhör och att dessa ska vara digitala för att eleverna ska få omedelbar feedback rörande exempelvis stavning och grammatik. Detta kommer förhoppningsvis att ge eleverna möjligheten att differentiera deras lärande och även synliggöra förväntningar på ett tydligare vis.

Jag var kluven rörande exit tickets; forskning (se https://youtu.be/-uzW8PAYxTI eller https://youtu.be/luzLcZ0oj04) visar att de hjälper eleverna att utvecklas men de själva har inte den upplevelsen. Det är tydligt att jag inte skapat dem med tillräcklig träffsäkerhet för att de ska hjälpa i elevernas lärande. Denna punkt är ett exemplariskt exempel rörande hur jag behöver lyfta blicken, överskåda mina utmaningar och gå tillbaka till framgångsrika evidensbaserade arbetssätt som tangerar det eleverna önskar.

Istället för att ta bort Exit tickets eller låta eleverna jobba fritt (något flera önskat) tänker jag göra en modifikation: jag ska göra dem utifrån 'think-pair-share'-metoden och även göra en genomlysning av mina frågeställningar för att se hur jag kan göra dem ännu mer stöttande utifrån lektionernas lärandemål. Helst ska de få en mer utmanande form (något eleverna önskade) för att eleverna verkligen ska få visa på, på ett praktiskt vis, vad de lärt sig under lektionen. Här tänker jag att jag ska låta detta kvitto på lärande också synas mer i hur jag väger in lektioner i den övergripande bedömningen.

Jag kommer att arbeta med dessa punkter (och många fler) genom att läsa om evidensbaserade arbetssätt som bäst uppfyller varje punk. En vetenskaplig grund ska prägla det systematiska kvalitetsarbetet på alla nivåer. Mer information om hur dessa tar form praktiskt kommer i nästa år.

Hej och välkomna till Didaktiska laboratoriet som i detta inlägg 1) förklarar hur jag avslutar lektioner med hjälp av en exit ticket, 2) visar en inspelning från när jag avslutar en lektion och 3) drar lärdomar från hypotesen och planera framåt. Filmen kan vara av intresse för dig som är ny tillika senior lärare som vill se hur jag använder mig av exit tickets, en form av metakognitivt kvitto, för att låta eleverna reflektera över sitt lärande och ge lektionen ett planerat avslut.

Nyckelord: exit ticket, formativt lärande, lektionsdesign

Hur har jag designat slutet av mina lektioner?

Exit ticket betyder att eleven visar ett kvitto på vad hen har lärt sig under lektionen. Detta ger tid för reflektion, en mindre formativ bedömning och stimulerar metakognition. Forskning om exit tickets visar att de genererar ett ökat engagemang, ökade testresultat (Mastromonaco, 2015; Mubashara, A., & Muhammad, S., 2020) och hjälper att identifiera och reflektera om målet med lärande (Leigh, R,. S., 2012).

Enligt min planering skulle jag: 

• planerar för att ställa frågor utifrån lektionen lärandemål för att skapa en metakognitivt formativ frågeställning
• avsluta en lektion med en exit ticket

Källor:

Mastromonaco, A. (2015) Exit Tickets' Effect on Engagement and Concept Attainment in High School Science (https://scholar.dominican.edu/cgi/viewcontent.cgi?article=1185&context=masters-theses)

Mubashara, A., & Muhammad, S. (2020) Assessing the Effect of Agree/Disagree Circles, Exit Ticket, and Think-Pair-Share on Students' Academic Achievement at Undergraduate Level (https://eric.ed.gov/?id=EJ1280972)

• Förklarar hur jag ställer frågor till mina elever vid övningar med hjälp metoden av no hands up
• Digitalt klassrumsbesök: visar en inspelning från lektioner där eleverna får besvara på frågor
• Drar lärdomar och planerar framåt

• Lärare ger återkoppling under själva lärandet
• Lärare förlängare svarstiden när läraren ställer frågor. Ofta får eleverna för kort tid för att besvara frågor och läraren svarar istället åt dem.
• Läraren ställer utmanande, öppna frågeställningar
• Elever har en dialog med klasskamrater om en fråga, eller att lyssna på andras svar.

1. Visa på planerat genomförande av lektionsstart
2. Digitalt klassrumsbesök: visa en inspelning från lektionsstart
3. Dra lärdomar från hypotesen och planera framåt

Hej och välkomna till Didaktiska laboratoriet som i detta inlägg introducerar och bjuder in er till ett digitalt projekt i kollegialt lärande. Jag kommer att redogöra Skolverkets definitioner av undervisning på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet i publikationen Att ställa frågor och söka svar från 2020 samt beskriva den kommande serien Digitala klassrumsbesök. Syftet med serien är att visa inspelningar från mitt klassrum för att tillsammans digital auskultera och systematiskt analysera min undervisning.

Nyckelord: kollegialt lärande; forskning; Skolverket; skuggning; auskultering

Inbjudan till kollegialt lärande

Det är ett nytt läsår och med det har jag satt upp nya mål. Årets mål är att förbättra min undervisning genom kollegialt lärande där vi kritiskt granskar mitt didaktiska hantverk. När du tänker på kollegialt lärande, vad tänker du på då?

Jag tänker på kollegor som hjälps åt. Kollegor som har viljan att bjuda in till besök i det egna klassrummet och är öppna för att förändra sina arbetssätt med målet att förbättra undervisningens kvalitet. Jag tänker även på hur kvalitativ undervisning innebär att den effektivt stödjer elevernas inlärning. En sådan lärare vill jag också vara! Därmed vill jag öppna mitt klassrum och dela med mig.

Vi har säkert upplevt eller haft kollegor som upplevt utmaningar i att hinna med det kollegiala lärandet i skolans komplexa vardag - mellan lektioner, planeringstid och möten. Syftet med att bjuda in er är att skapa en tillgänglig plattform där jag kan synliggöra hur jag försöker planera och genomföra arbetssätt som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och där vi kan lära oss av varandra.

Undervisning på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet

Enligt skollagen ska skola ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. I Att ställa frågor och söka svar - Samarbete för vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet (Skolverket, 2020) definieras det som:

“Forskning och vetenskap handlar om ett systematiskt utforskande som öppnar för nya sätt att betrakta, förstå och förklara verkligheten. /---/ Forskningsresultat kan också ge lärare, rektorer och huvudmän verktyg att kunna förändra verksamheten.” (Ibid., 21)

Vad innebär beprövad erfarenhet? I samma publikation definieras det som:

“Skolverket menar att beprövad erfarenhet är professionens egen, gemensamma kunskap. Den växer fram över tid ur praktiska erfarenheter som diskuteras, delas, prövas, dokumenteras och kritiskt granskas.” (Ibid., 26)

Författarna fördjupar sig rörande arbetssättet:

“Arbetet med beprövad erfarenhet innebär att synliggöra den praktiska kunskapen men också att utmana den – att ”störa” och ”stödja” kunskapen genom att utsätta den för kollektiv prövning.” (30)

Vidare visar forskningsöversikten att “De mest framgångsrika skolorna i världen kännetecknas också av en kollegial praxis där lärare samarbetar för att utveckla undervisningen.” (Ibid., 68)

Digitala klassrumsbesök

Hur skapar vi ett forum för att synliggöra undervisning och i en kollegial anda diskutera undervisning på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet?

Min vision är att:

• Se på inspelade filmer som låter dig skugga mig och därmed att observera, diskutera, förstå och utveckla mitt hantverk som lärare.
• Fokusera på delar av lektioner, exempelvis hur jag börjar lektioner, föreläsningar, eller lärandeaktiviteter.
• Bearbeta materialet systematiskt genom vetenskaplig metod:
• göra observationer av en specifik frågeställning,
• vad säger forskning,
• skapa en hypotes,
• samla data från eleverna genom enkäter och utlåtanden,
• analysera innehållet
• dra en slutsats huruvida hypotesen uppnåddes
• upprepa experimentet

Det är viktigt att projektet ämnar att förbättra undervisningen för att det ska förbättra elevernas lärande. Det vill säga, för att höja undervisningens kvalitet behöver jag som lärare förbättra sättet jag undervisar. Vidare så kommer inte eleverna att filmas eftersom jag vill skydda deras integritet. Eventuella elever som syns i bild kommer att ha sina ansikten censurerade. 

Sammanfattningsvis:

• Årets mål är att förbättra min undervisning genom kollegialt lärande i form av digitala klassrumsbesök.
• Skapa ett forum där vi kan diskutera undervisning som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet
• Lära oss av varandra genom att systematiskt observera, pröva, analysera och förbättra mitt didaktiska hantverk.

Tack för att ni tog er tid att läsa detta inlägg. Jag ser fram emot att ta del av er återkoppling i projektet!

Källor: 

Skolverket, (2020), Att ställa frågor och söka svar - Samarbete för vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Skolverkets publikationsservice. https://www.skolverket.se/publikationsserier/forskning-for-skolan/2020/att-stalla-fragor-och-soka-svar

Tittarfrågor

Jag skapar mina matriser i Google docs. Syftet med dessa är att visualisera lärandemålet och konkretisera dess kvalitetsdimensioner.

Jag skriver eller spelar in mina påståenden och kommentarer efter genomförd läxa eller prov. Större bedömningstillfällen spelar jag alltid in för att kunna berätta för eleverna vart de är i relation till målet, vad som eventuellt saknades, vad jag vill se mer av eller att de ska fortsätta göra, samt strategier för att nå dit.

Jag spelar in mina påståenden med Screencast-o-matic genom att direkt visa på min bedömning av det eleven gjort, exempelvis när de skrivit i Digiexam. Programmet autogenererar hyperlänkar till filmerna som jag sedan laddas upp i Unikum.

Här är ett exempel på hur min feedback kan se ut i textform:

Rörande poäng så använder jag dessa enbart under på mindre läxförhör, exempelvis när vi testar vokabulär eller stavning, samt under receptiva nationella prov som har detta bedömningsformat. Poäng säger väldigt lite om elevens kunskapsutveckling och är därmed framförallt summativa.

Slutligen, rörande uppgiftsbetyg, använder jag mig av dem när eleverna genomfört gamla nationella prov (i formativt syfte) eller årets nationella prov. Skolverket bedömer dessa med uppgiftsbetyg varpå jag gör likadant med syfte att visa på en bedömning som rör flera av kursens förmågor. Uppgiftsbetyg är generellt sett mindre effektiva som instrument att hjälpa eleven lära sig, varpå jag därmed använder mig av fylligare kommentarer i större utsträckning.

För den som är intresserad av att lära sig mer av anledningarna varför uppgiftsbetyg har sämre effekt på inlärning, se bland annat Christian Lundahls filmer på Youtube, eller, läs Alli Klapps forskning om betyg och bedömning här eller här . 

Avslutningsvis, kursbetyg sätts efter att jag som lärare gjort en sammanfattande bedömning av det jag sett under lektionstid, hemläxor och bedömningstillfällen. Här rekommenderar jag att först se filmen Hur lärare sätter betyg och sen att läsa på Skolverkets texter om bedömning och de förändringar inför kommande läsår rörande betyg och bedömning.

Eder tillgivne,

Hej och välkomna till Didaktiska laboratoriet som i detta inlägg redogör för hur jag dokumenterar och avslutar extra anpassningar. Inlägget fokuserar på:

• Skolverkets skrivningar om dokumentation
• Hur jag har dokumenterat och avslutat extra anpassningar

Nyckelord: extra anpassningar; Skolverket; dokumentation; elevens behov

Hur ska vi dokumentera extra anpassningar?

Skolverket (2022) beskriver att dokumentation av extra anpassningar ska göras i de skolformer som använder individuella utvecklingsplaner. Däremot finns det inga krav på dokumentation på gymnasienivå, vilket är den skolform jag arbetar inom.

• uppföljning av de extra anpassningarna
• som påminnelse rörande vad som beslutats
• utvärdering inför intensifiering av stödet

Utöver dessa användningsområden vill jag även belysa värdet i fall där jag som lärare inte finns tillgänglig.

Ponera att jag som undervisande lärare blir sjuk eller byter arbetsplats. Vid ett sådant scenario måste elevens behov stå i centrum där en annan lärare bör kunna gå in i mina anteckningar för att se vad jag har gjort för att stötta eleven. 

Hur dokumenterar och avslutar jag extra anpassningar?

Jag följer sedan upp med att beskriva vilka typer av anpassningar som jag har genomfört i klassen. I den bifogade bilden syns både de riktade insatserna rörande eleven i frågan och de generella anpassningar som jag inkluderar i min undervisning. Dessa har varit tidigare extra anpassningar som sedan dess blivit en del av ordinarie undervisning.

Jag noterar sedan när jag genomfört mina anpassningar, vad de har gett för effekt och huruvida de har intensifierats. Om eller när eleven uppvisat förbättringar rörande de utvecklingsområden som anpassningarna syftade att stötta, skriver jag en avslutande kommentar för att dokumentera de uppnådda resultaten. Därefter avslutas de extra anpassningar och jag arkiverar noteringarna.

Tack för att ni tog del av detta inlägg. Hör gärna av er om ni har några frågor eller om det finns ett särskilt ämne som ni önskar att jag berättar om.

Eder tillgivne, 

Feke

Källor

Skolverket, 2022, Extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram. https://www.skolverket.se/regler-och-ansvar/ansvar-i-skolfragor/extra-anpassningar-sarskilt-stod-och-atgardsprogram 

Skolverket, 2014, Stödinsatser i utbildningen - Om ledning och stimulans, extra anpassningar och särskilt stöd. https://www.skolverket.se/publikationsserier/stodmaterial/2014/stodinsatser-i-utbildningen